Ett år med Bättre Värld

Ett år med Bättre Värld

Nu firar Bättre Värld ettårsjubileum, inte med pompa och ståt, men med glädje. Vi tänkte därför att det kunde vara läge att summera och reflektera en del över den tid som gått. Vilken betydelse har vårt projekt fått nu efter ett år med Bättre Värld?

Vi vet att det finns personer bland vänner och familj som fått inspiration till nya tag i sitt miljöengagemang genom att följa Bättre Värld. Eller som ibland kommer att tänka på något vi skrivit när de står inför vardagliga beslut som påverkar miljön. Hur många utöver de vi känner som hittat till oss vet vi inte. En valde att ge oss veckans ros på sin Facebook-sida och en annan blev nyfiken på om vi kände till något nätverk för miljöengagemang i Östergötland. Att hamna högt upp på träfflistorna är svårt och våra följare är kanske inte många, men om vi sår några frön är det mödan värt. Vi har inte fått några negativa reaktioner alls.

Störst betydelse har Bättre Värld kanske haft för oss själva. Vi läser böcker och ser filmer i ämnet av intresse förstås, men också för att få idéer till nya teman. När man ska skriva om ett tema behöver man söka information och läsa in sig på det. Vi har lärt oss massor. Eftersom vi har utgångspunkten att skriva om sådant vi gör, eller har prövat själva, får vi en extra puff att göra och pröva mer än vi annars skulle ha gjort. Troligen hade vi inte tagit så många steg så snabbt utan den motivationen. Vi har t ex infört en elfri kväll i månaden, nästan helt övergått till havremjölk och kraftigt ökat andelen vegetarisk kost, plastbantat ytterligare, blivit mer konsekventa i mataffären och köper numera i princip enbart ekologiskt producerade kläder eller second hand. Just detta att vi blivit mer konsekventa kan säkert vara en effekt av Bättre Värld. Dels blir det svårare att ursäkta sig ju mer medveten man är om konsekvenserna och dels innebär det ofta en positiv påtryckning att fler vet om att vi har de här värderingarna. Det är lite som att det är svårare att hoppa av om man berättat för många att man tänker springa Göteborgsvarvet, eller sluta äta socker.

Många uppfattar det som väldigt krångligt att leva miljövänligt. Det blir så mycket att ta hänsyn till vid varje val tycker de. För oss har det snarare blivit en kreativ utmaning och vi tänker nästan aldrig att vi offrar någonting. Det ena leder till det andra, vi upptäcker nya saker på vägen och det vi avstår från lämnar sällan ett tomrum utan ger snarare utrymme till något annat. En bild jag (Sofia) ser framför mig ibland är att om man ändrar riktning bara lite grand så kommer man, utan att märka så mycket under tiden, snart att hamna långt från där man skulle ha varit om man gått rakt fram. Vår utveckling har hela tiden varit mer så än något gigantiskt kliv och därför blir jag stundtals förvånad över hur stor förändringen blivit på bara några år t ex när det gäller vad jag äter. Bättre Värld blev ett vägskäl där vi gjorde en något brantare sväng.

En svårighet är att förklara för andra människor hur vi har tänkt och gjort utan att det verkar just krångligt, eller pretentiöst. Ibland blir jag frustrerad över att de flesta verkar fortsätta rakt fram och att distansen till det jordklotet skulle behöva blir allt större. Ibland känns det som att vi marscherar mot undergången glatt shoppande på rea. Bättre Värld har blivit ett sätt att känna att vi i alla fall gör något konstruktivt, att vi försöker. Det har också tydliggjort för vår omgivning var vi står. Om vi inte gjorde något alls skulle jag uppleva hopplöshet.

Det vore inte särskilt meningsfullt om alla startade hemsidor med miljötips, men att hitta något som motiverar till att stadigt fortsätta gå mot en alltmer hållbar livsstil skulle kunna vara veckans tips. Kanske handlar det om att lägga upp en tydlig plan. Att hålla koll på de böcker och filmer som kommer ut i ämnet och läsa och se dem. Att följa en blogg. Att starta, eller gå med i ett nätverk där man kan inspirera och stötta varandra. Att uppsöka ställen där det miljövänliga också är vackert, smakrikt och väldoftande. När det gäller motion talas det ibland om att hitta sin trigger; något man kan ta till när man inte har lust att träna, men skulle må bra av att göra det ändå. Något sådant kan man behöva också när det gäller strävan mot en Bättre Värld. Om fler hittade sätt att sprida sina goda idéer vore det också väldigt bra. Även det kan göras på många andra sätt än genom en hemsida. Någon är bra på att prata på rätt nivå med sina bekanta, en annan på att skapa bilder som visar vad man kan göra eller vad vi är på väg att förlora. Någon tänker ut bra produkter som behövs trots att vi bör konsumera mindre. Någon bjuder sina grannar på bra mat och berättar på vilket sätt den är bra.Varför vara del av problemet när du kan vara del av lösningen?

Vi passar i samband med sidans ettårsjubileum på att utveckla den en del. Nytt är att man nu kan söka tidigare miljötips via ett antal kategorier. Vi har också uppdaterat texten Om oss.

Dricka mindre kaffe

Dricka mindre kaffe

De flesta av oss känner till att kaffe är en vätskedrivande produkt som torkar ut kroppen mer än den bidrar med att tillföra vätska. Tills för ganska nyligen har däremot jag (Peter) varit omedveten om att kaffeproduktionen har liknande uttorkande effekt på närmiljön som den slutliga produkten har på våra kroppar. Detta veckotips handlar därför om att dricka mindre kaffe.

Likt allt som växer behöver även kaffeplantan vatten för att må bra. Förutom att vara en törstig växt behövs det även stora mängder vatten i förädlingsprocessen som skapar våra aromatiska bönor. Vattenåtgången för att framställa vårt kaffe är faktiskt så stor att kaffe placerar sig i topp bland de produkter vi konsumerar i Sverige som ger störst vattenavtryck. Vattenavtryck är ett begrepp som kan användas på liknande sätt som ekologiska fotavtryck. Beroende på vår livsstil gör vi större eller mindre fotavtryck. Våra produkter och vanor har för det mesta förbrukat energi och resurser, som vatten, långt ifrån oss konsumenter. I Sverige beräknas vi exempelvis leva med tre gånger för stora fötter.

För att producera kaffebönor till en kopp kaffe krävs 140 liter vatten – vilket är samma mängd som ryms i ett normalt badkar. Då vattenbrist kan vara vanligt i de länder där vårt kaffe produceras är detta inte oväsentligt. I Världsnaturfondens informativa artikel framkommer med all önskvärd tydlighet vilken reell skillnad vi kan göra för världens vattenförbrukning genom ändrade kost- och klädval. Kaffe är som sagt den produkt som toppar listan för vattenförbrukningen, men även bomullsproduktion (ett par jeans 10 000 liter vatten) och animaliska produkter (en hamburgare 2400 liter vatten) ger stort avtryck.

För vår del har vi försökt dricka mindre kaffe, även om jag själv ännu dricker åtminstone någon kopp dagligen. En positiv sak med att dricka kaffe med större eftertänksamhet är att upplevelsen värdesätts mera när den inte går på slentrian och trött vana. Sofia, som när hon fastade från ickesvenska matprodukter, bara drack kaffe vid ett fåtal tillfällen upptäckte även hur den uppiggande effekten verkade bli större när drycken användes mer sparsamt.

Som med många vanor vi vill bryta, eller minska ner på, tror jag vi tjänar på att tänka efter mer. Fundera på om jag tar den här koppen kaffe av gammal vana eller för att jag verkligen gått och längtat efter den. Börjar vi med att avstå någon slentrianmässig kopp kaffe varje dag blir det troligen inte speciellt betungande utan snarast ett hälsomässigt lyft. De dagliga badkaren av vattenförbrukning som sparas in blir snabbt stora bassänger vars vatten kan göra större nytta än som vätskedrivande kaffe.

När vi tar upp ämnet kaffe är det även på sin plats att skriva något om ekologiska och rättvisemärkta val. Med tanke på konsekvenser som; skogsskövling, bekämpningsmedel som dödar plantagearbetare och natur, övergödning etcetera är det konstigt att varningstexter om produktens farlighet – likt på tobak och alkohol – saknas. Genom att det kaffe vi använder är KRAV och rättvisemärkt undviker vi att stödja exempelvis användandet av de giftiga bekämpningsmedel som brukas i konventionell kaffeodling, men varit förbjudna en längre tid i både Sverige och EU.

Naturkyddsföreningen beskriver vilka konsekvenser en genomsnittlig svensk kaffedrickares val kan få om hen under ett helt liv väljer ekologiskt istället för konventionellt kaffe. Bland annat slipper världen 188 kilo konstgödsel och 19 kilo kemiska bekämpningsmedel. Tänk då vilken effekt det får om du påverkar din arbetsplats och ditt favoritcafé till att göra klokare kaffeinköp.

Välj fast tvål

Fast tvalNär det gäller vanlig handtvätt har jag (Sofia) alltid använt fast tvål istället för flytande. Från början hade det mest med mysighetsfaktorn att göra tror jag och att jag hade en estetisk motvilja mot plast. Att det är bra även för miljön att undvika plast, när så är möjligt, har vi skrivit om tidigare. Flytande tvål säljs i princip alltid i någon form av plastbehållare. Refill är ovanligt och när det finns säljs även den förpackad i plast. Fast tvål är inte svårt att få tag på förpackad i enbart papper eller kartong. Man undviker också att transportera vatten i onödan, som ju är tillsatt i den flytande tvålen för att göra den just flytande. En bra fast tvål är dessutom betydligt mer dryg. Nu måste vi ha en flytande tvål hemma eftersom hygienföreskrifterna kräver det när Peter bakar till försäljning, men den används bara just vid dessa tillfällen. Det finns åtminstone en studie som påvisat att det egentligen är lika hygieniskt att tvätta sig med fast tvål. Även om det finns bakterier på den överförs dessa inte till händerna. För övrigt tror jag att vi snarast är överrenliga i vår tid och man behöver i de allra flesta fall inte bli renare än man blir av fast tvål oavsett vad andra studier skulle visa. Vi är väldigt sällan sjuka så det verkar i vilket fall inte vara så farligt!

Även om fast tvål är bättre än flytande finns det många sorters fast tvål att välja mellan som är olika bra för miljön. Få ingredienser är en bra utgångspunkt, gärna sådana du faktiskt förstår vad det är utan att vara kemist. Palmolja är det i förskräckligt många tvålar, men bör undvikas och det finns alternativ. Det råder delade meningar om huruvida certifierad palmolja är ok. Vi undviker i möjligaste mån all palmolja till dess det blir tydligt att certifieringen är tillräckligt bra. Den storskaliga odlingen är orsak till regnskogsskövling och är ett ämne vi kan tänkas återkomma till. Komplicerande är att palmoljan kan benämnas, eller ha använts i produktionen, på många olika sätt. Det är ännu en anledning till att det är bra om man förstår innehållsförteckningen på den tvål man väljer. Detta har vi inte varit medvetna om så länge, men väljer nu t ex sådan här Aleppotvål som endast innehåller olivolja, lagerbärsolja och salt. Ett ställe man kan beställa bra tvålar från är Jordklok. Har man vägarna förbi Hjo kan man få tag på tvålar gjorda på svensk rapsolja. Vi har ännu inte varit där, men ett besök lockar.

Inspirerad av Kottkrigaren började jag för ett tag sedan pröva att tvätta ansiktet och håret med fast tvål. Jag får lätt finnar så jag tog det försiktigt, men oron visade sig vara helt obefogad. När jag tvättar ansiktet med grekisk olivtvål, som endast innehåller olivolja och mineralsalt mår huden mycket bättre än med den rengöringsmjölk jag tidigare använde. Mindre hudkräm går också åt eftersom den inte är lika uttorkande (tvärtemot myten). Håret blev däremot för fett av att bli tvättat med olivtvål. Har man torrt hår kan det tänkas funka riktigt bra, men det har inte jag. Själv hittade jag istället till Nea of Sweden där det finns schampokakor tillverkade med stort mått av miljötänk. Jag har använt den naturella, den med nässlor och den med morot och är mycket nöjd. De ersätter även duschkräm. För att inte behöva ha duschen på när jag tvålar in mig, vilket vore slöseri med varmvatten, brukar jag fylla en liten skål med vatten och doppa tvålen i den. Rengöringsmjölken till ansiktet såldes förstås i en plastflaska liksom det schampo jag tidigare brukade använda. Att sluta med dessa produkter sparar alltså in en hel del plast i det långa loppet. Med den här sortens fasta tvålar och schampokakor undviker man dessutom att fylla på den cocktail av onödiga kemikalier kroppen och miljön utsätts för och bidrar inte till att regnskog huggs ned för att odla palmolja.

Arbeta mindre

Arbeta mindre

För oss som har ett arbete tar detta vanligen den största delen av vår vakna tid. Majoriteten av oss har samtidigt tillräckligt goda ekonomiska marginaler för att konsumera prylar, kläder, resor etcetera i en historiskt oöverträffad omfattning. Ibland motiveras även konsumtionen med att den ger nödvändig energi till våra arbeten – som egentligen tar för mycket tid och kraft. Motvalls detta handlar följande text om att arbeta mindre.

Att bryta normer är svårt men vi tror det vore välgörande för många att bryta med ovanstående ekvation av för mycket arbete och konsumtion. Inte minst är nuvarande tillväxt ett allvarligt hot mot vårt gemensamma livsrum. Vår stigande tillväxt som bygger på ökat energi- och råvaruanvändande behöver redan idag fler jordklot än det vi bor på och hotar klotets ekologiska jämvikt. Ett radikalt och effektivt sätt att bromsa vår framfart mot stupet vore om fler valde att gå ner i inkomst genom att arbeta mindre. Samtidigt delar vi då mer solidariskt på redan existerande arbeten. Istället för att överutnyttja våra gemensamma naturresurser frigör vi i samma veva egen tid för odlande av andra sidor i livet än arbetet.

För egen del började jag (Peter) med 20% tjänstledighet för närmare två år sedan. Utlösande orsak var då planer på en eventuell företagsstart och studier i samband med detta. Även om företaget sedan startade i betydligt mindre skala än det inledningsvis var tänkt har jag kunnat fortsätta med min tjänstledighet och trivs mycket bra med det. Den extra dagen ledigt ger andningsutrymme och är ett bra växelbruk till mitt vanliga arbete. Även Sofia har aktivt valt bort heltidsarbete för att få en bättre balans och exempelvis utrymme till vardaglig reflektion.

När vi tar oss tid att på allvar fundera över vad som är vår längtan eller i slutet av våra liv ser tillbaka på vad som varit viktigast är det få som främst längtar efter en hög lön eller främst värdesatt all tid vi varit på arbetet. Vanligen är de nära relationerna, hälsa och meningsfullhet sådant som värderas högre. Om vårt arbete till och med riskerar att försämra vår hälsa och våra nära relationer och inte heller ger en djup upplevelse av meningsfullhet är frågan varför vi ändå väljer att ägna så mycket tid åt det. Enligt exempelvis Roland Paulsen vid Uppsala universitet skulle vi i Sverige bara behöva arbeta 4-5 timmar per dag för att behålla dagens välstånd och vår syn på arbete ser han i denna intressanta artikel som främst ideologisk.

Om vi tar steget och bryter normen att arbeta heltid får vi mindre pengar att röra oss med varje månad. Istället vinns en annan form av rikedom som stavas tid. Tidigare kanske vi arbetade hårt för att på vår fritid behöva ta hand om våra prylar. Genom att skala av både en del arbete och materiellt välstånd tror jag vårt välmående kan öka påtagligt. Då finns plötsligt större utrymme för relationer och aktiviteter som ger oss glädje, frid och meningsfullhet i vardagen.

Nu är jag inte blind för att det finns människor, även i Sverige, som lever på marginalen och inte bara jämfört med normen i vårt överflödssamhälle faktiskt är fattiga. För majoriteten av oss finns däremot möjligheter till ändrade prioriteringar. Väljer vi en frivilligt enklare livsstil där arbetet får mindre plats vinner vi själva, vår omgivning och själva planeten på detta. Om fler släpps in på arbetsmarknaden genom att många arbetar mindre kan även dagens stora klyftor minska.

För en tid sedan var jag ledig en dag och åkte då till en stad i närheten. Planerna för dagen var att ge tid åt tankar kring vart jag ville växa och hur mitt arbete skulle se ut; samt vilka steg jag kunde ta för att åstadkomma denna förändring. Dagen kom bland annat att fyllas av ett flertal listor där jag försökte sammanfatta mina tankar. En sida fick rubriken ”Vad vill jag arbeta med? – Vad är min längtan”. Det var intressant att få tankarna på pränt och anteckningarna har i efterhand varit till hjälp när kompassriktningen ska tas ut i små eller större beslut.

Om du vill få tips på rättigheter och möjligheter gällande att ta ut tjänstledighet rekommenderas följande fackliga artikel. I samtal och artiklar kring minskad arbetstid kommer ibland begreppet downshifting och Voluntary Simplicity upp. Begreppen är ganska etablerade i USA och här hemma talar vi vanligen om frivillig enkelhet istället. Handfasta tips och underlag för egen reflektion kring detta, vår tid och vardag finns i boken Rik på riktigt av Fredrik Warberg och Jörgen Larsson. De är även grundare till föreningen Tidsverkstaden vars hemsida är rik på inspiration och vägar vidare.

Miljövänlig fest

Fest i miljövänlig anda

Den 3 maj fyllde jag (Sofia) 40 och den 11:e bjöd jag in till fest. Från alla utom den närmaste familjen hade jag önskat mig bidrag till Naturskyddsföreningen eller Världsnaturfonden istället för presenter. Jag ville att det skulle vara en miljövänlig fest – även gällande maten. Det blev en nästan helt vegetarisk buffé (förutom sillen) med i väldigt hög grad KRAV-märkta ingredienser. Våren är en svår säsong, så vi satsade mest på de alltid gångbara rotsakerna. På vår koloni hade rabarbern börjat komma upp, så den använde vi tillsammans med förra årets rabarber från frysen. Några regionala delikatesser förgyllde buffébordet. Ordnar du fest någon annanstans än i Östergötland finns det kanske något annat passande som produceras i närheten av där du firar. Vi räknade upp dessa recept så att de skulle räcka till 30 personer för att vara på den säkra sidan – gästerna var 28. Det blev ganska mycket över, men allt som inte har lång hållbarhet funkar bra att frysa så ingenting gick till spillo på vår miljövänliga fest. Detta fanns med på buffébordet:

Röd rågsallad

Pastasallad

Bovetesallad

Marinerad bönblandning

Basilikasill

Grönärtshummus med och utan vitlök (recept finns här till den med vitlök)

Rabarberchutney

Geta med och utan vitlök (en variant på Feta från Löts gårdsmejeri)

Grovt surdegsbröd med russin och solrosfrön och vetesurdegsfrallor med fänkål, som Peter bakat

Getbrie med och utan vitlök samt mesost från Löt

Änglamarks ost

Här skriver vi de flesta recepten så att de är lagom till 4 personer på en buffé. Då kan du själv räkna om det till det antal gäster du har eller anpassa utifrån hur många rätter du har med. Ta inte full mängd kryddor på en gång utan börja med något mindre och smaka av, för det kan bli lite annorlunda när man gör större mängder. Till eftermiddagskaffet serverades chokladtårta med lakritsgranulat i fyllningen och halvsyltad rabarber på, samt några av barndomens favoritkakor. Här bestod miljöanpassningen av att vi valde KRAV-märkta ingredienser och valde bort att dekorera med frukt och bär som inte alls var i säsong.

 

Röd rågsallad

1 dl hel råg
2 stora rödbetor
1/2 vit saltgurka (vi använde Brinks)
1 dl russin
2 msk fjällbjörksolja från Örtagård öst
1 tsk äppelcidervinäger
ca 3/4 tsk salt
några drag med svartpepparkvarn

Vi använde råg direkt från Haningetorps gård och den behövde rensas först. Därefter lät vi den ligga i blöt ungefär ett halvt dygn och kokade den sedan ungefär en timme. Den sväller en hel del och det blev efter kokning ca 2,5 dl. En enklare variant är att använda t ex matvete. Riv rödbetorna och skär saltgurkan i lagom stora bitar. Blanda samman allt och smaka av kryddningen.

 

Pastasallad

4 dl stora makaroner t ex Änglamark
1 dl soltorkade tomater
2 morötter
1 burk (2 dl) crème fraiche
2 tsk torkad timjan
2 tsk torkad basilika
ca 1 1/2 tsk salt
svartpeppar efter smak

Klipp tomaterna i något mindre bitar och koka dessa med pastan. Riv morötterna och blanda samman allt när pastan svalnat. Det kan gå åt proportionerligt mindre mängd crème fraiche till en stor sats. Pröva och se så att det blir lagom krämigt.

 

Bovetesallad

1 dl helt bovete
3 krm malda nejlikor
3 krm spiskummin
3 krm salt
2 palsternackor
1 äpple
zest och saft från 1 citron
4 tsk honung
1 dl ärtor
1 dl torkade tranbär
1 tsk salt
3 krm spiskummin
svartpeppar efter smak

Koka bovetet enligt anvisningarna på förpackningen tillsammans med nejlikor och spiskummin. Ha i saltet efter halva koktiden. Riv palsternackorna och äpplet. Rör ihop citronzest, citronsaft och honung. Blanda samman allt.

 

Marinerade bönor

Det här receptet gjorde vi fyrdubbel sats av vilket blev lagom till min fest, så på en buffé räcker det till fler än fyra personer.

285 g bönor, tetrapack eller konserv (vi använde kidneybönor och stora, vita)
1 msk olivolja
1/2 msk rödvinsvinäger
1/4 tsk salt
svartpeppar

Blanda samman allt och låt det stå och dra en stund. Görs med fördel dagen innan, men den behöver inte dra så länge.

 

Receptet på sill hämtade vi här, men bytte ut crème fraiche och majonäs mot gräddfil och hoppade över vitlöken eftersom vi redan hade mycket av två av dessa produkter på buffén. Vi visste också att en del gäster inte uppskattar vitlök och jag tål inte majonäs.

 

Rabarberchutney

375 g rabarber
ca 12 g färsk, skalad ingefära
Något mer än 1/3 dl honung
Något mer än 1/3 dl råsocker
Knappt 1 tsk äppelcidervinäger
2 krm kryddpeppar
2 krm vaniljsocker
1/2 tsk salt
En gnutta cayennepeppar

Skiva rabarbern i centimeterlånga bitar. Finhacka ingefäran. Blanda samman alla ingredienser i en kastrull. Koka utan lock i ca 40 minuter. Rör om och skumma av ytan då och då. Smaka av. Tänk på att den blir starkare när mer vätska ångat av om du smakar innan den är färdigkokt. Serveras kall.