Nu kände jag att det var dags att återvända till ett ämne jag skrev om för några år sedan, nämligen craftivism – att använda hantverk som aktivism. Inför starten av Butik Bättre Värld kom jag igång att sy mer i återbrukat tyg igen. Efterhand kom jag att fastna extra mycket för att brodera små budskap på väskor. Den första fick samma text som den tröja jag hade broderat på när jag skrev om detta senast: Lev inom planetens gränser. Några andra texter har blivit; Hylla Myllret, Vandra varsamt på jorden och Jordförbättrare.
En dag kom det in ett par från Texas i butiken. De fastnade för väskorna och började fråga vad texterna betydde. Till slut valde hon en i mindre storlek med ordet Måttfullhet broderat på. Någon dag senare kom hon tillbaka och undrade om jag hade fler väskor i den lite mindre storleken för hon vill ge en till en vän. Det hade jag inte, men trodde att jag skulle hinna sy en eftersom de skulle stanna någon vecka till. Hon berättade lite grand om sin vän som var mer som en syster för henne och mycket intresserad av trädgård. Jag sydde en med orden ”Att så ett frö”. När jag ändå var igång blev det också en med orden ”Ett välsignat regn”. Kvinnan kom att tänka på en vän till och köpte båda. Egentligen är det förstås inte så bra att folk flyger från USA hit. Men det är ändå en rolig tanke att det går omkring en kvinna i Texas med en återbrukad väska det står Måttfullhet på. Kan det möjligen väcka några samtal om just denna dygd? Hon och jag fick också ett annat sorts samtal än vi annars hade haft tror jag. Bl a kom hon att berätta om sin upplevelse av extrem värmebölja.
Väskorna hänger väl synliga i butiken och folk som kommer in här lägger ofta märke till dem och läser texterna. När någon köper en väska och bär den med sig syns budskapet också för människor kring dem. Utanför butiken har jag en vimpel. Istället för att låta trycka en broderade jag butiksnamnet på begagnat gardintyg och sydde den själv. Där blir budskapet kanske mest att man kan använda hantverk och återbruk för en sådan sak. Men så här mitt på en affärsgata kan det väcka tankar.
Särskilt i början av veckorna är det lugnt i butiken och då är broderi en perfekt sak att syssla med. Jag hade tanken att sitta utanför butiken och brodera ibland. Det är mitt på stadens mest affärstäta gata och på sommaren passerar massor av människor. Men det har inte blivit av. Lite feg är jag ändå, fast det är svårt att sätta ord på vad det är som tar emot.
Däremot sitter jag ofta i butiken så att jag syns från gatan och syr. Att ägna sig åt ett långsamt hantverk mitt i kommersen kan vara ett slags motstånd. Fast jag är förstås inte frikopplad från köpandet och säljandet. Jag driver ju också en butik!
Broderi är kanske i sig en bild att fundera vidare på. Nålen är ju vass. Den ska stickas ned på precis rätt ställe för att det ska bli en bokstav eller ett mönster. I klimatkampen måste man få vara vass, men inte med alla taggar ut. Udden behöver vara riktad åt rätt håll.
På Instagram följer jag Matilda Forsärla. Nyligen påmindes jag om ett projekt hon periodvis har ägnat sig åt. Det kallas Projekt offerkofta. Hon stickar tröjor med namn på nationellt utdöda och akut hotade arter. Både växter och djur. En rörande påminnelse både för dem som ser henne ägna sig åt detta hantverk och de som ser koftorna. Att sticka bokstäver och av detta forma en snygg kofta kräver förstås både kunskap och fantasi. Inte heller broderi är något alla känner att de kan. Men kanske kan du få inspiration att göra något du är bra på till en manifestation.
