Ät hela korn av spannmål

Ät hela korn av spannmål. Bild på hela korn av vete som formar ordet "lunch".

Vi skrev nyligen, här på sidan, om hur vi bör äta mer fullkorn. Vi inspirerades då av radioprogrammet Meny som fördjupat sig i Livsmedelsverkets råd. Senare kom även ett avsnitt om rekommendationerna i Eat Lancet-rapporten. Då var det inte bara 90 gram fullkorn per dag vi uppmanades äta, utan 210 gram. För medelsvensken ligger detta tyvärr tämligen långt bort. Själva märkte vi att redan vår frukost (med bland annat egengjord havrefil) fick oss att klara Livsmedelsverkets råd. Men för att nå nästa steg behövs lite mer. Ett steg kan då vara att oftare äta hela korn av spannmål.

När jag började baka surdegsbröd i ökad omfattning ville jag tidigt kunna mala mitt eget fullkornsmjöl och införskaffade en kvarn till detta. Hela korn av bland annat råg och vete köptes också in. Sedan var steget inte långt till att börja använda de omalda spannmålskornen även till annat. Framför allt användes de hela kornen från spannmål i maten på olika sätt. Som alternativ till ris, pasta eller liknande. Det är egentligen ganska enkelt. Blötlägg hela korn av valfritt spannmål över natten. Häll bort vattnet och koka i nytt vatten 25-40 minuter beroende på spannmål och hur al dente du vill ha kornen (smaka). Själv kokar jag nästan alltid extra för att frysa in några portioner till kommande tillfällen. 

Hela korn av spannmål fungerar som sagt som alternativ till andra kolhydrater vid en måltid. Att servera tillsammans med en gryta, pastasås, i en sallad eller kanske som topping till soppan. Helkorn av emmer med sin lite mjukare och smakrika karaktär har blivit en favorit i matiga sallader och rätter inspirerade av risotto. Medan helkorn av vete är vardagsalternativet i mina matlådor. Enkelt, gott och mättande passar kornen till det mesta. Att betoningen behöver bli rätt när du ska förklara att det är hel-vete blir en bonus. 

Vi har nog alla på känn att en kost med mera fullkorn är en positiv hälsofaktor. I studier från bland exempelvis Lunds universitet bekräftas också detta. Forskarna kunde visa kopplingar till lägre risk för välfärdsjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Dessutom ville de utesluta att personer som äter nära de kostråd som ges i Eat Lancet-rapporten får sämre näringsvärden eller näringsbrist. Den nya studien visade på att deltagarna som åt bland annat mer fullkorn och betydligt lägre andel animalier än i Livsmedelsverkets rekommendation hade oväntat goda näringsvärden. Ingen risk för näringsbrist genom att äta inom planetens gränser alltså. 

Vill du börja äta mer hela korn av spannmål och kanske jämföra flera olika sorter? För boende i Vadstena med omnejd är detta enkelt. Helkorn av vete, råg, emmer och dinkel finns att köpa i Butik Bättre Värld. Du väljer själv hur mycket du vill pröva av varje sort då du handlar i lösvikt. Spannmålen är svenskodlade och ekologiska naturligtvis. Vidga alltså gärna dina vyer med hela korn av spannmål i en lunch redan nu till veckan. Din egen och planetens hälsa kommer att tacka dig. 

Underbara rabarber!

Så här års påminns jag om hur tacksamt det är att odla rabarber. Den skjuter upp sina saftiga, syrliga stjälkar ur jorden utan att vi gör något särskilt alls. Dessa kan man göra så otroligt mycket gott av och de stora bladen ger en massa grönt till vår täckodling.

Ett tag hade vi två olika sorter. Den vi så småningom valde bort kom extra tidigt på våren, hade tunnare stjälkar och mildare smak. När vi köpte den beskrevs det som att den hade mindre oxalsyra, men jag märkte aldrig någon skillnad för magen. Problemet med den var att den ofta blev angripen av löss. Den sort vi har nu är en gammal klassisk rabarber med rejält tjocka stjälkar och kraftigt växtsätt. Vi fick både frön och ett par delade plantor från mina föräldrars trädgård för ett antal år sedan. Där tror jag att den fanns när vi flyttade till huset typ 1983 och jag har ingen aning om vad sorten heter. Jag är osäker på om några fröer tog sig, men plantorna blev stora redan andra året och ger nu egentligen mer än vi hinner ta hand om.

Min käre far dog i somras och i februari flyttade min kära mor till lägenhet. Så, nu är det en annan familj som får njuta av den där trädgården och rabarbern. Då känns det extra varmt i hjärtat att vår rabarber är en planta därifrån och att den frodas även här i Vadstena.

Jag älskar rabarberpaj och ett recept på sådan finns på slutet av det här inlägget. Det är också väldigt gott att koka marmelad på rabarber, antingen med bara socker, eller med lite vanilj. Soppa och kräm blir det då och då till kvällsmat så här års. Det gjorde mamma ofta när jag var barn. Mynta eller kanel är exempel på goda smaksättningar, men det är väldigt gott med bara rabarber och socker. Så enkelt som att koka sönder rabarbern med socker och smaka av om det behövs mer. Späd med vatten för soppa.

Chutney gör jag också ibland. Då utgår jag från något basrecept och lägger till lite vad jag har och tror kan passa. Vitlök och chili t ex och gärna lite äpple. Vad vi ofta pratat om, men egentligen inte testat är att ha det i mat. Rabarber är ju väldigt mycket lättare att odla i Sverige än t ex citron så det är absolut värt att testa i maträtter som behöver lite syra. Som rödbetssoppa.

En annan favorit att göra på rabarber är saft. Den passar utmärkt som måltidsdryck. Extra god blir den om man låter en kanelstång koka med. Sedan vi köpte torkugn har vi också gjort lite olika varianter på fruktläder. Då kokar man en puré på rabarber. Om man vill kan man blanda med äpple eller bär och smaksätta med t ex kanel. Sedan brer man ut det tunt på smörpapper och torkar till ett segt godis.

Underbara rabarber!

Rabarberpaj

1,5 rejält stor rabarberstjälk eller motsvarande
2 msk potatismjöl
4 msk socker

2 dl socker
2 msk honung eller sirap
150 g margarin
4 dl havregryn
2 tsk kanel

Skär rabarbern i bitar och blanda med socker och potatismjöl i en pajform. Blanda övriga ingredienser till en smuldeg och fördela över. Grädda i 225° i 15-18 minuter.