Butikernas matsvinn

Butikernas matsvinn. Bild på stor container för avfall bakom en livsmedelsbutik.

För några veckor sedan var jag på en intressant föreläsning med Andreas Jakobsson och Markus Wahlgren. Det handlade om butikernas matsvinn ur lite olika perspektiv. Andreas har jag själv följt länge via hemsidan Dumpstringslyx och på sociala medier samt böckerna Svinnlandet och Dumpstringshandboken. Markus Wahlgren var för mig mindre känd men är butikschef för Coop i Visby. Där har de lyckats minska sitt matsvinn från 120 ton till 4,5 ton per år.

Vi har även tidigare skrivit om matsvinn och föreläsningen inspirerade till nytt engagemang i frågan. Något Andreas Jacobsson ofta påpekat är bristen på trovärdiga underlag gällande varifrån matsvinnet i Sverige kommer. Det som finns uppmätt är hushållens del. Och i hemmen slänger medelsvensken omkring 33 kilo mat i onödan varje år. Men i tidigare led, som i butikerna, är det mest gissningar i svinnstatistiken. Andreas, som hämtar nästan all mat till sig och sin familj från butikernas soprum, ser butikernas matsvinn bortom dåligt underbyggd statistik. Och Markus Wahlgren som började ta problemet på allvar kunde med en handfull åtgärder minska livsmedelsbutikens svinn till omkring 4% av tidigare.

En tidig insats i butiken var införskaffande av ett smart digitalt verktyg, Why waste, som håller koll på produkterna i butiken och bland annat ger en avisering några dagar före bäst före datumet löper ut. Detta underlättar konsekvent prissänkning och ökar omsättningen av sådant som riskerar att slängas. På Coop i Visby används detta även för att tydligare se vilka produkter som de köpt in för mycket av så detta bättre justeras framöver. Smart är också att de via verktyget i tid kan sortera ut produkter till maträddarappen To good to go. Butiken samarbetar med denna app där användaren kan boka in sig på exempelvis en billig kasse med fikabröd eller överraskningskasse och sedan hämta den i butiken.    

Appen används sedan helt nyligen även av matvarukedjan City Gross. Samt sedan tidigare av diverse lokala restauranger, caféer, hotell och liknande. Det finns även andra liknande maträddarappar som Karma vilka kan vara värda att kolla upp ifall de används där du bor. En del av initiativen kring appar och annat maträddande finns samlade på Andreas Jakobssons hemsida.

Samtidigt går det att förstå ett visst svinn i stora livsmedelsbutiker. Färskvaror blir mögliga eller förstörda på annat sätt. I Visby köptes för sådana ändamål ett slags torkmaskin in. Den omvandlar kasserad mat till ett potent jordförbättringsmedel. Jordförbättringen såldes i butiken och enligt butikschefen hade de på tre år tjänat in kostnaden för maskinen.

Inspirerad av nya goda exempel för att minimera butikernas matsvinn blev jag peppad att kontakta livsmedelsbutikerna på min egen ort. Jag skickade meddelanden där de konkreta exemplen från Coop Visby och City Gross lyftes upp. Förslagen togs emot på ett bra sätt från de båda butikscheferna som uppriktigt verkade uppskatta denna form av input. Utan att några definitiva löften gavs om att exempelvis ansluta till appen To good to go upplevde jag att de åtminstone övervägde ytterligare steg mot minskat matsvinn på ett seriöst vis. Ett vänligt e-brev eller PM via Facebook till den lokala butiken är enkelt och kan alltså påverka en hel del.

Själv bor jag inte i närheten av någon City Gross-butik men i samband med denna text till hemsidan skickade jag ett e-brev även till den hållbarhetsansvarige hos dem som stod bakom samarbetet med maträddarappen. Förutom att tacka för detta positiva samarbete tipsade jag om ytterligare steg som digitala verktyg och jordmaskiner. Det blir spännande att se vilken respons som kommer.

Att motverka matsvinn i våra egna hem borde vara en grundläggande hygienfaktor. Men att vidga blicken och uppmana de livsmedelsbutiker vi handlar hos att minimera kastad mat. Det är lättare att missa. Ta alltså gärna kontakt och lämna ett vänligt tips om svinnsmarta lösningar till närmaste butik. Använd de förbättringsexempel jag tagit upp här eller kom på egna.

Viktigt på riktigt

Viktigt på riktigt. Bild på boken Viktigt på riktigt av Therése Lindgren.

I höstas kom Naturskyddsföreningens nya årsbok, Viktigt på riktigt. Boken är skriven av Therése Lindgren. Även om namnet klingade bekant kan jag uppriktigt säga att det inte var någon jag kände till. Men med över en miljon prenumeranter på Youtube finns det en hel del andra som har koll på henne.

Denna uppenbart välkända videobloggare och influencer har alltså skrivit en årsbok för Naturskyddsföreningen om sin egen hållbarhetsresa. Inte utan viss skepsis började jag läsa Viktigt på riktigt. Min fördomsprofil för influencers inom mode och skönhet är trots allt inte helt smickrande. Dessbättre var läsningen en positiv överraskning.

Viktigt på riktigt har ett ganska klassiskt upplägg när det handlar om hållbarhet. Boken delas in i fyra huvudteman. Boende, mat, konsumtion och resor. Therése Lindgren beskriver, utifrån ett personligt perspektiv, hur hon arbetat med dessa delar. Bland annat hur hon, på grund av psykisk ohälsa, haft svårt att åka kollektivt (men även att flyga) och att hon sedan flera år varit vegan utifrån ett djurrättsperspektiv. Hur de delar på redskap vid sommarstugan och om att som bloggare sluta samarbeta med fast fashion-företag.

Det personliga tilltalet är sannolikt en orsak till framgångarna som influencer. Och detta fungerar väl även här. Troligen ännu mer för dem som redan ”känner” författaren genom hennes videoblogg. Inflätat i Therése tankar och reflekterande text finns mer faktainriktade avsnitt från Naturskyddsföreningen. Dessa ger ökad tyngd och bra fördjupning.

För oss som länge varit miljöengagerade blir det förvisso få nyheter i boken. Men påminnelser och nya infallsvinklar på frågorna är nog så värdefulla. Själv fastnade jag extra för ett avsnitt om spillover-effekten. Hur exempelvis byte till LED-lampor kan påverka oss. Åtgärden har en bra effekt men är försumbart liten i relation till vad vi behöver göra. Intressant är att lampbytet kan starta en positiv spiral av allt fler och större förändringar. Det blir då en positiv spillover-effekt. Vanligare är dessvärre det motsatta. Efter bytet till LED-lampor känner du dig som en miljöhjälte och nöjer dig med denna lilla förändring – eller tycker dig i värsta fall förtjäna en klimattung flygbiljett eller ny teknikpryl. Då blir det istället en negativ spillover-effekt.

Viktigt på riktigt blir just en påminnelse om vad som är viktigt. Att vi alla har ett ansvar. Även om alla inte kan göra allt kan vi alla göra mycket mera. Vetskapen om detta behöver landa hos många fler. Och inom omställningen behöver många röster höras om många vägar till ett liv inom planetens gränser. Jag hoppas Therése Lindgrens bok blir läst och väcker inspiration till förändring hos många.

Julgåvor som gör gott

Julgåvor som gör gott. Bild på julbelysning i form av en julklapp.

För någon vecka sedan kom det samma dag tre brev till mig. Alla hade en välgörenhetsorganisation av något slag som avsändare och breven handlade om gåvor inför jul. Själv kan jag bli en smula trött på dessa brev – och ännu mer på de organisationer som ringer. Men samtidigt går utskicken att förstå och även jag vill ge julgåvor som gör gott.

Hållbara julklappar och tionde har vi skrivit om tidigare. Just inför jul är vi många som tänker extra på medmänniskor och medvarelser som har det tufft. Högtiden inbjuder till att bejaka det medmänskliga inom oss. Ett bejakande vi bör ge efter för.

Även till nära och kära kan hela, eller en stor del av, julgåvan vara ett gåvobevis till välgörande ändamål. Bevarande av gammelskog, medicinsk vård för människor i krigsområden, stöd till pollinerare, vattenprojekt i Peru eller en mössa och vantar till någon hemlös. Julgåvor som gör gott finns det ingen brist på. Inte behovet heller. Tillsammans med ett gåvobevis kanske du kan ge bort något mer konkret och personligt. Ett hembakat bröd eller väl vald begagnad bok till exempel.

Organisationer vi själva stödjer återkommande genom tionde är Naturarvet, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Greenpeace, Läkare utan gränser, Stadsmissionen och Svenska Freds. Naturligtvis finns många andra. Var ditt eget och gåvomottagarens engagemang är som störst vet du bäst själv.

Genom nuvarande regering har tyvärr många organisationer fått sämre förutsättningar. Inte minst de som arbetar med globala frågor. Julgåvor som gör gott behövs därför ännu mer än vanligt på många håll. En bra sak att tänka på gällande något större gåvor – över 2000 och upp till 12000 kronor per år – är att du som givare får tillbaka en del vid kommande deklaration. Listan på godkända mottagare och regelverket för att skattereduktion ska kunna bli aktuell finns på Skatteverkets hemsida. Även om staten för närvarande tar bort stöd från bland annat biståndet så kan visst stöd genom privatpersoner alltså indirekt stödjas. Med den andra handen så att säga.

De flesta av oss här i Sverige har trots lågkonjunktur och inflation betydligt bättre ekonomiska förutsättningar än majoriteten av jordens befolkning. Vi borde därför inte ha så svårt att låta det största ekonomiska värdet i klapparna bestå av värdebevis till bättre behövande. Dessa julgåvor som gör gott gör definitivt skillnad för mottagaren. Och för egen del förbättras möjligheten till en skön magkänsla och fröjdefull sömn.    

Varje tiondel gör skillnad

Varje tiondel gör skillnad. Bild på temperaturmätning av valnötsbröd.

Den senaste tiden tror jag fler än jag känt en dysterhet i klimatfrågan. Situationen har visserligen varit allvarlig sedan utsläppsgrafen hockeyklubban började böja skarpt uppåt från början av 1900-talet. Men åtminstone här i Sverige har allt mer gått i accelererande fart åt fel håll de senaste åren. Som Naturskyddsföreningens nya ordförande uttrycker det har regeringens miljöpolitik gått från ”otillräcklig till katastrof”.

Det är nedmontering av miljödepartementet, miljardstöd till fossila transporter och minskade anslag till miljövård. Samtidigt försöker jag påminna mig om att kampen mot klimatförändringar och artutrotning inte handlar om att lyckas eller misslyckas. Det finns en skala och varje tiondel gör skillnad. 

Parisavtalet med dess överenskommelse om att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 °C och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 °C kan onekligen kännas abstrakt. Men bakom dessa siffror och tiondelar döljer sig högst verkliga konsekvenser – och allt större risker desto högre temperatur vi når. Skillnaden mellan 1,5 °C och 2 °C är långt ifrån något som bara berör politiker på återkommande klimattoppmöten.

För korallreven handlar skillnaden om att finnas kvar till tio procent eller att i princip utplånas med endast en procent kvarvarande korallrev. För landet Bangladesh med en befolkning på 160 miljoner innebär 2 graders uppvärmning att en tiondel av landet ställs under vatten.  Och många fler än dagens tiotals miljoner kommer behöva flytta för att det rent fysikaliskt blir dödligt varmt där de lever idag.

De utsläpp vi orsakar av metangas, från exempelvis djuren som ”ger” oss mjölk och kött, stannar kvar i atmosfären omkring 20 år. Koldioxiden från våra fossilbilar och flygplan däremot. Den stannar istället kvar i atmosfären hundratals eller upp till tusentals år. Betydligt längre än vi själva troligen kommer vara ihågkomna av eventuellt kvarlevande människor. Varje tiondel gör skillnad och räknas. Men också varje ton och kilo koldioxid vi orsakar. Liksom varje kilo eller ton vi hjälper till att binda i jorden genom biokol, bevarande av skog och trädplantering.

Vi gör små insatser av egna vardagsval och försök att påverka fler. Ofta känns det verkligen smått. Åtminstone utifrån vad vi konkret åstadkommer. Själv återkommer jag då ibland till vad alternativet skulle vara. Att ge upp? Låtsas som att klimatförändringarna inte är något problem? Klicka hem några Black Friday-fynd och fundera på en solresa med billigt flyg? Även om hela vårt ohållbara samhälle fortsätter att gå åt fel håll är det ingen ursäkt för att jag ska bidra med bensin till bålet. Inte bara för att varje tiondel gör skillnad utan även för min egen självrespekt och värdighet vill jag fortsatt leva med ett lågt klimatavtryck.

I början av september genomförde jag mitt andra maratonlopp. Mina förberedelser med många träningsmil bakom mig var tämligen bra. Men en bidragande orsak till att loppet gick så pass bra som det gjorde var den mentala inställningen. Bland annat delade jag hela tiden upp loppet. En kilometer i taget, deletapper med halva sträckan avklarad och mot slutet ”bara” fem kilometer kvar.

Till viss del tror jag vi kan göra liknande i klimatarbetets maratonlopp. Dela upp i mindre delmål och sträva efter fortsatt löpning framåt. En hjälp för mig i detta har blivit veckorytmen i Åttonde dagen. Vi skrev om detta initiativ tidigare och i korthet handlar det om att låta en av veckans dagar vigas åt protest och en åt vila. I mitt fall har fredagens protestdag innehållit någon aktivitet på miljö- och klimattema. En insändare, ett medborgarförslag eller kanske bara ett inlägg i sociala medier som berör ämnet. Det blir en rytm och en kilometer i taget. Parallellt med egna val för lågt klimatavtryck inspireras förhoppningsvis fler.

De val vi gör idag har betydelse, inte bara för våra eventuella barn, utan för flera generationer efter dem. Även om vi kan känna oss som droppar i oceanen påverkar våra livsval, inte minst vi som lever i den rika delen av världen. Varje tiondel gör skillnad idag och i framtiden.