12 maj, 2024

EU-valet och miljön

Vi närmar oss EU-valet som är den 9 juni. Då väljer vi vilka svenska representanter som ska vara EU-parlamentariker de närmaste fem åren. EU-valet och miljön hänger tydligt samman då många av de frågor som beslutas av EU kan hjälpa eller stjälpa miljöarbetet. Extra tydligt har betydelsen av EU blivit sedan den svenska regeringen kraftigt minskat landets miljöambitioner och nu kan hindras från de värsta dikeskörningarna tack vare EU.

Först lite bakgrund. Europaparlamentet är den instans som tillsammans med ministerrådet beslutar om nya lagar och om EU:s budget. Efter valet kommer det att vara 720 ledamöter och 21 av dessa kommer från Sverige. Antal ledamöter styrs av befolkningsmängd i respektive land. Parlamentet är den enda EU-institution vars ledamöter väljs direkt av EU:s medborgare i allmänna val.

Liksom i vår svenska riksdag arbetar ledamöterna i olika utskott. Exempelvis utskottet för miljö och fiskeriutskottet. Här behandlas lagförslag som initierats av ”EU:s regering”, EU-kommissionen där det finns en opolitisk representant från varje medlemsland.

Som illustration av arbetsgången inom EU kan vi ta ett nyligen omtalat lagförslag som kallas restaureringslagen. I det förslag som kom längst var målet att inom EU fram till år 2030 återställa minst 20% av land- och havsområden som är i behov av restaurering. Ett mer omfattande förslag hade tidigare kommit från EU-kommissionen. I de förhandlingar som var inom EU-parlamentet och med ministerrådet blev restaureringsförslaget försvagat men när det godkändes av EU-parlamentet var det fortsatt ett viktigt verktyg för att vända förlusten av biologisk mångfald. I sista stund, när en i sammanhanget närmast formalitet med omröstning i ministerrådet återstod, stoppades hela förslaget. I efterhand framkom att Sveriges landsbygdsminister (KD) hade drivit en kampanj för detta och nu fått med sig även Ungern till de länder som motsatte sig ökad biologisk mångfald.

Beslutsvägarna inom EU är något komplexa och innan lagar och beslut om budget går igenom behöver ministerrådet med ministrar från alla medlemsländer godkänna förslaget. Trots detta har EU-parlamentet och dess parlamentariker stor makt att påverka vilka frågor som ska drivas och i vilken riktning. När Isabella Lövin tidigare var parlamentariker kom hon dit driven av ett stort engagemang för fiskeripolitik. Och lyckades då även göra EU:s fiske bättre (även om många problem fortsatt finns kvar).

Det sägs att klimatet är den fråga svensken sätter högst på agendan inför årets EU-val. Detta är förstås positivt och det finns många åtgärder inom EU som på allvar skulle göra skillnad för miljö och klimat. Nämnda restaureringslag, EU:s gröna giv, fit for 55 om 55% utsläppsminskningar till år 2030, förbud för nybilsförsäljning av fossildrivna bilar. Samtidigt kan flera planerade förslag och redan fattade beslut hotas eller dras tillbaka om ”fel” representanter väljs till EU-parlamentet. EU-valet och miljön hänger som sagt intimt ihop.

Naturskyddsföreningen redovisar hur nuvarande svenska parlamentariker röstat i miljöfrågor de senaste åren. Och Världsnaturfonden presenterar en enkät där de frågat de svenska partierna om deras inställning i skilda miljöfrågor som beslutas i EU. Det är ingen spoiler att Miljöpartiet och Vänsterpartiet slutar som bästa alternativen i dessa sammanställningar. I alla fall om miljö- och klimatproblemen ska tas på det allvar som krävs.

Orientera dig gärna genom ovanstående partiundersökningar och andra liknande från seriösa källor. Fundera på om du bryr dig om din egen och dina eventuella barns framtid. Påminn dig om vilken makt EU och EU-parlamentet har över viktiga beslut som behöver fattas i absolut närtid. Ta möjligheten att påverka framtiden den 9 juni. För miljön, de svagaste och vår gemensamma framtid.

24 december, 2023

Försvarets miljöpåverkan

Det finns en global verksamhet vars användande av fossila bränslen står för uppskattningsvis 5,5 % av världens alla utsläpp. Men då transparensen är låg kan siffran i själva verkat vara mellan 3% och 7%. Vi ska i dagens inlägg skrapa på ytan av försvarets miljöpåverkan. I debatten flyger försvaret ofta ”under radarn” men dess aktiviteter påverkar de globala koldioxidutsläppen i liknande storleksordning som alla länder i EU. Och utsläppen från USAs försvar 2017 var större än hela Sveriges utsläpp det året.

Det finns något djupt paradoxalt och kanske till och med stötande i att den aktör som är tänkt att stå som garant för vår säkerhet även bidrar stort till att förvärra ett av dagens mest akuta säkerhetshot, den globala uppvärmningen. I Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens rapport Frikortet granskas det klimatarbete som svenska försvaret trots allt har – och den särställning Försvarsmakten har bland svenska myndigheter.

Sverige är ett av de 195 länder som skrivit på och ratificerat Parisavtalet. För att som nation kunna följa upp detta beslutade riksdagen 2017 om ett klimatramverk. Det innebär att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären ska upphöra senast år 2045. Det finns även etappmål och mål kopplat till exempelvis inrikes transport – där ska utsläppen från 2010 till 2030 minska med 70%. För att våra miljömål ska gå att följa upp och styras av våra förtroendevalda finns ett miljöledningssystem. I detta är ett viktigt verktyg myndigheternas årliga rapportering om sitt arbete med miljömålen. Detta sker till Naturvårdsverket som samordnar och utvärderar.

Försvarsmakten är, efter Polismyndigheten, Sveriges största myndighet. Det är därför inte oväntat att Försvarsmakten utsetts till en av de 26 så kallade miljömålsmyndigheter med ett extra ansvar för att Sveriges miljömål ska följas. Mer oväntat är däremot de undantag som gör att Försvarsmakten inte är skyldig att, likt andra myndigheter, rapportera in sitt miljöarbete till Naturvårdsverket. Däremot har Försvarsmakten egna miljömål och handlingsplaner för att nå målen.

Det interna målet kopplat till energi och klimat Försvarsmakten satt upp för sig själva handlar om att minska energiförbrukningen med 20% i sina lokaler från 2011 till 2020. Samtidigt uppskattar de själva att nästan 90% av försvarets koldioxidutsläpp kommer från andra källor. Det felprioriterade miljömålet visade dessutom återkommande brister och rapporten Frikortet visar att de troligen inte ens lyckades nå detta enda miljömål.

På Försvarsmaktens hemsida beskriver dess representanter Försvarets miljöpåverkan som ”en försvinnande liten del av alla utsläpp”. Denna del av Sveriges utsläpp motsvarade redan år 2020 en tredjedel av utsläppen från inrikesflyget. I takt med dagens upprustning väntas mängden växthusgaser från, inte minst militärflyg, att öka kraftigt.

Den bristande transparens och hänvisning till sekretess som svenska Försvarsmakten gömmer sig bakom kan intressant nog se annorlunda ut i näraliggande länder. Danmark och Norge har exempelvis en annan öppenhet kring försvarets faktiska klimatpåverkan. En sådan öppenhet skulle ge en mer seriös debatt om försvarets miljöpåverkan.

Det svenska försvaret har blivit undantagen styrning och rapporteringskrav för att istället själva sköta sitt klimatarbete. Svenska Freds rapport visar att detta inte har fungerat. Landets klimatarbete har inte råd med att en högutsläppande sektor lämnas utan kontroll. Än mindre nu när regeringen låter ökningen av försvarsutgifterna, 27 miljarder, vara större än hela miljöbudgeten.

Ett sätt att motverka försvarets miljöpåverkan kan vara att stödja organisationer som Svenska Freds eller Naturskyddsföreningen som driver på för en förändring. Påverkansarbete kan bland annat även göras genom att ta direkt kontakt med lämplig politiker eller kanske skriva en debattartikel.