Miljövänlig hudvård och hårvård

Naturlig hudvardNär det gäller produkter för hud- och hårvård tänkte jag (Sofia) lyfta fram tre aspekter. Det är de kemikalier man får på huden och spolar ut i avloppssystemet, hur produktionen av ingredienserna går till och förpackningsåtgång. Alla dessa spelar roll när man vill välja miljövänlig hudvård och hårvård.

Det påpekas ibland att kemikalier varken är onaturliga eller dåliga i sig och att ordet används slarvigt. Samtidigt är det så att vi får i oss en cocktail av kemikalier som är främmande för kroppen och att många ämnen sprids i vattendrag och natur som antingen är främmande för den miljön eller koncentreras i alltför höga doser. En bra utgångspunkt för att undvika att schampon och hudsalvor har sådana effekter är att välja innehållsförteckningar där man i stort sett förstår vad allting är. Få ingredienser är ofta ett gott tecken. I schampon och produkter för hudrengöring ingår ofta väldigt uttorkande medel som skapar eller förstärker behovet av hudkrämer och balsam. Naturliga ingredienser, i den bemärkelse man brukar mena med det, har sällan den oönskade effekten. “No ‘poo” är en rörelse, eller idé, som går ut på att välja bort alla onödiga kemikalier i hårvårdsprodukter. Ordet är en lek med den dubbla betydelsen “inget schampo” och “ingen skit”. Tankarna appliceras oftast också på hudvård och ibland även på andra områden som hushållet. Vanligt är att blanda ihop egna produkter som är så giftfria att man i princip skulle kunna äta dem. Inspireras gärna.

När man väljer naturliga ingredienser innebär ju detta att det är något som odlas eller plockas i naturen. Gällande vilda växter är det bra att vara uppmärksam på om något kan vara utrotningshotat och fundera kring om det skulle gå lika bra med något som växer i Norden som med någon exotisk växt. Vid odling gäller samma saker som när det är växter man äter eller dricker. I konventionell odling används ofta konstgödning och bekämpningsmedel. I vissa fall förstörs viktig natur för att anlägga plantager. Detta gäller t ex palmolja som vi försöker undvika helt. Förhållandena för de som arbetar på odlingarna kan ibland också vara undermåliga. Välj därför miljömärkta och gärna rättvisemärkta produkter även till hår och hud. Hälsokostbutiker har ofta ett bra utbud och annars finns mycket för miljövänlig hudvård och hårvård på nätet t ex Ren skönhet och Jordklok. Båda har även ekologiskt smink. Det östgötska företaget Medevisalvan har också mycket bra produkter. Själv använder jag ringblomssalvan och arnicasalvan. Jag har fet hy och har efterhand insett att jag egentligen inte behöver smörja in mig varje dag. Särskilt inte sedan jag började tvätta ansiktet med olivtvål och särskilt inte på sommaren. Ringblomssalvan är ganska fet och smörjer jag in ansiktet på morgonen blir huden för blank, men det fungerar utmärkt att smörja på kvällen och bara skölja av ansiktet på morgonen. Man ska vara försiktig med att tvätta bort hudens naturliga skydd, särskilt om man ska vara ute i kyla och/eller starkt solsken. På vintern kan vissa delar av kroppen bli så torra att jag får eksem. Då hjälper salvan mot det. Den är också välgörande om man har små sår eller myggbett. Arnicasalvan har en skön effekt på trötta muskler och leder. Att salvorna inte innehåller vatten sparar förpackningsmaterial och gör dem väldigt dryga. Vill man späda ut dem något kan man fukta händerna först. Vad den egna huden behöver är förstås individuellt och man får pröva sig fram.

Ännu mer förpackningsmaterial sparar man om man gör salva själv och återanvänder burkar. Jag är novis på området, men det är inte svårt. Senast gjorde jag så här: Ta 15 g bivax, 35 g rapsolja och 1/2 tsk anisfrön. Värm i en kastrull till dess bivaxet smält. Sila bort kryddorna och häll den varma blandningen i en burk. Rör om medan det svalnar. Det är framför allt när den börjar tjockna som det är bra att blanda ordentligt. Låt svalna helt. Bivax kan finnas i hälsokostbutiker och går annars att beställa t ex hos Nea of Sweden. Med de här proportionerna blir det en fast salva, nästan som cerat. Den får mjukare konsistens om man har mer olja, men då blir den också fetare och kan lukta lite för mycket matolja om man inte tillsätter doft. Destillerat vatten ska också gå att använda för mjukare konsistens, men det har jag inte prövat. Det gav inte så mycket doft att ha i anis på det här sättet. Kanske ska man låta det koka lite försiktigt, eller låta det dra en stund på svag värme. En annan gång använde jag färsk pepparmynta på liknande sätt och det gav en frisk doft. Ska fortsätta experimentera med egentillverkad miljövänlig hudvård. Andra recept finns t ex här och här.

Som jag har skrivit om tidigare har jag övergått till att använda schampokakor istället för flytande schampo och då sparas en hel del plast och annat förpackningsmaterial. Man undviker också att transportera vatten i onödan. Det nämns ibland att man behöver tvätta ur beläggningar av silikoner och mineraloljor när man går från “vanligt” schampo till ett naturligt, men jag fick aldrig problem med detta. Balsam behöver jag inte längre använda. Tips om naturlig hårvård finns här.

Välj fast tvål

Fast tvalNär det gäller vanlig handtvätt har jag (Sofia) alltid använt fast tvål istället för flytande. Från början hade det mest med mysighetsfaktorn att göra tror jag och att jag hade en estetisk motvilja mot plast. Att det är bra även för miljön att undvika plast, när så är möjligt, har vi skrivit om tidigare. Flytande tvål säljs i princip alltid i någon form av plastbehållare. Refill är ovanligt och när det finns säljs även den förpackad i plast. Fast tvål är inte svårt att få tag på förpackad i enbart papper eller kartong. Man undviker också att transportera vatten i onödan, som ju är tillsatt i den flytande tvålen för att göra den just flytande. En bra fast tvål är dessutom betydligt mer dryg. Nu måste vi ha en flytande tvål hemma eftersom hygienföreskrifterna kräver det när Peter bakar till försäljning, men den används bara just vid dessa tillfällen. Det finns åtminstone en studie som påvisat att det egentligen är lika hygieniskt att tvätta sig med fast tvål. Även om det finns bakterier på den överförs dessa inte till händerna. För övrigt tror jag att vi snarast är överrenliga i vår tid och man behöver i de allra flesta fall inte bli renare än man blir av fast tvål oavsett vad andra studier skulle visa. Vi är väldigt sällan sjuka så det verkar i vilket fall inte vara så farligt!

Även om fast tvål är bättre än flytande finns det många sorters fast tvål att välja mellan som är olika bra för miljön. Få ingredienser är en bra utgångspunkt, gärna sådana du faktiskt förstår vad det är utan att vara kemist. Palmolja är det i förskräckligt många tvålar, men bör undvikas och det finns alternativ. Det råder delade meningar om huruvida certifierad palmolja är ok. Vi undviker i möjligaste mån all palmolja till dess det blir tydligt att certifieringen är tillräckligt bra. Den storskaliga odlingen är orsak till regnskogsskövling och är ett ämne vi kan tänkas återkomma till. Komplicerande är att palmoljan kan benämnas, eller ha använts i produktionen, på många olika sätt. Det är ännu en anledning till att det är bra om man förstår innehållsförteckningen på den tvål man väljer. Detta har vi inte varit medvetna om så länge, men väljer nu t ex sådan här Aleppotvål som endast innehåller olivolja, lagerbärsolja och salt. Ett ställe man kan beställa bra tvålar från är Jordklok. Har man vägarna förbi Hjo kan man få tag på tvålar gjorda på svensk rapsolja. Vi har ännu inte varit där, men ett besök lockar.

Inspirerad av Kottkrigaren började jag för ett tag sedan pröva att tvätta ansiktet och håret med fast tvål. Jag får lätt finnar så jag tog det försiktigt, men oron visade sig vara helt obefogad. När jag tvättar ansiktet med grekisk olivtvål, som endast innehåller olivolja och mineralsalt mår huden mycket bättre än med den rengöringsmjölk jag tidigare använde. Mindre hudkräm går också åt eftersom den inte är lika uttorkande (tvärtemot myten). Håret blev däremot för fett av att bli tvättat med olivtvål. Har man torrt hår kan det tänkas funka riktigt bra, men det har inte jag. Själv hittade jag istället till Nea of Sweden där det finns schampokakor tillverkade med stort mått av miljötänk. Jag har använt den naturella, den med nässlor och den med morot och är mycket nöjd. De ersätter även duschkräm. För att inte behöva ha duschen på när jag tvålar in mig, vilket vore slöseri med varmvatten, brukar jag fylla en liten skål med vatten och doppa tvålen i den. Rengöringsmjölken till ansiktet såldes förstås i en plastflaska liksom det schampo jag tidigare brukade använda. Att sluta med dessa produkter sparar alltså in en hel del plast i det långa loppet. Med den här sortens fasta tvålar och schampokakor undviker man dessutom att fylla på den cocktail av onödiga kemikalier kroppen och miljön utsätts för och bidrar inte till att regnskog huggs ned för att odla palmolja.