Cirkulär ekonomi – Framtider bortom BNP

Cirkulär ekonomi - Framtider bortom BNP. Bild på Dahlströmska gårdens paradrabatt.

Nu har vi kommit fram till det sista inlägget där vi fördjupar oss i vart och ett av de fyra hållbara framtidsscenarier KTH arbetat fram i sitt projekt Framtider bortom BNP. Den här gången handlar det om cirkulär ekonomi. 

I KTH:s scenario har en tydlig lagstiftning drivit fram en ekonomi som bygger på återanvändning och cirkulering av material. Alla produkter är gjorda för att kunna plockas isär och återanvändas. Återvinning av material sker bara då produkter inte längre går att återanvända. Förbrukningsvaror är gjorda av material som på allvar är biologiskt nedbrytbara. Det här är sådant vi själva kommer in på då och då. Inte minst när det gäller datorer och smarta telefoner är det frustrerande att de ofta behöver bytas bara för att program ständigt uppdateras och efter tag inte är kompatibla med den apparat man har. De borde vara gjorda så att själva apparaten bara behöver bytas när den är helt trasig. Fram till dess ska den kunna repareras, delar ska kunna bytas ut och uppdateringar göras oavsett hur gammal den är. Det som kallas biologiskt nedbrytbart idag är det ofta bara under väldigt speciella förhållanden. Den som prövat att lägga det i en vanlig kompost vet. 

I denna form av cirkulär ekonomi är staten stark och behöver vara det för att kunna styra produktion och konsumtion i önskad riktning. De flesta bor i eller kring storstäder. Där kan systemen för cirkulerande av material och produkter hållas igång effektivt i stor skala. Ändliga resurser har blivit väldigt dyra och det har införts förbud t ex mot att slänga vissa saker i soporna. Men man tänker sig också att människors värderingar har förändrats i cirkulär riktning. 

Priset på råvaror från markanvändning, såsom mat, har ökat och utgör en större del av hushållens kostnader. Samtidigt har det blivit vanligare att själv odla mat eller odla tillsammans. Sammantaget har detta kraftigt minskat matsvinnet. Ett intressant inslag är att man tänker sig att det har blivit vanligt att leasa, eller köpa tillgång till tjänster, istället för att äga produkter. Det gäller då även sådant som vitvaror och datorer och ett exempel som ges är att köpa en belysningstjänst istället för egna glödlampor. När det gäller priset på mat har vi nämnt flera gånger tidigare att vi historiskt sett lägger en oerhört liten del av våra inkomster på mat. Det kan ju låta bra att mat är billigt, men det verkar bidra till att vi kastar oerhörda mängder. Massor av mark, energi och resurser går åt till att producera mat som sedan bara kastas. Om den var dyrare skulle vi kanske värdera den mer. 

Människor lönearbetar i liknande omfattning som idag, men en hel del produktion och konsumtion har blivit mer säsongsanpassad vilket kan innebära att man arbetar olika mycket olika tider på året. Det beskrivs som att tidsuppfattningen har blivit mer cirkulär. Hur vi ser på tid är intressant. Vi i västvärlden sägs ofta ha ett väldigt linjärt synsätt. Elektriciteten gjorde det möjligt att vända på dygnet. Snabba transporter och import har givit oss tillgång till nästan vilken mat som helst året om. Att åter hitta en rytm som följer dygnets och årets naturliga cirklar kan nog tänkas vara bra för oss även mentalt.  

Alla näringsämnen ingår i ett kretslopp i cirkulär ekonomi. Även avloppssystemet har så avancerad rening att det kan ingå i ett kretslopp med jordbruket. Mycket av maten produceras i Sverige, men när det är mer resurseffektivt att det odlas i andra länder importeras det. Som jag nämnt tidigare är det bara scenariot med lokal självförsörjning där det ingår animalier i kosten så maten i cirkulär ekonomi är i princip växtbaserad. Med den här typen av avloppsrening får man tänka sig att människor kan bidra med gödsel. Att detta bara spolas ut är ju faktiskt ett stort slöseri med resurser!

Järnvägsnätet är väl utbyggt och tätorterna är planerade för cykel och gång. Kollektivtrafiken är genomtänkt så att det ska fungera väl att pendla utan bil och bilägandet har minskat dramatiskt. Att vara med i en bilpool är däremot vanligt. Elcyklar och liknande är vanliga färdmedel och det finns bra vägar för sådana fordon. När vi spånar kring hur ett hållbart framtida samhälle skulle se ut är detta något av det första vi kommer in på. Att bilismen måste krympa rejält och vägar och samhällen byggas om för cyklister och gående. 

I december hade vi en grupp från bl a Chalmers på lunch-till-lunch hos oss på Dahlströmska gården. De pratade om cirkulär ekonomi. Nu i september skulle de ha kommit tillbaka, men det blev inställt p g a en viss pandemi. Istället blev vi inbjudna att medverka en stund i deras digitala möte. Vi visade bilden ovan på vår cirkulära paradrabatt och berättade en del om hur vi tänker om kretslopp. Jag tror att de menar något helt annat med cirkulär ekonomi än det scenario KTH beskriver. Men själva bilden av det cirkulära, av kretslopp, är användbar på flera sätt. Allra tydligast blir det för oss när vi odlar. Men all odling är inte cirkulär. Dagens storskaliga, konventionella jordbruk är det t ex inte. I ett hållbart framtidsscenario måste det bli det igen. Jag vet inte om jag skulle välja detta scenario av de fyra, men flera av idéerna är goda och kan tillämpas redan idag.