Att sälja vidare det du inte använder

Att sälja vidare det du inte använder. Bild på blandad elektronik.

Nu börjar det närma sig ett år sedan vi flyttade några hundra meter till vår nuvarande lägenhet. I samband med flytten blev det tillfälle att göra en ordentlig rensning bland små och stora saker. Mycket kunde vi sälja vidare, skänka bort eller som sista utväg; slänga. Trots detta var det en hel del som återigen packades in i flyttkartonger i vårt nya förråd. När vi inför vintern skulle pröva att övervintra en fikonplanta i vårt förråd blev det på nytt aktualiserat med en utrensning. 

Denna gång var det främst Sofia som rensade och efter att vi kommit överens om vad som skulle bort tog jag mig an att göra mig av med sakerna. Främst handlande det om diverse elektronik- och teknikprylar. Router som inte längre behövdes, extra elsladdar, datorkablar med mera. Ibland kan second hand-butiker vara tveksamma till att ta emot sådant. Och dessutom är flera sådana butiker för närvarande är stängda i samband med covid-19. Därför prövade jag att sälja vidare sakerna via nätet istället. 

Vi har tidigare varit inne på att köpa och sälja begagnat bl.a. i inlägget om Färre saker och Varför second hand. Något som jag påmindes om denna gång jag skulle sälja vidare var hur smidigt det har blivit. Jag använde mig av Tradera som är en auktionssida där du själv bestämmer vilket utropspris sakerna ska ha. Då det viktigaste för mig denna gång var att bli av med sakerna och låta dem komma till nytta någon annanstans valde jag utropspris 1 kronor. De föremål som auktionerades bort slutade till slut på mellan 1 och 144 kronor. 

På en vecka var allt köpt och betalat av personer som kommer kunna ha användning av det som bara har legat i vårt förråd. Något som blivit smidigare på senare år oavsett ifall du säljer genom Tradera, Blocket, Facebooksida eller på annat vis är frakten. Just på Tradera går det att redan i annonsen ange vikt på den vara du ska skicka. Köparen ser priset för frakt och när det är aktuellt att skicka iväg paketet beställer du enkelt frakten och får en färdig adresslapp att skriva ut. Adresslappen sätts fast på paketet och det är färdigt att lämna in på närmaste paketombud.  

Medelsvenskens konsumtion av de sorters prylar som oftast kan köpas begagnat istället för nytt står för drygt en tiondel av våra samtliga klimatavtryck. Det finns alltså mycket att vinna på att allt mera konsekvent låta dina förrådssaker som inte används cirkulera vidare till någon annan. På det viset undviks ett nyinköp. Du själv får kanske en slant för besväret och ditt förråd blir mera överblickbart.   

Minimera ljusföroreningar

Minimera ljusföroreningar. Bild på belysning med spindelnät under.

Som 70-talist minns jag barndomens bilsemestrar då framrutan gång på gång täcktes av insekter. De gånger jag själv kör bil idag är det bara ett fåtal som fastnar. Mycket har hänt och i en uppmärksammad tysk studie räknade de ut en 76-procentig minskning av biomassan för flygande insekter från 1989 till 2016. Detta var i flera skyddade områden i Tyskland. Orsakerna till insektsdöden är flera men en underskattad pusselbit är miljöproblemen orsakade av ljusföroreningar. 

När det talas om ljusföroreningar har det ofta handlat om svårigheten att se stjärnhimmelen i våra upplysta städer. Men senare års forskning visar en stor påverkan på djur och växter på grund av en allt mer utbredd belysning. En ögonöppnare för mig själv blev det senaste numret av tidningen Biodiverse. Biodiverse ges ut av Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 

Huvuddelen av alla däggdjur, groddjur, insekter och även många fåglar, kräldjur och fiskar är nattaktiva. När de utsätts för artificiellt ljus påverkas deras naturliga rytm med födosökande, reproduktion och vila negativt. Migrerande fåglar kan flyga fel. Fladdermöss, som ofta redan tidigare är undanträngda, söker sig vidare när tidigare mörka boplatser lyses upp. Stora områden kan ”dammsugas” på insekter som dras till de nattliga ljuskällorna. Där bränns de till döds mot lamporna, hindras från att hitta mat eller blir själva mat till andra djur. Arter som har ett särskilt anpassat mörkerseende blir mer eller mindre förblindade och tillfälligt hjälplösa när de bländas av starka ljus. De kan då lätt bli påkörda av bilar eller bli enkla byten för rovdjur. 

För nattaktiva djur och växter är det alltid bäst när artificiellt ljus kan undvikas eller att belysningsnivån är låg. Samtidigt finns mänskliga behov av belysning på vissa platser för att undvika olyckor och för att skapa trygghet. När konstgjort nattligt ljus trots allt inte kan undvikas kan det med dagens LED-belysning gå att välja ljusspektrum på ett medvetet sätt. Korta våglängder (blått ljus) utgör exempelvis för de flesta djur den största störningen. För att läsa mer om olika ljusspektrum och hur de påverkar miljön se gärna hemsidan kring den nederländska studien Light on Nature.

Andra sätt att begränsa belysningen kan vara genom närvarosensorer och timer (varför låta ett område vara upplyst hela natten om det bara rör sig människor där en kortare tid). Armaturer bör inte vara uppåtriktade och genom avskärmningar kan ljuset begränsas till de områden där det verkligen behövs. Vissa områden, där landskapet är öppet eller invid vatten, kräver ytterligare försiktighet. Detta då ljuset i dessa miljöer kan spridas mycket långt. 

Ljusföroreningar är något som seglat upp som ett allt större och mer allvarligt problem. För att freda livsmiljön åt djur och växter som är beroende av mörker behöver en förändring i belysningsvanor ske på många plan. Hos individer, företag, kommuner, regioner och länder. Ta gärna själv del av Biodiverse temanummer (det finns kostnadsfri prenumeration och alla artiklar går att läsa på deras hemsida). Uppmana också gärna din kommun, din fastighetsvärd, lokalpolitiker etcetera att arbeta aktivt med frågan om ljusföroreningar.