Grodda mera!

Grodda mera! Bild på burk med broccoligroddar.

Vi som odlar kanske har kommit igång med sådd av tomat och chili nu i början av mars. Däremot är de första vårprimörerna i trädgården fortfarande månader bort. Då är det en lyx att kunna grodda krispigt bladgrönt inne på köksbänken. 

Hos oss går groddandet i vågor men speciellt vintertid när trädgården ligger i dvala är de klorofyllrika vitaminbomberna ett tacksamt tillskott. Vid groddning är det växternas frö som används. Alltså den del av växten där näringen är som mest koncentrerad. 

Den utrustning, i form av groddburk, som används kan du göra själv. Allt som behövs är en glasburk, finmaskigt tyg och ett kraftigt gummiband. Själva använde vi länge köpta terrakottaformar som staplades på varandra med hål i botten av varje form. Nu använder vi oftast en smidig modell från vår butik – som också syns på bilden här ovan. 

När du har tillgång till en groddburk och groddfrön är det bara att börja. Groddfröna ska först ligga i blöt över natten. Vattnet hälls sedan bort och groddfröna får ligga kvar i burken. Nu ska fröna sköljas ett par gånger per dag. Genom att det finns ett finmaskigt nät är det lätt att både hälla på vatten och att hälla ut vattnet. Beroende på vilken sorts groddar du använder så är de färdiga efter 3 – 6 dagar. De har då utvecklat en grodd och små blad. När groddarna ser färdiga ut bör de stå där de nås av solljus åtminstone några timmar. Detta för att fyllas med klorofyll och få en fin grön färg. 

När de är färdiggroddade och laddats med solljus ställs de in i kylen där de håller sig fina upp mot en vecka. Själva använder vi gärna groddar på smörgås eller som sallad till mat. Betydligt mer närodlat och gott än vinterns importerade isbergssallad, gurka och tomat. 

I Butik Bättre Värld finns både smidiga groddburkar och flera sorters groddfrön att köpa. Groddarna köps förstås i lösvikt så du kan testa dig fram och pröva lite av varje sort. Just nu finns klassikern Alfalfa, pepprig rädisa, prestationshöjande broccoli och krispiga munggroddar. 

Att broccoligroddar ska vara prestationshöjande var något som dök upp i en träningspodd för en tid sedan. Även om det var en relativt liten studie verkar det som lovande resultat för att broccoligroddar ska kunna hjälpa personer som håller på med uthållighetsidrott att höja sin prestation. Oavsett detta är de goda och ger en krispig fräschör åt vardagens ibland trötta matlådor. 

Att grodda mera är ett billigt och effektivt sätt att få mer pinfärskt bladgrönt året om. Bara du har tillgång till vatten, groddar, en groddburk och dagsljus kan du sätta igång.  

Tjänstledighet

Tjänstledighet. Bild på del av blankett med ansökan om tjänstledighet.

Under sommarens ledighet funderade jag en hel del på hur det kunde bli mer balans i min tillvaro. Upplevelsen var att det arbete jag har (och trivs med) tog oroande mycket energi. Bland annat tack vare min vistelse på retreat, där det fanns utrymme att tänka tankarna klart, landade jag i att pröva en tids tjänstledighet. Detta visade sig göra en god skillnad både i det privata och på jobbet. 

Redan innan planerna på tjänstledighet tog form hade jag sökt en del distanskurser och nu valde jag en kvartsfartskurs i litteraturvetenskap där fokus låg på civilisationskritik. Då jag undersökte möjligheten till tjänstledighet hos min arbetsgivare förstod jag att tjänstledighet för studier vanligtvis inte kunde nekas. Så min ansökan om en dag ledigt per vecka under höstterminen blev kopplad till just studier. Detta var inte några problem utan godkändes mest som en formalitet. 

Ett par månader in på tjänstledigheten kände jag mig nöjd med den nya balansen och de goda vanor som lagts in under den lediga dagen. Även om det inte fanns några fortsatta planer på studier under våren var jag lockad att fortsätta med min nya veckorytm. När jag bokade in ett möte med min chef för att prata om fortsatt tjänstledighet var jag samtidigt mindre säker än tidigare på att ansökan skulle godkännas. Men då arbetet under tjänstledigheten fungerat bra fanns en god vilja att hitta en lösning. Och i samråd med HR fann arbetsgivaren att orsaken ”längre arbetsliv” var något som gick att hänvisa till när den fortsatta tjänstledigheten beviljades för hela 2026.

Inte minst globalt är min situation mycket privilegierad när jag aktivt kan välja att minska min arbetstid. Men det är en möjlighet som troligen de flesta i Sverige med heltidsanställning har. För vårt hushåll har tjänstledigheten inte inneburit någon större skillnad i den ekonomiska vardagen. Mest påtagligt är att vi investerar mindre i fonder nu. För andra kan tydliga omprioriteringar behövas, med andra konsumtions- och reseval exempelvis. Den ökade tiden för livet utanför arbetet tror jag ändå för majoriteten är värt dessa prioriteringar. 

För den som väljer att en kortare eller längre tid minska sin arbetstid blir det också lättare att leva inom planetens gränser. Framför allt då det är vanligt för oss med mycket pengar att orsaka större koldioxidutsläpp. Men också då din ökade mängd ledig tid ger goda förutsättningar till hållbara vardagsval. Som att vårda relationer, odla mer, laga mat från grunden, laga saker, förkovra dig, utveckla din förnöjsamhet etcetera. 

Förutsättningarna att ta ut tjänstledighet ser olika ut beroende på livssituation och arbetsgivare. Kanske har du barn upp till 12 år eller upp till 8 år, planerar att starta företag eller har en anhörig som behöver extra vård. Detta kan vara orsaker att hänvisa till om du vill vara tjänstledig – även om det uppenbarligen finns fler möjliga vägar till tjänstledigheten. Är du osäker brukar även ett fackligt ombud kunna vara ett bra bollplank. Och är du säker på att minska din arbetstid mer permanent? Då går det förstås att hoppa över steget med tjänstledighet och istället ansöka om en minskad tjänstgöringsgrad.