Undvik rekyleffekt i miljöarbetet

Undvik rekyleffekt i miljöarbetet. Bild på häftpistol som ger en rekyleffekt.

För inte så länge sedan hörde jag om hur en mångårig trend med allt bränslesnålare bilar nu brutits. Den successiva tekniska utvecklingen mot mindre bränsleåtgång i bilarna hade ätits upp av svenskarnas ökande lust till stora, tunga – och bränsletörstiga – stadsjeepar/SUVar. Den välbehövliga positiva utvecklingen råkade ut för ett bakslag som ibland kallas rekyleffekt. 

I boken Kllimatpsykologi påminns vi om hur mycket i vårt mänskliga beteende som är allt annat än rationellt. Jag läste nyligen om boken och där beskriver de rekyleffekt som: när något som ska göra saker bättre eller mer effektiva får motsatt effekt. Visst släktskap finns med en annan tankefälla vi skrivit om här på hemsidan. Nämligen negativ spillover, men det finns också skillnader.

Begreppet rekyleffekt har ofta använts inom transportsektorn. Bland annat när bränslesnålare bilar inte leder till mindre total bränsleförbrukning. Detta eftersom bilisterna börjar köra längre sträckor och oftare när bilen ändå inte drar så mycket. Graden av rekyleffekt kan vara olika stor. Ibland överskrider den förbättringens effekt helt och andra gånger kan den påverka mera marginellt. 

Oavsett vilket är det väsentligt att ta med rekyleffekter i beräkningen när effektiviseringar och miljöförbättringar ska bedömas. Mest påtaglig är nog rekyleffekten i exemplet här ovan där bränslesnålare bil kan leda till mera körning. Det kallas direkt rekyleffekt. Men en rekyleffekt kan också vara indirekt. Sparar vi bensinpengarna istället och använder dem för en flygresa till Grekland, har plötsligt den bränslesnålare bilen lett till markant ökade koldioxidutsläpp. 

Christer Sanne har på uppdrag av Naturvårdsverket skrivit rapporten Rekyleffekten och effektivitetsfällan. Han visar på fler svårberäknade situationer. När det skapas tids- och miljövinster tack vare arbete hemifrån eller kanske cykelpendling förbi bilköerna. Vad används då den sparade tiden till? Utfallet för klimatet blir helt olika ifall personen väljer att åka mera bil på fritiden än om hen läser fler böcker. 

I det större perspektivet tar Sanne upp den effektivisering som skett i arbetslivet. Den ökade produktiviteten har för industriarbetaren lett till en niodubbling av lönen under 1900-talet. Men arbetstiden har bara minskat med en tredjedel. Denna inlösning till pengar snarare än tid speglas också i en tredubblad konsumtion åren 1950 till 2000. Med välkända konsekvenser i form av kraftigt ökad energiförbrukning och koldioxidutsläpp. 

Det känns ganska dystert att se hur effektivisering och miljöförbättring riskerar att helt ätas upp eller kraftigt naggas i kanten av rekyleffekter. För egen del tänker jag att pengar som sparas in för dig som privatperson (tack vare växtbaserad kost, fossilfria transporter, second hand-köp etcetera) kan samlas i hållbara fonder. Planera sedan för uttag i samband med större egna projekt – som solceller hemma på hustaket eller andelar i ett vindkraftverk. Som vi ofta återkommer till är vi också många fler som skulle kunna välja att arbeta mindre än heltid.

För att undvika rekyleffekter i större sammanhang har Christer Sanne en handfull förslag på balanserande åtgärder. Dessa minskar risken att effektiviseringar i ena änden leder till ökad miljöbelastning någon annanstans. Förslagen handlar främst om politiska beslut; men kan delvis tillämpas av oss alla.

Exempelvis skatter på bilkörande som fördelas om till kollektivtrafik. Omfördelning av resurser genom bistånd och välgörenhet. Inrättande av naturreservat och andra skyddsområden för känsliga naturområden. Satsning på ökad fritid istället för ökande löner. Forskning på det sistnämnda visar nämligen trots allt att detta främst leder till ökade sociala kontakter, vilket ofta har låg klimatpåverkan. 

Att helt undvika rekyleffekter i miljöarbetet låter sig nog inte göras. Men bara genom att känna till fenomenet rekyleffekt kan vi minska dess skadeverkningar och snabbare minska trycket på planetens gränser. Detta blir också en påminnelse om att vi i omställningen inte kan förlita oss endast på teknik eller politiska beslut. Dessa behövs och brådskar. Samtidigt behöver vi även arbeta på en förändring av människors attityder och beteenden.   

Arbeta mindre

Arbeta mindre

För oss som har ett arbete tar detta vanligen den största delen av vår vakna tid. Majoriteten av oss har samtidigt tillräckligt goda ekonomiska marginaler för att konsumera prylar, kläder, resor etcetera i en historiskt oöverträffad omfattning. Ibland motiveras även konsumtionen med att den ger nödvändig energi till våra arbeten – som egentligen tar för mycket tid och kraft. Motvalls detta handlar följande text om att arbeta mindre.

Att bryta normer är svårt men vi tror det vore välgörande för många att bryta med ovanstående ekvation av för mycket arbete och konsumtion. Inte minst är nuvarande tillväxt ett allvarligt hot mot vårt gemensamma livsrum. Vår stigande tillväxt som bygger på ökat energi- och råvaruanvändande behöver redan idag fler jordklot än det vi bor på och hotar klotets ekologiska jämvikt. Ett radikalt och effektivt sätt att bromsa vår framfart mot stupet vore om fler valde att gå ner i inkomst genom att arbeta mindre. Samtidigt delar vi då mer solidariskt på redan existerande arbeten. Istället för att överutnyttja våra gemensamma naturresurser frigör vi i samma veva egen tid för odlande av andra sidor i livet än arbetet.

För egen del började jag (Peter) med 20% tjänstledighet för närmare två år sedan. Utlösande orsak var då planer på en eventuell företagsstart och studier i samband med detta. Även om företaget sedan startade i betydligt mindre skala än det inledningsvis var tänkt har jag kunnat fortsätta med min tjänstledighet och trivs mycket bra med det. Den extra dagen ledigt ger andningsutrymme och är ett bra växelbruk till mitt vanliga arbete. Även Sofia har aktivt valt bort heltidsarbete för att få en bättre balans och exempelvis utrymme till vardaglig reflektion.

När vi tar oss tid att på allvar fundera över vad som är vår längtan eller i slutet av våra liv ser tillbaka på vad som varit viktigast är det få som främst längtar efter en hög lön eller främst värdesatt all tid vi varit på arbetet. Vanligen är de nära relationerna, hälsa och meningsfullhet sådant som värderas högre. Om vårt arbete till och med riskerar att försämra vår hälsa och våra nära relationer och inte heller ger en djup upplevelse av meningsfullhet är frågan varför vi ändå väljer att ägna så mycket tid åt det. Enligt exempelvis Roland Paulsen vid Uppsala universitet skulle vi i Sverige bara behöva arbeta 4-5 timmar per dag för att behålla dagens välstånd och vår syn på arbete ser han i denna intressanta artikel som främst ideologisk.

Om vi tar steget och bryter normen att arbeta heltid får vi mindre pengar att röra oss med varje månad. Istället vinns en annan form av rikedom som stavas tid. Tidigare kanske vi arbetade hårt för att på vår fritid behöva ta hand om våra prylar. Genom att skala av både en del arbete och materiellt välstånd tror jag vårt välmående kan öka påtagligt. Då finns plötsligt större utrymme för relationer och aktiviteter som ger oss glädje, frid och meningsfullhet i vardagen.

Nu är jag inte blind för att det finns människor, även i Sverige, som lever på marginalen och inte bara jämfört med normen i vårt överflödssamhälle faktiskt är fattiga. För majoriteten av oss finns däremot möjligheter till ändrade prioriteringar. Väljer vi en frivilligt enklare livsstil där arbetet får mindre plats vinner vi själva, vår omgivning och själva planeten på detta. Om fler släpps in på arbetsmarknaden genom att många arbetar mindre kan även dagens stora klyftor minska.

För en tid sedan var jag ledig en dag och åkte då till en stad i närheten. Planerna för dagen var att ge tid åt tankar kring vart jag ville växa och hur mitt arbete skulle se ut; samt vilka steg jag kunde ta för att åstadkomma denna förändring. Dagen kom bland annat att fyllas av ett flertal listor där jag försökte sammanfatta mina tankar. En sida fick rubriken ”Vad vill jag arbeta med? – Vad är min längtan”. Det var intressant att få tankarna på pränt och anteckningarna har i efterhand varit till hjälp när kompassriktningen ska tas ut i små eller större beslut.

Om du vill få tips på rättigheter och möjligheter gällande att ta ut tjänstledighet rekommenderas följande fackliga artikel. I samtal och artiklar kring minskad arbetstid kommer ibland begreppet downshifting och Voluntary Simplicity upp. Begreppen är ganska etablerade i USA och här hemma talar vi vanligen om frivillig enkelhet istället. Handfasta tips och underlag för egen reflektion kring detta, vår tid och vardag finns i boken Rik på riktigt av Fredrik Warberg och Jörgen Larsson. De är även grundare till föreningen Tidsverkstaden vars hemsida är rik på inspiration och vägar vidare.