Gåvan att ge

Gåvan att ge. Bild på maskinen som användes vid stamcellstransplantationen.

Under sommaren fick min äldsta syster diagnosen leukemi. Det var en omskakande och orolig tid. Ganska snart läste jag om hur det, efter att behandlingen med cellgifter avslutats, var vanligt med stamcellstransplantation. Som donator var det störst chans till matchning mellan syskon. Jag kände nästan genast efter att jag läst om denna behandling att jag om möjligt ville bli stamcellsdonator. Detta som ett sätt att hjälpa min syster. Som en motståndshandling mot cancern. Men längs vägen till donation förstod jag även något om gåvan att ge.

När detta skrivs är vår stamcellstransplantation redan genomförd och även om min systerns behandlingar fortgår så går de enligt den mediciniska planen och möjligheterna till ett helt tillfrisknande är mycket goda. Att ges möjlighet att så här konkret hjälpa någon är i viss bemärkelse mycket ovanligt. Situationen uppstår lyckligtvis sällan. Sedan behöver matchning mellan vävnadstyper finnas, vilket även mellan helsyskon endast är 25% chans. Det ger ett slags utvaldhet vilket förstärker gåvan att ge. Även om gåvan är från ett överflöd av stamceller. Det djupt meningsfulla i att genom donationen göra påtaglig skillnad för min syster och i kampen mot cancer stärker också mig som donator.

Under resans gång har jag samtidigt reflekterat kring att denna gåva att ge finns i många andra livssituationer. I princip alla av oss lever med olika slags överflöd. Blod till blodgivning, stamceller för donation, pengar till välgörenhet, tid till engagemang, kunskap att dela med dig av, bekvämlighet som kan väljas bort för mer hållbara val. Listan kan göras lång.

Gåvan att ge ger dessutom ofta goda ringar på vattnet. Andra kan påminnas om denna möjlighet att i smått eller stort göra skillnad. Gärningar som sprider ljus och motstånd istället för mörkt missmod och likgiltighet. Vilket överflöd kan du själv dela med dig av idag?

Boktips; Myr av Mattias Eliasson

Boktips; Myr av Mattias Eliasson. Bild på boken Myr.

Ibland får vi recensionsexemplar av böcker för att skriva om dem här. Så var det med boken Myr av Mattias Eliasson. Den visade sig vara en vindlande och förunderlig samling betraktelser som kretsar kring myrmarker. Vi får följa med i Carl von Linnés fotspår och i författarens egna, på tågfärder och på vandring.

Våtmarker är aktuella på flera sätt. Aktivistgruppen Återställ Våtmarker har ett bra tag försökt lyfta deras betydelse för kolinlagring och hur de därmed kan vara till hjälp för att hejda klimatkrisen. Vi har varit kritiska till en del av deras aktioner, men att ämnet kommer på tal är värdefullt. Naturskyddsföreningens årsbok 2024 heter Våtmark och är skriven av Anna Froster. Hon har också pratat om detta i podden Allt du velat veta. Jag tycker fortfarande att det är en svår fråga att sätta sig in i när det gäller klimatkrisen. Det kan vi kanske återkomma till i ett annat inlägg. Boken Myr är inte ute efter att ge sådana svar. Poängen är inte heller fakta om vad en myr är, utan att dela med sig av en fascination för en naturtyp många av oss sällan besöker. Just det lyckas den oerhört väl med.

Författaren kommer från och bor i Småland. Han har ägnat sig åt foto, film, skrivande och träslöjd. Boken är underfundigt och personligt skriven. Under rubriken Att närma sig ett träd finns till exempel en berättelse om när författaren provar att lägga sig där en älg just vilat med sin kalv. Det tycks ge honom en påminnelse om hur liten en människa är. Om tjäderns nattliga favoritgren skriver han ”den så kallade kvällskvisten” och jag skrattar till under läsningen. Boken har fyra delar som fokuserar på varsin årstid och hur olika myrmarkerna kan upplevas då. Här finns också stämningsfulla fotografier och dikter ibland.

I slutet av boken finns en karta som visar Inlandsbanan och platser värda att besöka för den som själv vill utforska en myr. En annan karta visar Linnés lapplandsresa och de platser författaren besökt och berättar om i boken. Här finns också en beskrivning av vad en myr är och korta presentationer av nationalparker och andra större myrlandskap i Sverige. Av dessa har vi själva varit i Store Mosse Nationalpark i Småland.

Boken ger verkligen lust att utforska mer på plats ute i naturen. Gärna nära marken med alla sinnen.

Något litet händer, då och då. Den rosa linnean som, långsamt och krypande väljer att dofta för någon insekt borta i norra skogens kant. För handens gröna fingertoppar mot näsan. Slöjdsal, luktar det, kommande sommar och något annat. En mjuk doft, av liv. (s. 118)

Klädindustrins miljöpåverkan

Klädindustrins miljöpåverkan. Bild på Peter i 28 år gammal skinnjacka.

Under hösten 2024 har Naturskyddsföreningen drivit en kampanj om klädindustrins miljöpåverkan. Uppmaningen till allmänheten var att köpa maximalt 5 nya klädesplagg per år (underkläder och skor undantagna). Själva handlar vi sedan många år nästan alla kläder second hand så uppmaningen upplevdes inte som så svår. Men då medelsvensken köper 25 nya plagg per år är steget till hållbara 5 plagg utmanande för många.

Jag fick upp ögonen för ett annat sätt att handla kläder när vi bodde i Göteborg. Där var utbudet stort på second hand och då möjliggjordes inköp av märkeskläder av bra kvalitet till ett billigt pris. Flera skjortor och tröjor från den tiden använder jag fortfarande, 15 år efter vår flytt till Vadstena. Jackan på bilden köpte jag däremot ny, inte långt efter att jag börjat studera i Karlstad för 28 år sedan. Nyligen bytte jag innerfoder på den för andra gången. Idag hade jag valt bort att köpa skinn av etiska skäl men när den redan är köpt vill jag ge den ett långt liv.

Second hand köper vi numera genom de butiker som finns på plats där vi bor men även vid besök i lite större städer. Möjligheten att hitta vad du är ute efter är också stor via digitala tjänster som Tradera, Blocket och många andra. Sofia har även, både till oss och genom butiken till allmänheten, kommit igång med enklare lagningar av kläder som behöver lite mer omsorg för att kunna användas vidare.

Problemen kring klädindustrins miljöpåverkan är tyvärr många och den största resursanvändningen, omkring 80%, sker i själva produktionen. Liksom med livsmedel är alltså tillverkningen det mest krävande, inte transporterna. Mängden textilfibrer som tillverkas har nästan fördubblats de senaste 20 åren. Och en sak jag inte förstått före Naturskyddsföreningens kampanj var hur stor andel av detta som är syntetiska material. Omkring 60% av alla textilfibrer är numera polyester eller andra oljebaserade material. Detta släpper inte bara ifrån sig mikroplaster utan har som fossil råvara samma problem som bensin och diesel.

Trots olika satsningar på återvinning av textiler går det trögt. Mindre än en procent av fibrer från avlagda klädesplagg går idag till fibrer i nya klädesplagg. Klagomuren mot klädindustrins miljöpåverkan kan fortsätta kring vatten- och markanvändning. Kemikalier, textilavfall som dumpas i utvecklingsländer, bristfällig social hållbarhet med barnarbete och slavliknande förhållanden.

Sammanfattningsvis finns många skäl att välja ”andra hand i första hand”. Men inte minst behövs en annan attityd till våra kläder. Inför kampanjen har rapporten Monstret i garderoben släppts från Naturskyddsföreningen. Där har de räknats ut att varje klädesplagg behöver användas åtminstone 270 gånger för att det ska vara hållbart. Och enligt en studie från 2021 finns redan idag kläder för att täcka mänsklighetens behov de kommande 6 generationerna. Då kommer vi fram till år 2200. Utifrån detta skulle maximalt fem nya plagg om året kunna ses som onödigt många då kläderna sannolikt går att få tag på begagnade istället.

Pröva att odla nötter

Pröva att odla nötter. Bild på hasselnötter i handen.

Ibland skriver vi om sådant vi bara börjat pröva och egentligen inte kan så mycket om ännu. Som ett sätt att berätta om vår egen väg och dela idéer vi själva blivit inspirerade av. Det här är ett sådant tillfälle. Vi tänkte uppmuntra till att – liksom vi – pröva att odla nötter.

Våren 2023 planterade vi två hasselbuskar i trädgården vid hyreshuset där vi bor. Vi bad hyresvärden om lov att utöka vår odlingsyta och det var inga problem. Sedan tidigare växte där en uppstammad hassel som för övrigt ser ut som vild hassel och en ormhassel. På den uppstammade brukar det bli många kart, men vi har aldrig lyckats skörda några nötter. Att de finns där är ändå bra för pollineringen av dem vi planterat. Vi beställde två olika sorters så kallad storfruktig hassel från Cramers och fina plantor levererades hem till oss i en stor kartong. Storfruktigheten innebär att det blir större nötter och rikligare skörd. Vi valde en blodhassel med vackert vinröda blad och nötter och en ”Jättenöt från Halle” som ofta omtalas i samband med skogsträdgårdar.

För det var från skogsträdgårdsodlare inspirationen kom. Där är nötträd och buskar tacksamma för att de ger mycket som annars är ovanligt bland perenna grödor. Som högt proteininnehåll och fetthalt. Philipp Weiss, som är något av en guru när det gäller skogsträdgård, har skrivit Nötodlarens handbok där man kan få hur mycket inspiration och goda råd som helst. För den som har gott om plats kan det fungera väl att plantera till exempel ett valnötsträd. Här i Vadstena finns två stora sådana som man får plocka fallfrukt från. De blir något mindre men mycket mer smakrika än de nötter man brukar köpa. För oss som egentligen inte har en egen trädgård passade hasselnötter bättre. Den utökade odlingsytan sitter ihop med den gamla rabatt där vi sedan tidigare hämtat mycket inspiration från skogsträdgårdsidén.

I år har vi kunnat skörda två nötter från blodhasseln och tre från Jättenöt från Halle (bilden). Två från blodhasseln hann falla till marken och bli uppätna av något djur. Att odla nötter kräver alltså tålamod innan det blir någon skörd att tala om. Det gäller ju även till exempel fruktträd. När de väl kommit igång är det istället mindre jobb med dem än med ettåriga grödor. Och jag känner mig helt förundrad över denna process av upptäckarglädje. Hur vackra de är i sina höljen, att lära sig känna när de är mogna, att dela en nöt och få varsitt smakprov. Att pröva skillnaden mellan färska och torkade och mellan de två sorterna. Detta lär vi återkomma till. Men haka gärna på och pröva att odla nötter även du!