Ta vara på rester

Ta vara på rester. Undvik matsvinn genom ex. goda chokladbollar.

Under en sommar då vi ofta varit fullbelagda på vårt B&B, Dahlströmska gården i Vadstena, har det varit svårt att helt undvika matsvinn. Ändå blir det förvånansvärt lite. Vi plockar fram lite i taget till vår frukostbuffé och kan själva ta vara på de rester som ändå blir. Kaffesump, äggskal och sådant som frukostgästerna själva slänger blir genom vår Bokashikompost till fin odlingsjord. Idag tipsar vi om några av våra knep för att ta vara på rester.

I somras var det speciellt Bregott och löskokta ägg som vi fick mycket över av. Detta hänger delvis samman med livsmedelsregler kring att upplagd mat på en buffé inte ska läggas upp en gång till. Även om detta inte är de vanligaste resterna för vanliga hushåll kan det vara bra med tips på alternativ användning. Bregott går ju förutom som pålägg bra att använda vid stekning och löskokta ägg kan göra vilken soppa eller gryta som helst mera matig. Ett enkelt sätt att använda lite större mängder Bregott visade sig vara vid bakning. I de flesta bakverk fungerar det nämligen fint att byta ut vanligt smör mot Bregott. Även löskokta ägg fungerade överraskande väl, åtminstone när smeten skulle mixas med mixerstav. I detta recept på muffins kunde jag byta ut smör mot Bregott, råa ägg mot löskokta och mjölken mot smaksatt yoghurt. Resultatet blev förstås inte precis som receptmakaren tänkt – men väldigt gott. 

Chokladbollar har jag också prövat att göra med Bregott. I detta recept används dessutom en del överblivet kaffe. Som synes på bilden ovan hade jag inga kokosflingor hemma utan toppade med smält choklad. Kaffe fungerar annars (liksom kaffesump) bra som näring till växter. Liksom de flesta andra drycker gör det sig dessutom utmärkt i bröd. Byt bara ut vattnet i degvätskan mot kaffe, mjölk, yoghurt eller vad du nu råkat få över. Du slipper matsvinn och brödet blir troligen bara mera smakrikt.

Ett annat vardagligt sätt att ta vara på rester är att spara också på små ”slattar” av såser, grytor och liknande. De blir allt som oftast utmärkta smakförstärkare i kommande maträtter. De kan fylla liknande funktioner som buljong eller fond i en soppa eller pastasås. Umamirikt och resurssmart. 

På Livsmedelsverket har de lanserat några nyord på tema matsvinn. Bland annat ges ytterligare tips på hur du kan ta vara på dina matrester under rubriken restsamtal.

Låt dig gärna inspireras även där.  

Växtbaserad kost bäst för klimatet

Växtbaserad kost bäst för klimatet. Bild på veganska pålägg.

Nyligen kom en ny rapport från IPCC med fokus på markanvändning, jordbruk och skogsbruk i relation till klimatförändringarna. Jag har bara läst en sammanfattning, men två saker förespråkas som vi ofta nämner. Egentligen är det inga nyheter. En mycket stor forskningsgenomgång har bara slagit fast det ytterligare. Det ena är att det behöver kastas mycket mindre mat. Det andra är att fler borde välja en mer växtbaserad kost.

IPCC förespråkar egentligen inte vegetarianism eller veganism. Men basen i kosten bör vara från växtriket. Det är bra att öka på fullkorn, bönor, linser, rotsaker, frukter och bär och minska på animaliska produkter. Väljer man att äta en del kött kan och bör man då vara noga med hur det köttet är producerat.

Även den stora forskningsgenomgången EAT-Lancet Commission kom fram till att en växtbaserad kost är bäst. De menar detta på ungefär samma sätt. Alltså att det man äter mest av bör vara från växtriket. Till det kan läggas en mindre mängd väl valda animaliska produkter.

I mitt FB-flöde har en del artiklar och ”rutor” delats som menar att kött visst är hållbart. Ibland att det viktiga är att det är svenskt. Det är som att de där delningarna kommer i vågor och möjligen har de nu varit en reaktion på de nämnda rapporterna. Själv blir jag ganska trött på att det inte verkar spela någon roll hur mycket forskning det finns som pekar i en viss riktning. Vill man att det ska vara på något annat sätt så tror man att det är det ändå.

Själva är vi vegetarianer och eftersträvar att äta i hög grad veganskt. Räknar man in djuretik i ekvationen finns det fler skäl att utesluta animalier, men gäller det klimatet kan en viss mängd produceras hållbart. Så långt är vi överens. Att köttet (eller mejeriprodukten) är svensk räcker dock inte på långa vägar. Att Sverige har en relativt sett god djurhållning är alldeles för låga krav att ställa i det här sammanhanget. Animaliska produkter som produceras konventionellt i Sverige är beroende av import av stora mängder foder. Detta foder kan innehålla konventionell soja eller annat som är långtifrån hållbart producerat. Talar man om att vi behöver svensk produktion ifall vi blir avskurna från omvärlden i en kris – ja då är konventionell animalieproduktion inte hållbar på det sättet heller. Utan foder lever djuren inte länge. 

Talar man om biologisk mångfald och betydelsen av mark som betas kan man konstatera att varken gris eller kyckling bidrar till detta. Många kor betar ute en mycket kort period av året. Förlusten av den typen av mark beror inte på oss vegetarianer utan på att djurhållningen sker på ett helt annat sätt än förr. Väljer man ekologiskt är kraven högre på att djuren ska få gå ute, men inte heller för dessa är det nödvändigtvis en så stor del av året. Är det denna aspekt man är ute efter bör man välja naturbeteskött.

Men hur man än vänder och vrider på det blir kontentan att vi i Sverige kraftigt behöver minska vår köttkonsumtion. Det är nämligen inte alls möjligt att producera så mycket naturbeteskött på svensk mark att det skulle räcka till vår nuvarande konsumtion. I själva verket är det inte möjligt att producera svenskt kött alls i så stora mängder om vi inte vill att det ska vara i princip den enda mat vi producerar. Än mindre om fodret ska odlas i Sverige. Ett problem med djuruppfödning är just att det går åt så mycket mer mark än för att producera en växtbaserad kost.

Det är i hög grad på grund av djuruppfödning som regnskog skövlas. Antingen för att få betesmark eller för odling av foder. Skulle vi öka vår produktion av naturbeteskött i Sverige, eller av foder till de svenska djuren, skulle även vi behöva hugga ner skog – vilket är ett dåligt alternativ för klimatet.

Nämner man viltkött är svaret egentligen detsamma. Har man tillgång till viltkött så är det för klimatet ett bra alternativ. Men det finns ingen möjlighet att öka jakten så mycket att det skulle täcka svenskarnas köttkonsumtion. Att vi i Sverige drastiskt behöver minska vår konsumtion av animalier är alltså väldigt svårt att ifrågasätta på ett rimligt sätt. Att vissa har möjlighet att få tag på hållbart producerat kött och därför kan låta det ingå i sin kosthållning motsäger inte detta.  

Så ett frö

Så ett frö - bild på Björnrot

Att så ett frö går att göra på många sätt. Här på denna sida hoppas vi med tips och exempel så många frön till en mera rimlig och hållbar framtid. Rent konkret är det också många vinster med att så ett växtfrö – eller många. 

Under sommaren var ett av mina stora glädjeämnen hur de frön från björnrot jag sått, tog fart och nu har börjat etablera sig på vår koloni. Just denna växt blev jag sugen på att pröva efter att ha lyssnat på podden Odlarna med Lisbeth Flising. Hon beskriver hur den väldoftande björnroten kan ersätta dill och över huvud taget är en av de mer odlingsvärda perennerna. När jag sedan kom över några frön visade de sig ta sig oväntat lätt och växten sköt upp med stor fart. 

Denna tid på året passar bra att se sig om efter fröer i naturen. Många växter har blommat färdigt och har mogna frön. I vänner och bekantas trädgårdar och överallt där det växer. Frågar du trädgårdsägaren snällt är det få som nekar dig några frön. Att samla in frön kan få vara ganska kravlöst. Alla frön du sår kommer inte att gro. Men de som gör det kan ge en särskild glädje och tillfredställelse. Du får en växt som du varit med och vårdat ända sedan den bröt jordytan. 

Samlar du frön i din egen närhet vet du också att de trivs där du bor. Detta till skillnad från vissa köpta fröer, som kan vara vana vid andra klimatförutsättningar. Kanske tillhör du dem som vill haka på trenden att göra en ängsliknande yta av delar av din gräsmatta? Då finns frön till många av ängens blommor att leta upp och plocka i det vilda nu. Inspiration till olika lämpliga sorters ängsblommor finns bland annat på Naturskyddsföreningens hemsida och även i deras senaste (mycket inspirerande) årsbok Naturligtvis

Vi skrev om att samla in frön redan för några år sedan. I det inlägget finns en rad mera handfasta tips gällande förvaring (mörkt och svalt) med mera. Det finns en charm med att samla in frön du blivit nyfiken på och bara testa att så. Men ibland kanske du vill vara mer noggrann med vissa sådder. Lyckligtvis finns information om de flesta växter och deras odling bara en googling bort. I odlarforum på Facebook och liknande är hjälpsamheten också vanligtvis stor. 

Bästa rådet är att börja samla spännande fröer. Så ett frö och låt din fascination växa parallellt med växten.