Gynna pollinatörerna i din trädgård

Gynna pollinatörerna i din trädgård. Blild på bin bland lavendel.

Samtidigt som vi gör vårt bästa för att hantera covid-19 fortsätter övriga kriser. Klimatförändringarna och massutrotningen av planetens arter fortskrider i ungefär samma takt som tidigare. Att i denna situation gynna pollinatörerna i din trädgård (på din balkong eller en närbelägen grönyta) blir något handfast. Ett sätt att ”gräva där du står” och faktiskt vara med och öka den biologiska mångfalden. Du förbättrar din egen närmiljö och lär känna ditt närmaste ekosystem bättre. 

På sätt och vis är det ganska enkelt. För att gynna pollinatörerna behöver de framför allt tre saker. Mat, vatten och bostad. Lite som med basen i Maslows behovstrappa – även om det är oklart på vilket sätt insekterna sedan når de högre nivåerna med självförverkligande. 

Mat får pollinerarna genom blommors pollen och nektar. Samtidigt som de skördar sin mat hjälper de blommorna att sprida pollen, så att blommorna kan föröka sig. I en trädgård gynnas den biologiska mångfalden när det finns växter som blommar så stor del av året som möjligt. Från tidigblommande sälg och vårlökar till att sent på säsongen ha murgröna, kärleksört och andra senblommande växter. Insekterna tycker också om gammeldags blomsorter som inte är allt för mycket förädlade. I många sentida varianter har andra egenskaper prioriterats och de innehåller inte alltid lika mycket pollen och nektar. Undvik också fyllda blommor och dubbla blommor då de ofta är sterila och saknar både pollen och nektar.  För många fler förslag på passande växtsorter till just din trädgård rekommenderas den nyutkomna boken Klimatsmart trädgård av Susanna Rosén. Finns på ett bibliotek nära dig.   

En humla kan under en vanlig arbetsdag mycket väl besöka 2000-3000 blommor där den samlar nektar, pollen och assisterar i blommornas reproduktion. Inte konstigt då att de behöver en vattenpaus då och då. Erbjuder du detta i din trädgård blir de små nyttodjurens tillvaro mycket enklare. Ett fat med vatten till insekterna går lätt att ordna. Använd gärna ett fat eller en skål som är ganska grund. Se till att det finns grenar eller stenar som sticker upp ovanför vattenytan. Detta för att murarbiet och deras pollineringskollegor ska ha något att sitta på när de dricker. Risken finns annars att de drunknar. 

I allt för städade trädgårdar är det svårt för pollinerare och andra djur att hitta bostäder. Tillåter du det att vara lite rufft i vissa delar kommer du gynna pollinerarna – och kanske även större djur som charmiga igelkottar. Murkna träd och kompost fungerar bra till många pollinerare. Själv har jag försökt hjälpa till lite genom att borra hål i stubbar och döda träd vi har i vår trädgård. Detta framför allt för att erbjuda boplats åt solitärbin. Beroende på bisort föredrar de olika diameter på hålet. Borra lite blandade hål på 2 mm och upp till 10 mm så blir flera sorter nöjda. Gör hålen omkring 10 cm djupa men du ska inte borra rakt igenom utan lämna kvar en bakre vägg i bostaden. 

Genom dessa enkla medel gynnas pollinatörerna i din trädgård. Du bidrar med mat, vatten och bostäder – samtidigt får du en mera levande och vacker miljö att själv vistas i. Du lär dig också mer om de basala men intrikata sambanden i naturen. Ett nästa eller parallellt steg kan vara att inspireras av Naturskyddsföreningens kampanj Rädda bina. Där tipsar de bland annat om att det i varje kommun bör finnas en aktionsplan för våra pollinerare. Det är någon jag själv ska uppmana min hemkommun att upprätta.      

Basinkomst i hållbara framtidsscenarier

Basinkomst i hållbara framtidsscenarier. Närbild på kontrabas.

Den kris vi nu genomlever med covid-19 väcker många tankar om hur ett gott samhälle borde fungera. Både kring hur en kris som denna ska hanteras på bästa sätt och hur vi på andra sidan krisen kan bygga en hållbar värld. Istället för att försöka få igång de gamla gnisslande hjulen. En idé som har aktualiserats är den om basinkomst.

Grundtanken är att en summa pengar regelbundet betalas ut till alla medborgare i ett land utan krav på motprestation. Oftast är tanken att detta ska ersätta sådana system som arbetslöshetsförsäkring, socialbidrag och sjukförsäkring. 

Just i samband med den pågående pandemin har flera länder beslutat sig för att pröva basinkomst. Vi återkommer till detta i ett senare inlägg. 

Nu tänkte vi istället rikta blickarna längre fram och fundera kring om basinkomst skulle kunna vara en god idé i ett samhälle bortom tillväxtparadigmet. Detta har forskarna Mikael Malmaeus, Eva Alfredsson och Simon Birnbaum undersökt kopplat till det projekt på KTH vi tidigare skrivit om; Framtider bortom BNP-tillväxt. I Basic income and social sustainability in post-growth economies jämför de hur basinkomst skulle fungera i två av de fyra scenarier som målas upp inom projektet. De som kallas ”lokal självförsörjning” och ”automatisering för livskvalitet”. Av de fyra är det dessa som ligger längst ifrån varandra.

Kort beskrivet handlar lokal självförsörjning om ett samhälle där i princip allt man behöver produceras lokalt på ett sådant avstånd att man inte behöver bil. Det är ett arbetsintensivt scenario med låg grad av teknik och kapital. Automatisering är tvärtom ett i hög grad digitaliserat samhälle där tekniken används för att hitta de mest resurseffektiva sätten att tillgodose medborgarnas behov på. Här kan arbetstiden istället minskas i förhållande till idag.

När basinkomst analyseras i relation till dessa scenarier verkar det fungera bättre i kombination med automatisering än med lokal självförsörjning. En utgångspunkt är att basinkomsten ska vara så hög att ingen faller under fattigdomsstrecket. Det mått på fattigdom man använt är 50% av medianinkomsten. Men för att denna nivå inte ska bli för låg om inkomsterna sjunker kraftigt har man satt ett slags kritisk gräns. Och den är beräknad utifrån ett basläge som är ungefär som dagens inkomster. Skatterna på arbete och kapital höjs till dess de kan bekosta denna summa och i scenariot med lokal självförsörjning blir de så höga som 62% (jämfört med dagens omkring 36%).

Forskarna reflekterar själva kring att de här gränserna inte alls är självklara, men att man behöver utgå från någonting för att kunna göra beräkningar. Det är ju t ex troligen så att många fler odlar egen mat i scenariot med lokal självförsörjning. Också att man hjälper varandra mer inom lokalsamhället utan att ta betalt och att man därför inte behöver en lika stor summa pengar för att leva ett gott liv.

Själva blev vi förbluffade när vi någonstans läste att medellönen i Sverige är 33 000 kr i månaden. Enligt SCB är den ännu högre medan medianlönen är på 30 900. Även denna lägre siffra är flera tusen kronor i månaden högre än jag någonsin har haft. Det är lite tabu att prata om vad man har i lön, men vi tar idag ut en lön på 11 349 kr per person i månaden, före skatt. Basinkomst räknat utifrån 50% av medianlönen idag skulle alltså bli en rejäl löneförhöjning för oss! Vi har väldigt svårt att uppfatta oss själva som fattiga och i jämförelse med människor i många andra länder är vi förstås stenrika. Detta kan upplevas väldigt olika, men det verkar rimligt att tänka att en basinkomst skulle kunna vara en lägre summa och ändå ha den effekt man eftersträvar. 

En viktig slutsats är att effekterna av basinkomst hänger samman med hur det övriga ekonomiska systemet ser ut och hur samhället är uppbyggt på andra sätt. Införs det i ett land där många har svårt att sätta mat på bordet är det självklart att det minskar fattigdom. Inte lika uppenbart i ett land där det skulle ersätta andra trygghetssystem. Omställning till ett klimatmässigt hållbart samhälle kan se ut på olika sätt och om basinkomst har en plats i det kan bero på vilken väg man väljer.

Kopplingen till klimatet är att ständig tillväxt är väldigt svårt – för att inte säga omöjligt – att kombinera med att hålla sig inom planetens gränser. Vid en kraftig ekonomisk inbromsning riskerar många att bli arbetslösa och förlora sin inkomst. Precis som det vi ser i spåren av corona. Då behöver man hitta andra sätt att förhindra fattigdom än att försöka få igång tillväxten igen – eftersom den inte är hållbar. Både miljö, klimat och basinkomst berör också frågor om rättvisa.

Vi återkommer både till basinkomst och till de framtidsscenarier KTH beskriver i flera kommande inlägg. Det känns väl värt att reflektera vidare kring. 

Investering i vindkraftsandelar

Investering i vindkraftandelar. Bild på vind vid strand.

Som för många andra har coronakrisen även inneburit ekonomisk oro för oss på många sätt. Vi som har fonder av något slag har troligen fått lite skrämselhicka när dessa sjunkit med omkring 20-25%. Nu verkar detta åtminstone tillfälligt ha återhämtat sig något men den ostadiga börsen väckte en del tankar. Bland annat kände jag en viss tacksamhet över den investering i vindkraftsandelar som vi nyligen har gjort. Dessa pengar påverkas i alla fall inte av covid-19 utan ger fortsatt billig och klimatsmart el månad efter månad.

Vi har under många år velat ha egentillverkad förnyelsebar el. Primärt har vi tänkt detta genom solceller. Som boende i hyreslägenhet är detta inte helt givet att få till tyvärr. Vi har försökt stöta på våra hyresvärdar och nyligen bad jag även kommunen där vi bor att damma av en gammal utredning kring att bygga en solenergipark. Dessa former av påtryckningar känns meningsfulla att fortsätta med. Men vi ville kunna driva på omställningsarbetet med allt större mängd sol- och vindkraft ännu mer. 

Jag sökte då efter olika sätt att köpa andelar i sol- eller vindkraft. Både privat och till det B&B vi driver. Det visade sig tyvärr bli ganska dyrt med investering i solcellsanläggningar så valet föll till slut på en investering i vindkraftsandelar (för vår privata elkonsumtion). Detta är något som flera elbolag erbjuder och villkoren kan se lite olika ut. Vi är själva sedan länge nöjda kunder hos Falkenberg energi och när möjligheten visade sig finnas att teckna andelar i vindkraft hos dem kändes det som ett bra och smidigt alternativ. 

Konkret får du köpa x antal andelar som sedan berättigar dig att, till billigare pris, köpa 1000 kWh el per år och vindkraftsandel. Hos just Falkenbergs energi kostade varje andel 5000 kr när vi köpte våra två andelar. Återbetalningen är inte lika snabb som när du installerar egna solceller på taket men med dagens prisnivå har vi tjänat in vår investering på 13 år. 

Nu är det främsta skälet att investera i vindkraftsandelar inte att tjäna pengar men det känns som en bra bonus att det på sikt lönar sig även ekonomiskt. De andelar vi köpt in i vindkraftsföreningen finns kvar och är giltiga så länge föreningen inte går i konkurs. Våra andelar kan till och med gå i arv till någon annan, säljas tillbaka eller överlåtas. 

Att på detta sätt garantera ett lågt elpris över tid, samtidigt som vi aktivt stöttar fortsatt utbyggnad av miljömässigt bra producerad el känns förstås bra i magen. Möjlighet att göra detta finns inte bara för privatpersoner utan även företag eller bostadsrättsföreningar. Trots att vi råkar ha ett lågt elpris idag kan detta vara en god försäkring för framtiden. På alla möjliga vis.       

Att gräva djupare

Att gräva djupare. Bild på grävande i gräsmatta med stor spade.

Inför årets fasta kom tanken att jag ville gräva djupare till dess jag kommer till ett källflöde där vatten väller fram. För mig handlade det om ett sökande efter vishet. Mitt namn Sofia betyder just vishet och filosofi som jag älskade att studera på universitetet betyder kärlek till vishet. Jag bestämde mig för att avstå från att läsa deckare under fastan fram till påsk. Det som annars är min avkopplingsläsning. Självklart kan man behöva koppla av ibland, men jag kände att jag fastnade för mycket i det och att det hindrade mer fördjupad läsning. 

Utifrån sådant jag läst tidigare och ville återvända till, sådant jag var nyfiken på och sådant andra tipsade mig om valde jag ett antal böcker att läsa under fastan. Dessa var; Ut ur Kalahari av Lasse Berg, Myten om framsteget av Georg Henrik von Wright, Den som finner sin plats tar ingen annans av Tomas Sjödin, Van Goghs stol av Martin Lönnebo, Auschwitz och det moderna samhället av Zygmunt Bauman, The Complete works of Chuang Tzu och Gandhi av Arne Naess. Jag valde också två fotoböcker; Fotografier av Jean Hermanson och On this earth, A shadow falls av Nick Brandt. Från början hade jag tänkt bjuda hem flera personer till fördjupande samtal. Det blev bara ett sådant möte med vår vän Pia. Men vi kom å andra sidan fram till att vi ville läsa någon filosofisk text och ses igen för att försöka förstå mer av den tillsammans.

Det blev också en utflykt till Stockholm under denna tid med två utställningar som passade mycket väl in i idén att gräva djupare. På Nordiska Muséet var det en mycket tänkvärd utställning om Arktis och på Fotografiska en fantasieggande och både roande och oroande utställning med Erik Johansson. Hans bilder är närmast surrealistiska idébyggen samtidigt som de berättar något om verkligheten. 

Under fastan kom Covid 19 och tankarna blev splittrade. Personlig ekonomisk oro och oro för världen i stort. Jag kan inte säga att jag ännu hittat källflödet. Samtidigt blev det en mer genomgripande fasta än de sätt jag prövat tidigare. Ännu bättre hade det nog blivit att kombinera med mer skärmfrihet. De författare och böcker jag valt var olika på flera sätt men möttes också på viktiga punkter. Läsning av en bok ledde vidare till lust att läsa en annan. Jag har läst ett par deckare efter påsk men också fortsatt läsa fördjupande facklitteratur av olika slag och även börjat läsa om Dostojevskijs Idioten. Den filosof Pia och jag ska prata vidare om är John Rawls som jag påmindes om vid läsningen av Martin Lönnebo.

Ett gemensamt drag jag tyckte mig se var ödmjukhet utan undfallenhet. Det här är resonemang och personer som vrider och vänder på komplexa frågor och förstår att andra kan komma till andra slutsatser eller ha andra utgångspunkter. De är inte arroganta och ser inte ner på oliktänkande. Men de protesterar med kraft mot orättvisor och förtryck. Det kanske tydligaste uttrycket för det är Gandhi som vägrade använda våld och hade inställningen att man inte heller skulle tänka aggressivt om sin motståndare. Men han var inte alls passiv utan sökte upp konflikter och försökte lösa dem med icke våldsamma metoder. En efterföljare som jag kom att läsa om lite efter påsk var Martin Luther King. 

Varför ska man då gräva djupare? Och har detta något med miljö och klimat att göra? Att bara gräva i sitt eget inre är nog inte så konstruktivt. Jag insåg rätt snart att ett annat gemensamt drag hos dem jag läste var att de var samhällsengagerade. Texterna handlar mycket mer om medmänsklighet och rättvisa än om självförverkligande. Men att ta sig an svårare texter, mer komplexa resonemang ibland och försöka förstå större sammanhang. Det kan vara ett sätt att hitta vägar i sitt eget engagemang. Det inåtblickande som söker de förmågor just jag har och hur de kan komma i bruk för en bättre värld är också meningsfullt. Vishet kommer att behövas om vi ska kunna bygga en värld som är hållbar på riktigt. Att höja blicken och kanske höja nivån på diskussionen kan vara att bidra till en klokare väg framåt.