För närvarande håller jag på att läsa Jonathan Jeppssons ”Åtta steg mot avgrunden”. I denna bok beskrivs konsekvenserna av klimatförändringarna på ett sällsamt drabbande vis. Både här och bland klimatforskare verkar hoppet vara ute för Parisavtalets målsättning på högst 1,5°C temperaturökning. Även 2°C begränsning tycks i det närmaste omöjligt. Samtidigt gör varje tiondels temperaturbegränsning skillnad och är värd att kämpa för. Ett verktyg det talats om den senaste tiden och som verkar allt mer intressant i denna kamp är koldioxidbudget.
De flesta av oss har i något sammanhang haft en budget att förhålla oss till. Som privatperson vet du ganska väl vilka intäkter och utgifter du har varje månad. Kanske vill du spara pengar till en tågsemester, solpaneler eller en lastcykel. Då kan du i en budget planera för vilka utgifter du behöver begränsa för att kunna lägga undan pengar till detta. Klarar du av att lägga undan mycket pengar varje månad kan du snart genomföra köpet. Men förändrar du inget i dina ekonomiska vanor kanske köpet bara blir en förhoppning.
I fråga om koldioxidbudget finns både likheter och skillnader. Utifrån tillgänglig forskning vet vi hur många ytterligare ton koldioxid vi på jordklotet kan släppa ut för att klara av Parisavtalets 2°C-mål. För Sverige som helhet handlar det om ungefär 260 miljoner ton. Och med nuvarande utsläppstakt har vi använt upp alla utsläpp redan om fem år. Med en budget för kvarvarande mängd koldioxid kan vi lättare planera för den årliga minskningen på 17% som krävs.
Budgeten kopplas till vårt faktiska utsläppsutrymme och vi får bättre förutsättningar att göra en kontrollerad utfasning. Men för varje månad vi skjuter omställningen framför oss behöver minskningen ske i snabbare takt. Blundar vi för problemen löser de sig inte av sig själva.
En koldioxidbudget går även att bryta ner till kommunal nivå. Ett företag som i samarbete med Uppsala universitet arbetar med detta är Klimatsekretariatet. Det är redan ett 40-tal svenska kommuner som fått en koldioxidbudget framräknad på detta vis. Budgeten blir ett verktyg för beslutsfattande politiker och tjänstemän men också vanliga kommuninvånare. Det tydliggörs inom vilka områden utsläppen är störst och vad som behöver göras för att nå fram.
Klimatsekretariatet kommer även att tillsammans med Uppsala universitet och Klimatriksdagen stå som värd för en digital konferens om just koldioxidbudget. Konferensen äger rum den 26-28e maj och mer information finns på deras hemsida.
Koldioxidutsläpp är sammanvävt med det mesta i våra dagliga liv. Och i samhällets dagliga liv. I vår mat, vårt boende, konsumtion, byggande, transporter. Pengarna på ett bankkonto kan ju helt enkelt ta slut och så att du inte kan fortsätta köpa. När det gäller utsläpp finns inte samma tydlighet. Dessutom syns de inte. För att vi ska förstå att det är en begränsad mängd koldioxidutsläpp vi kan tillåta oss, om vi inte vill leva med helt ödesdigra klimatförändringar, är det bra att visualisera detta genom en budget.
Jag har nyligen uppmanat min egen hemkommun att skaffa en koldioxidbudget. Det är en enkel sak som du också kan göra genom ett medborgarförslag eller liknande. Ju fler som använder sig av detta verktyg desto mer effektivt tror jag också dess hävstångseffekter till verklig förändring blir.