Försvarets miljöpåverkan

Försvarets miljöpåverkan. Bild på två leksaksgevär som ligger i kors.

Det finns en global verksamhet vars användande av fossila bränslen står för uppskattningsvis 5,5 % av världens alla utsläpp. Men då transparensen är låg kan siffran i själva verkat vara mellan 3% och 7%. Vi ska i dagens inlägg skrapa på ytan av försvarets miljöpåverkan. I debatten flyger försvaret ofta ”under radarn” men dess aktiviteter påverkar de globala koldioxidutsläppen i liknande storleksordning som alla länder i EU. Och utsläppen från USAs försvar 2017 var större än hela Sveriges utsläpp det året.

Det finns något djupt paradoxalt och kanske till och med stötande i att den aktör som är tänkt att stå som garant för vår säkerhet även bidrar stort till att förvärra ett av dagens mest akuta säkerhetshot, den globala uppvärmningen. I Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens rapport Frikortet granskas det klimatarbete som svenska försvaret trots allt har – och den särställning Försvarsmakten har bland svenska myndigheter.

Sverige är ett av de 195 länder som skrivit på och ratificerat Parisavtalet. För att som nation kunna följa upp detta beslutade riksdagen 2017 om ett klimatramverk. Det innebär att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären ska upphöra senast år 2045. Det finns även etappmål och mål kopplat till exempelvis inrikes transport – där ska utsläppen från 2010 till 2030 minska med 70%. För att våra miljömål ska gå att följa upp och styras av våra förtroendevalda finns ett miljöledningssystem. I detta är ett viktigt verktyg myndigheternas årliga rapportering om sitt arbete med miljömålen. Detta sker till Naturvårdsverket som samordnar och utvärderar.

Försvarsmakten är, efter Polismyndigheten, Sveriges största myndighet. Det är därför inte oväntat att Försvarsmakten utsetts till en av de 26 så kallade miljömålsmyndigheter med ett extra ansvar för att Sveriges miljömål ska följas. Mer oväntat är däremot de undantag som gör att Försvarsmakten inte är skyldig att, likt andra myndigheter, rapportera in sitt miljöarbete till Naturvårdsverket. Däremot har Försvarsmakten egna miljömål och handlingsplaner för att nå målen.

Det interna målet kopplat till energi och klimat Försvarsmakten satt upp för sig själva handlar om att minska energiförbrukningen med 20% i sina lokaler från 2011 till 2020. Samtidigt uppskattar de själva att nästan 90% av försvarets koldioxidutsläpp kommer från andra källor. Det felprioriterade miljömålet visade dessutom återkommande brister och rapporten Frikortet visar att de troligen inte ens lyckades nå detta enda miljömål.

Försvarsmaktens hemsida beskriver dess representanter Försvarets miljöpåverkan som ”en försvinnande liten del av alla utsläpp”. Denna del av Sveriges utsläpp motsvarade redan år 2020 en tredjedel av utsläppen från inrikesflyget. I takt med dagens upprustning väntas mängden växthusgaser från, inte minst militärflyg, att öka kraftigt.

Den bristande transparens och hänvisning till sekretess som svenska Försvarsmakten gömmer sig bakom kan intressant nog se annorlunda ut i näraliggande länder. Danmark och Norge har exempelvis en annan öppenhet kring försvarets faktiska klimatpåverkan. En sådan öppenhet skulle ge en mer seriös debatt om försvarets miljöpåverkan.

Det svenska försvaret har blivit undantagen styrning och rapporteringskrav för att istället själva sköta sitt klimatarbete. Svenska Freds rapport visar att detta inte har fungerat. Landets klimatarbete har inte råd med att en högutsläppande sektor lämnas utan kontroll. Än mindre nu när regeringen låter ökningen av försvarsutgifterna, 27 miljarder, vara större än hela miljöbudgeten.

Ett sätt att motverka försvarets miljöpåverkan kan vara att stödja organisationer som Svenska Freds eller Naturskyddsföreningen som driver på för en förändring. Påverkansarbete kan bland annat även göras genom att ta direkt kontakt med lämplig politiker eller kanske skriva en debattartikel.