Gynna goda initiativ

Gynna goda initiativ. Skylt i bibliotek om energiväska.

Julhandeln närmar sig slutspurten. Att ge gåvor till varandra är i sig något vackert tänker jag. Det kan vara ett fint sätt att visa uppskattning och visa att man bryr sig om någon. Lite problematiskt är det att det så ofta övergår till plikt. Ett större problem är när det blir konsumtionshets och mycket av det som köps är producerat på sätt som skadar djur, natur och människor i andra delar av världen. Goda alternativ finns både för julklappar och julmat. I detta inlägg tänkte jag uppmuntra till att gynna goda initiativ. Men egentligen inte bara inför julen utan hela året om.

Delvis skriver jag förstås i egen sak eftersom jag driver en butik på hållbarhetstema; Butik Bättre Värld. Men jag kommer snart in på andra alternativ. I min butik kan du t ex komma med en egen fin påse eller burk och fylla den med torkade päron, kanelstänger, korallinser, gula ärtor, rågflingor, linfrö, russin, valnötter eller något annat av de ekologiska torrvaror i lösvikt jag säljer. Eller du kan välja att ge bort en liten handväska sydd av gamla gardiner, torgvantar av restgarn, eller ekologiskt schampo i fast form. Alltså produkter som tär minimalt på jordens resurser. Med ett sådant köp ökar du också chansen att jag kan fortsätta driva denna verksamhet. För så rika är vi inte att det går utan intäkter.

Tanken här är alltså att gynna goda initiativ som är bra för samhället i längden. Både i smått och stort. Så att de kan finnas kvar. Erbjuds ett växtbaserat julbord i din närhet, gå dit. Har någon gjort ett veganskt alternativ till familjens julbord – prova det – så blir den personen motiverad att fortsätta. Vi har tidigare skrivit om att skänka pengar till välgörenhet och ge bort i julklapp. Att köpa något från en lokal hantverkare är ett annat alternativ. Eller från en secondhandbutik, eller något annat bra som görs i din närhet. Då gör gåvan gott i flera led. Den gynnar människor, företag och organisationer som gör gott för världen och hjälper dem att fortsätta, den kan bli till både glädje och inspiration för mottagaren och du kanske kan känna lite mer julfrid och mindre julstress.

Som sagt gäller detta inte bara i juletid egentligen. Det är bara att volymen skruvas upp nu. Småföretagare kan inte leva endast på julhandel. Tänk på de mindre, lokala mataffärer som blir allt färre. Mamma har ofta påpekat att om folk bara köper färskvaror där, eller bara när de har glömt något under sin storhandling på köpcentret. Ja, då kommer de inte att kunna fortsätta. Då kan man inte heller klaga när de läggs ned.

Det här gäller inte bara butiker eller restauranger. Om bussen ofta går tom, eller med bara enstaka passagerare, kommer den linjen snart att läggas ned. Om du bara åker med den när bilen har gått sönder kommer alternativet inte att finnas när du väl behöver det. Att åka buss och tåg är alltså inte bara bra i sig. Utan det ökar också chansen att kollektivtrafiken byggs ut istället för att läggas ned. På liknande sätt ökar chansen att det byggs fler cykelbanor om de som redan finns används mycket. Gynna goda initiativ i alla möjliga former!

Ett annat exempel är om det finns en klimatrådgivare, eller energirådgivare i din kommun. Använd då gärna den tjänsten om du har eget hus. Du får hjälp med att energispara eller klimatanpassa och samtidigt sänder du signalen att det är motiverat att ha en sådan person anställd. Att den kunskapen är värdefull.

Börjar du se dig om med de här glasögonen kan du säkert få syn på många andra goda initiativ att gynna. Gör det gärna både inför jul och till vardags.

Matmoms som verktyg för bättre hälsa och klimat

Matmoms som verktyg för bättre hälsa och klimat. Bild på frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukt.

Sådant som låter för bra för att vara sant – är sällan sant. Men den forskningsstudie som kom från Chalmers i höstas verkar faktiskt hålla vad den lovar. Forskarna har där undersökt vad en mer uppdelad matmoms skulle göra för folkhälsan och klimatet. 

Idag har vi en enhetlig matmoms på 12%. För exempelvis kläder och telefoner är det 25%, medan det på konsertbiljetter och böcker är 6%. På vissa produkter som är extra skadliga ligger det utöver 25% moms även en punktskatt, exempelvis för tobak och alkohol. Att styra våra konsumtionsval med priset är alltså något som staten sysslat med länge. Ett annat exempel på vad priser kan göra för konsumtionen är att se på hur Sveriges EU-medlemskap medverkade till att priset på kött minskade påtagligt och samtidigt ökade svenskarnas konsumtion av animalier stort.

I forskarrapporten från Chalmers har de undersökt fyra stora livsmedelskategorier. Två som vi enligt bland annat Livsmedelsverkets rekommendationer bör äta mer av: frukt, grönsaker och baljväxter samt i den andra kategorin fullkornsprodukter. De två andra är kategorier som istället har hälsoskadliga och/eller klimatskadliga effekter. Nötkött, lamm, fläsk och charkprodukter i en kategori och sockersötade drycker i den andra. Att vi idag äter för lite frukt och grönsaker uppmärksammade vi i förra inlägget här på sidan när vi skrev om Livsmedelsverkets rekommendation att äta minst 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Idag beräknas bara 11% av svenskarna nå upp till denna nivå varför det är lätt att se att endast information knappast räcker. 

Om man tar bort momsen på de produkter som Livsmedelsverket vill att vi äter mer av – och samtidigt höjer den på mat som är skadlig för hälsa och klimat. Då blir vinsterna stora för folkhälsan med omkring 700 färre dödsfall i Sverige per år. Samtidigt skulle klimatskadliga växthusgaser minska lika mycket som om var tionde avgasbil försvann från våra vägar. En elegant sak med studien kring matmoms är också att den för staten blir kostnadsneutral. Sänkt och höjd moms väger upp varandra och staten har lika mycket pengar som tidigare att satsa på upprustning av järnväg och fler cykelbanor. 

Detta till skillnad från ett aktuellt förslag från vår nuvarande regering som en period före och efter kommande riksdagsval vill halvera matmomsen generellt. En sådan reform väntas kosta knappt 16 miljarder kronor för år 2026. Det är i samma storleksordning som regeringens hela miljöbudget för 2026. Till detta kommer de negativa konsekvenser som väntar om mer kött och sockersötade drycker konsumeras. Konsekvenser i form av ökat lidande, sämre klimat och ekonomiska kostnader för samhället.

Att vår nuvarande regering skulle backa från sina planer på en generell och tillfällig halvering av matmomsen ser jag inte som speciellt troligt. Bland annat utifrån tidigare bristande vilja att lyssna på forskning och egna expertmyndigheters rekommendationer. Däremot är det positivt att den nya regering som förhoppningsvis väljs i september 2026 har en tydlig och forskningsbaserad mall för hur 700 liv kan sparas varje år – samtidigt som klimatutsläppen märkbart minskar.