Sådant som låter för bra för att vara sant – är sällan sant. Men den forskningsstudie som kom från Chalmers i höstas verkar faktiskt hålla vad den lovar. Forskarna har där undersökt vad en mer uppdelad matmoms skulle göra för folkhälsan och klimatet.
Idag har vi en enhetlig matmoms på 12%. För exempelvis kläder och telefoner är det 25%, medan det på konsertbiljetter och böcker är 6%. På vissa produkter som är extra skadliga ligger det utöver 25% moms även en punktskatt, exempelvis för tobak och alkohol. Att styra våra konsumtionsval med priset är alltså något som staten sysslat med länge. Ett annat exempel på vad priser kan göra för konsumtionen är att se på hur Sveriges EU-medlemskap medverkade till att priset på kött minskade påtagligt och samtidigt ökade svenskarnas konsumtion av animalier stort.
I forskarrapporten från Chalmers har de undersökt fyra stora livsmedelskategorier. Två som vi enligt bland annat Livsmedelsverkets rekommendationer bör äta mer av: frukt, grönsaker och baljväxter samt i den andra kategorin fullkornsprodukter. De två andra är kategorier som istället har hälsoskadliga och/eller klimatskadliga effekter. Nötkött, lamm, fläsk och charkprodukter i en kategori och sockersötade drycker i den andra. Att vi idag äter för lite frukt och grönsaker uppmärksammade vi i förra inlägget här på sidan när vi skrev om Livsmedelsverkets rekommendation att äta minst 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Idag beräknas bara 11% av svenskarna nå upp till denna nivå varför det är lätt att se att endast information knappast räcker.
Om man tar bort momsen på de produkter som Livsmedelsverket vill att vi äter mer av – och samtidigt höjer den på mat som är skadlig för hälsa och klimat. Då blir vinsterna stora för folkhälsan med omkring 700 färre dödsfall i Sverige per år. Samtidigt skulle klimatskadliga växthusgaser minska lika mycket som om var tionde avgasbil försvann från våra vägar. En elegant sak med studien kring matmoms är också att den för staten blir kostnadsneutral. Sänkt och höjd moms väger upp varandra och staten har lika mycket pengar som tidigare att satsa på upprustning av järnväg och fler cykelbanor.
Detta till skillnad från ett aktuellt förslag från vår nuvarande regering som en period före och efter kommande riksdagsval vill halvera matmomsen generellt. En sådan reform väntas kosta knappt 16 miljarder kronor för år 2026. Det är i samma storleksordning som regeringens hela miljöbudget för 2026. Till detta kommer de negativa konsekvenser som väntar om mer kött och sockersötade drycker konsumeras. Konsekvenser i form av ökat lidande, sämre klimat och ekonomiska kostnader för samhället.
Att vår nuvarande regering skulle backa från sina planer på en generell och tillfällig halvering av matmomsen ser jag inte som speciellt troligt. Bland annat utifrån tidigare bristande vilja att lyssna på forskning och egna expertmyndigheters rekommendationer. Däremot är det positivt att den nya regering som förhoppningsvis väljs i september 2026 har en tydlig och forskningsbaserad mall för hur 700 liv kan sparas varje år – samtidigt som klimatutsläppen märkbart minskar.
