Snösorg och ovinter

Snösorg och ovinter. Bild på spår från koltrast i snön.

Nu tinar snön bort i grått slask. Temperaturen är ett par plusgrader och enligt prognosen förblir den så några dagar innan den åter sjunker under nollan ett tag. Jag har glatt mig så över snön och kylan när den var här. Jag har tittat på snökristaller i lupp, promenerat i det gnistervita landskapet och gjort flera snöänglar. I trädgården var det fullt av spår från katter, fåglar och kanske någon mus. Spåren på bilden funderade jag över ett tag innan jag förstod att en fågel först snuddat vingspetsarna i snön, landat och sedan skuttat fram så att hela magen gjort avtryck. En dag tänkte vi göra en snögubbe tillsammans, men då var det faktiskt för kallt för att den skulle låta sig formas. Jag hade glömt att snö kan vara så olika. Efter den extremt gråmulna och regniga december kändes snön som ett mirakel. Att den blev kvar några veckor som något fantastiskt. Men vi är på väg att förlora slaget och många av oss känner det som ibland kallas snösorg.

Jag växte upp i Skärblacka utanför Norrköping. Som jag minns det var vintrarna åtminstone ett par månader långa och snöiga. Det fanns hockeyrink, bandybana, möjlighet att åka skridskor på sjön Mårn, pulka i Jerikobacken och att åka längdskidor i skogen eller på någon åker. Idrottslektionerna på vintern var ofta någon av dessa aktiviteter och det brukade ordnas en idrottsdag med vintersport då ett kortare lopp på längdskidor ingick. Just idrotten i skolan bävade jag för, men det jag slås av nu är att det inte var några konstigheter att planera en idrottsdag där det ingick längdskidåkning. För snö fanns det ju! Kanske var inte alla jular vita. SMHI påpekar att julen infaller i början av vintern och att det vanligtvis är som kallast någon månad senare. Men upplevelsen att det var längre och snöigare vintrar förr är inte bara nostalgi. Klimatförändringarna är påtagliga. Enligt en rapport av Lennart Wern från SMHI har vinterns största snödjup minskat med 10-20 cm i Norrland och norra Svealand 1991-2013 jämfört med 1961-1990. Antalet dagar med snötäcke har minskat i hela landet 1991-2014 jämfört med 1961-1990. I stora delar av Götaland och Svealand med minst 20 dagar.

Jag är egentligen ingen vintersportare, eller sportare över huvud taget. Men snö är en skönhetsupplevelse för mig, en källa till stor förundran. Den väcker barnet i mig och den gör allting ljusare. På ett plan tycker jag att vintermörker är mysigt. Men jag har också tendensen att bli deprimerad. Utan snö blir mörkret så kompakt. Både det yttre och det inre. När det som denna december dessutom är extremt få soltimmar och väldigt mycket regn. Ja, då skriker min själ efter snö. Aldrig efter vår faktiskt, men efter snö.

Var jag först hörde ordet snösorg minns jag inte riktigt trots att det var ganska nyligen. Vid samma tillfälle nämndes ”ovinter”. Det förknippades då med meteorologen och EU-parlamentarikern Pär Holmgren. Men han var långt ifrån först med att använda det har jag förstått. Detta begrepp analyserade etnologerna Erika Lundell och Matilda Marshall i en studie. De beskriver att det är laddat med känslor av sorg och längtan. Tyvärr tyder deras studie inte på att snösorg leder till ökat klimatengagemang. Snarare till sådant som längre resor och stora satsningar på konstsnö. Alltså sådant som spär på problemet ännu mer. Vi människor verkar ha blivit specialister på skygglappar.

Men så måste det naturligtvis inte vara. Våga prata om din snösorg! Kanske behövs det snösorgegrupper. Där man kan dela både glada minnen och våndan i förlusten. Där man kan lära sig att släppa taget och acceptera istället för att skyla över. Och hitta sätt att kämpa för att inte ännu mer av naturen så som vi känner den tippar över till helt andra tillstånd.

Jag började läsa Snöns historia av Mats Ekdahl. Om snön i litteraturen, konsten, historien och i hans personliga liv. Den gav inspiration att läsa flera romaner han nämner, där snö spelar en viktig roll. Sådan är nog jag. Att jag känner ett behov av att gå djupare in i istället för att gömma undan. Något från historien som blev väldigt talande var att det före bilismen ofta var lättare att ta sig fram på vintern än på sommaren. Med släde eller skidor kunde man åka rakt över isbelagda sjöar istället för att behöva ta sig runt dem. Vintervägarna var rakare och de möjliga färdsätten snabbare. Då måste det förstås vara riktig vinter, med stabil is och snö som bär en släde.

Nu är det första man får höra när snön kommer ofta att det blir trafikproblem. Bilister klagar och på nyheterna är det just hur det påverkar trafiken som uppmärksammas. Ser vi bara vår egen bekvämlighet? Ser vi inte snöns förunderlighet? Ser vi inte hur mycket i våra ekosystem här i norden som behöver den? Ser vi inte vad den försöker säga oss när den smälter bort alltför tidigt? Låt oss känna snösorg och bearbeta den genom att agera.

För den som vill fördjupa sig ytterligare är Sverker Sörlin en som både skrivit och pratat om snö. Han har skrivit boken Snö – en historia och hans vinterprat 2023 handlar om snö. Vi har för ett antal år sedan också skrivit ett inlägg om betydelsen av snö.

Gynna goda initiativ

Gynna goda initiativ. Skylt i bibliotek om energiväska.

Julhandeln närmar sig slutspurten. Att ge gåvor till varandra är i sig något vackert tänker jag. Det kan vara ett fint sätt att visa uppskattning och visa att man bryr sig om någon. Lite problematiskt är det att det så ofta övergår till plikt. Ett större problem är när det blir konsumtionshets och mycket av det som köps är producerat på sätt som skadar djur, natur och människor i andra delar av världen. Goda alternativ finns både för julklappar och julmat. I detta inlägg tänkte jag uppmuntra till att gynna goda initiativ. Men egentligen inte bara inför julen utan hela året om.

Delvis skriver jag förstås i egen sak eftersom jag driver en butik på hållbarhetstema; Butik Bättre Värld. Men jag kommer snart in på andra alternativ. I min butik kan du t ex komma med en egen fin påse eller burk och fylla den med torkade päron, kanelstänger, korallinser, gula ärtor, rågflingor, linfrö, russin, valnötter eller något annat av de ekologiska torrvaror i lösvikt jag säljer. Eller du kan välja att ge bort en liten handväska sydd av gamla gardiner, torgvantar av restgarn, eller ekologiskt schampo i fast form. Alltså produkter som tär minimalt på jordens resurser. Med ett sådant köp ökar du också chansen att jag kan fortsätta driva denna verksamhet. För så rika är vi inte att det går utan intäkter.

Tanken här är alltså att gynna goda initiativ som är bra för samhället i längden. Både i smått och stort. Så att de kan finnas kvar. Erbjuds ett växtbaserat julbord i din närhet, gå dit. Har någon gjort ett veganskt alternativ till familjens julbord – prova det – så blir den personen motiverad att fortsätta. Vi har tidigare skrivit om att skänka pengar till välgörenhet och ge bort i julklapp. Att köpa något från en lokal hantverkare är ett annat alternativ. Eller från en secondhandbutik, eller något annat bra som görs i din närhet. Då gör gåvan gott i flera led. Den gynnar människor, företag och organisationer som gör gott för världen och hjälper dem att fortsätta, den kan bli till både glädje och inspiration för mottagaren och du kanske kan känna lite mer julfrid och mindre julstress.

Som sagt gäller detta inte bara i juletid egentligen. Det är bara att volymen skruvas upp nu. Småföretagare kan inte leva endast på julhandel. Tänk på de mindre, lokala mataffärer som blir allt färre. Mamma har ofta påpekat att om folk bara köper färskvaror där, eller bara när de har glömt något under sin storhandling på köpcentret. Ja, då kommer de inte att kunna fortsätta. Då kan man inte heller klaga när de läggs ned.

Det här gäller inte bara butiker eller restauranger. Om bussen ofta går tom, eller med bara enstaka passagerare, kommer den linjen snart att läggas ned. Om du bara åker med den när bilen har gått sönder kommer alternativet inte att finnas när du väl behöver det. Att åka buss och tåg är alltså inte bara bra i sig. Utan det ökar också chansen att kollektivtrafiken byggs ut istället för att läggas ned. På liknande sätt ökar chansen att det byggs fler cykelbanor om de som redan finns används mycket. Gynna goda initiativ i alla möjliga former!

Ett annat exempel är om det finns en klimatrådgivare, eller energirådgivare i din kommun. Använd då gärna den tjänsten om du har eget hus. Du får hjälp med att energispara eller klimatanpassa och samtidigt sänder du signalen att det är motiverat att ha en sådan person anställd. Att den kunskapen är värdefull.

Börjar du se dig om med de här glasögonen kan du säkert få syn på många andra goda initiativ att gynna. Gör det gärna både inför jul och till vardags.