De flesta av oss känner till att kaffe är en vätskedrivande produkt som torkar ut kroppen mer än den bidrar med att tillföra vätska. Tills för ganska nyligen har däremot jag (Peter) varit omedveten om att kaffeproduktionen har liknande uttorkande effekt på närmiljön som den slutliga produkten har på våra kroppar. Detta veckotips handlar därför om att dricka mindre kaffe.

Likt allt som växer behöver även kaffeplantan vatten för att må bra. Förutom att vara en törstig växt behövs det även stora mängder vatten i förädlingsprocessen som skapar våra aromatiska bönor. Vattenåtgången för att framställa vårt kaffe är faktiskt så stor att kaffe placerar sig i topp bland de produkter vi konsumerar i Sverige som ger störst vattenavtryck. Vattenavtryck är ett begrepp som kan användas på liknande sätt som ekologiska fotavtryck. Beroende på vår livsstil gör vi större eller mindre fotavtryck. Våra produkter och vanor har för det mesta förbrukat energi och resurser, som vatten, långt ifrån oss konsumenter. I Sverige beräknas vi exempelvis leva med tre gånger för stora fötter.

För att producera kaffebönor till en kopp kaffe krävs 140 liter vatten – vilket är samma mängd som ryms i ett normalt badkar. Då vattenbrist kan vara vanligt i de länder där vårt kaffe produceras är detta inte oväsentligt. I Världsnaturfondens informativa artikel framkommer med all önskvärd tydlighet vilken reell skillnad vi kan göra för världens vattenförbrukning genom ändrade kost- och klädval. Kaffe är som sagt den produkt som toppar listan för vattenförbrukningen, men även bomullsproduktion (ett par jeans 10 000 liter vatten) och animaliska produkter (en hamburgare 2400 liter vatten) ger stort avtryck.

För vår del har vi försökt dricka mindre kaffe, även om jag själv ännu dricker åtminstone någon kopp dagligen. En positiv sak med att dricka kaffe med större eftertänksamhet är att upplevelsen värdesätts mera när den inte går på slentrian och trött vana. Sofia, som när hon fastade från ickesvenska matprodukter, bara drack kaffe vid ett fåtal tillfällen upptäckte även hur den uppiggande effekten verkade bli större när drycken användes mer sparsamt.

Som med många vanor vi vill bryta, eller minska ner på, tror jag vi tjänar på att tänka efter mer. Fundera på om jag tar den här koppen kaffe av gammal vana eller för att jag verkligen gått och längtat efter den. Börjar vi med att avstå någon slentrianmässig kopp kaffe varje dag blir det troligen inte speciellt betungande utan snarast ett hälsomässigt lyft. De dagliga badkaren av vattenförbrukning som sparas in blir snabbt stora bassänger vars vatten kan göra större nytta än som vätskedrivande kaffe.

När vi tar upp ämnet kaffe är det även på sin plats att skriva något om ekologiska och rättvisemärkta val. Med tanke på konsekvenser som; skogsskövling, bekämpningsmedel som dödar plantagearbetare och natur, övergödning etcetera är det konstigt att varningstexter om produktens farlighet – likt på tobak och alkohol – saknas. Genom att det kaffe vi använder är KRAV och rättvisemärkt undviker vi att stödja exempelvis användandet av de giftiga bekämpningsmedel som brukas i konventionell kaffeodling, men varit förbjudna en längre tid i både Sverige och EU.

Naturkyddsföreningen beskriver vilka konsekvenser en genomsnittlig svensk kaffedrickares val kan få om hen under ett helt liv väljer ekologiskt istället för konventionellt kaffe. Bland annat slipper världen 188 kilo konstgödsel och 19 kilo kemiska bekämpningsmedel. Tänk då vilken effekt det får om du påverkar din arbetsplats och ditt favoritcafé till att göra klokare kaffeinköp.