Tag Archives: rabarber
Majmeny på vilda och tama vårprimörer
Miljövänlig fest
Den 3 maj fyllde jag (Sofia) 40 och den 11:e bjöd jag in till fest. Från alla utom den närmaste familjen hade jag önskat mig bidrag till Naturskyddsföreningen eller Världsnaturfonden istället för presenter. Jag ville att det skulle vara en miljövänlig fest – även gällande maten. Det blev en nästan helt vegetarisk buffé (förutom sillen) med i väldigt hög grad KRAV-märkta ingredienser. Våren är en svår säsong, så vi satsade mest på de alltid gångbara rotsakerna. På vår koloni hade rabarbern börjat komma upp, så den använde vi tillsammans med förra årets rabarber från frysen. Några regionala delikatesser förgyllde buffébordet. Ordnar du fest någon annanstans än i Östergötland finns det kanske något annat passande som produceras i närheten av där du firar. Vi räknade upp dessa recept så att de skulle räcka till 30 personer för att vara på den säkra sidan – gästerna var 28. Det blev ganska mycket över, men allt som inte har lång hållbarhet funkar bra att frysa så ingenting gick till spillo på vår miljövänliga fest. Detta fanns med på buffébordet:
Röd rågsallad
Pastasallad
Bovetesallad
Marinerad bönblandning
Basilikasill
Grönärtshummus med och utan vitlök (recept finns här till den med vitlök)
Rabarberchutney
Geta med och utan vitlök (en variant på Feta från Löts gårdsmejeri)
Grovt surdegsbröd med russin och solrosfrön och vetesurdegsfrallor med fänkål, som Peter bakat
Getbrie med och utan vitlök samt mesost från Löt
Änglamarks ost
Här skriver vi de flesta recepten så att de är lagom till 4 personer på en buffé. Då kan du själv räkna om det till det antal gäster du har eller anpassa utifrån hur många rätter du har med. Ta inte full mängd kryddor på en gång utan börja med något mindre och smaka av, för det kan bli lite annorlunda när man gör större mängder. Till eftermiddagskaffet serverades chokladtårta med lakritsgranulat i fyllningen och halvsyltad rabarber på, samt några av barndomens favoritkakor. Här bestod miljöanpassningen av att vi valde KRAV-märkta ingredienser och valde bort att dekorera med frukt och bär som inte alls var i säsong.
Röd rågsallad
1 dl hel råg
2 stora rödbetor
1/2 vit saltgurka (vi använde Brinks)
1 dl russin
2 msk fjällbjörksolja från Örtagård öst
1 tsk äppelcidervinäger
ca 3/4 tsk salt
några drag med svartpepparkvarn
Vi använde råg direkt från Haningetorps gård och den behövde rensas först. Därefter lät vi den ligga i blöt ungefär ett halvt dygn och kokade den sedan ungefär en timme. Den sväller en hel del och det blev efter kokning ca 2,5 dl. En enklare variant är att använda t ex matvete. Riv rödbetorna och skär saltgurkan i lagom stora bitar. Blanda samman allt och smaka av kryddningen.
Pastasallad
4 dl stora makaroner t ex Änglamark
1 dl soltorkade tomater
2 morötter
1 burk (2 dl) crème fraiche
2 tsk torkad timjan
2 tsk torkad basilika
ca 1 1/2 tsk salt
svartpeppar efter smak
Klipp tomaterna i något mindre bitar och koka dessa med pastan. Riv morötterna och blanda samman allt när pastan svalnat. Det kan gå åt proportionerligt mindre mängd crème fraiche till en stor sats. Pröva och se så att det blir lagom krämigt.
Bovetesallad
1 dl helt bovete
3 krm malda nejlikor
3 krm spiskummin
3 krm salt
2 palsternackor
1 äpple
zest och saft från 1 citron
4 tsk honung
1 dl ärtor
1 dl torkade tranbär
1 tsk salt
3 krm spiskummin
svartpeppar efter smak
Koka bovetet enligt anvisningarna på förpackningen tillsammans med nejlikor och spiskummin. Ha i saltet efter halva koktiden. Riv palsternackorna och äpplet. Rör ihop citronzest, citronsaft och honung. Blanda samman allt.
Marinerade bönor
Det här receptet gjorde vi fyrdubbel sats av vilket blev lagom till min fest, så på en buffé räcker det till fler än fyra personer.
285 g bönor, tetrapack eller konserv (vi använde kidneybönor och stora, vita)
1 msk olivolja
1/2 msk rödvinsvinäger
1/4 tsk salt
svartpeppar
Blanda samman allt och låt det stå och dra en stund. Görs med fördel dagen innan, men den behöver inte dra så länge.
Receptet på sill hämtade vi här, men bytte ut crème fraiche och majonäs mot gräddfil och hoppade över vitlöken eftersom vi redan hade mycket av två av dessa produkter på buffén. Vi visste också att en del gäster inte uppskattar vitlök och jag tål inte majonäs.
Rabarberchutney
375 g rabarber
ca 12 g färsk, skalad ingefära
Något mer än 1/3 dl honung
Något mer än 1/3 dl råsocker
Knappt 1 tsk äppelcidervinäger
2 krm kryddpeppar
2 krm vaniljsocker
1/2 tsk salt
En gnutta cayennepeppar
Skiva rabarbern i centimeterlånga bitar. Finhacka ingefäran. Blanda samman alla ingredienser i en kastrull. Koka utan lock i ca 40 minuter. Rör om och skumma av ytan då och då. Smaka av. Tänk på att den blir starkare när mer vätska ångat av om du smakar innan den är färdigkokt. Serveras kall.
Ta hand om skörden
Det börjar med nässlor och rabarber. Så kommer jordgubbarna och i rask följd flera andra bär. Grönsaker i mängd och frukter… Det är ett överflöd. Jag (Sofia) cyklar hem från kolonilotten med ett stort leende och cykelkorgen full. Många av de här sakerna kräver inte särskilt mycket skötsel, vissa växer t o m vilt. Men när det kommer till att ta hand om skörden verkar många bli stressade istället för att glädjas åt den rika gåvan. Väldigt mycket blir aldrig omhändertaget. Jag misstänker att det finns människor som låter äpplena i trädgården ruttna medan de går till affären och köper importerad frukt.
Tyvärr har många inrett och börjat värma upp de svala källare där man förr kunde förvara t ex frukt. Mina föräldrar har den kvar och har där ett rum de kallar matkällaren där de bl a lagrar äpplen en bra bit in på våren. Vi har vänner som nu är i färd med att bygga en jordkällare i sin trädgård och de har hört att det är fler som är på gång. Det vore en väldigt bra trend.
Till den som inte har sådana möjligheter, men vill ta hand om skörden;
Frossa! Fyll på i kroppen med vitaminer och antioxidanter inför mörkare tider. Blåbär t ex, som man kan plocka helt gratis, är ett riktigt superbär. Fantastiskt gott är det förstås också med färska bär, frukter och primörer. Eller tänk t ex äppelpaj. Det är bara att njuta.
Frys. Frysning är egentligen ett energikrävande sätt att bevara livsmedel och i butik ska man vara restriktiv med frysta produkter. De har fraktats i fordon med kylanläggningar och butikernas stora frysar drar förstås väldigt mycket mer energi än produkter som kan förvaras på hylla. Men om man, som de flesta, ändå har en frys hemma och den är på så drar den inte mindre för att den är halvfull. Även äpplen kan frysas i klyftor och sedan användas i t ex paj.
Sylta, safta. Marmelad och chutney brukar det bli i flera varianter i vårt hushåll. Saft är vi inga storkonsumenter av, men på t ex rabarber kan man koka väldigt god måltidsdryck. Socker gör det ju mindre nyttigt men ökar hållbarheten väsentligt. Ha burkar och flaskor i ugnen på 125° i 20 minuter, häll dekokten direkt i varma behållare och skruva på korkarna på en gång. Har man råsaftscentrifug kan man göra väldigt god osötad dryck på i stort sett vilka frukter som helst. Frys det som inte går åt på en gång.
Torka. Det enklaste sättet att ta hand om skörden av kryddväxter är att hänga dem i knippen på gardinstången. När de är helt torra kan man smula ned dem i en burk. Även frukter kan torkas även om det är lite krångligare.
Syra. Detta kan låta en smula avskräckande och komplicerat men när vi prövat har det gått riktigt bra (även om det medförde visst klurande). Syrning är ett bra och energisnålt sätt att bevara skördens näringsämnen. Vi är själva nybörjare, men nyfikna på att utforska denna konserveringsmetod närmare och det kan hända att vi skriver mer om det senare. Introduktion och nybörjarrecept finns här.
Dela med dig! Du har säkert personer i din omgivning som bor i lägenhet och inte har några fruktträd eller bärbuskar. Skicka ut ett mejl på din arbetsplats, skriv det på Facebook, eller sprid på annat sätt att du har frukt, bär, eller vad det nu är över. Några vi känner brukar ställa ut en låda äpplen med en skylt om att vem som helst får ta. Med tanke på att man kan sälja frukt i butikerna borde det finnas ett intresse. Du som har för lite, eller inte har odlingsmöjligheter alls, kan ju också annonsera ditt intresse. Det lär finnas de som har för mycket – det gäller bara att hitta varandra.
Experimentera. Ha bär och frukter i maten, eller grönsaker i bakverk. Har man mycket är det ok om inte allt blir lyckat. Du kan upptäcka en ny favorit. Frukter, bär och grönsaker ökar ofta saftigheten på bröd och andra bakverk. Utgå från ett basrecept och pröva att lägga till eller byta ut något.
När man kan plocka näringsrika livsmedel i sin egen trädgård, eller i en närbelägen skog, eller på en kolonilott på cykelavstånd blir det inga utsläpp från transporter. Det är det mest närproducerade man kan tänka sig. Dessutom har du full kontroll över att det inte används bekämpningsmedel. Ta vara på det!