Miljövänlig fest

Fest i miljövänlig anda

Den 3 maj fyllde jag (Sofia) 40 och den 11:e bjöd jag in till fest. Från alla utom den närmaste familjen hade jag önskat mig bidrag till Naturskyddsföreningen eller Världsnaturfonden istället för presenter. Jag ville att det skulle vara en miljövänlig fest – även gällande maten. Det blev en nästan helt vegetarisk buffé (förutom sillen) med i väldigt hög grad KRAV-märkta ingredienser. Våren är en svår säsong, så vi satsade mest på de alltid gångbara rotsakerna. På vår koloni hade rabarbern börjat komma upp, så den använde vi tillsammans med förra årets rabarber från frysen. Några regionala delikatesser förgyllde buffébordet. Ordnar du fest någon annanstans än i Östergötland finns det kanske något annat passande som produceras i närheten av där du firar. Vi räknade upp dessa recept så att de skulle räcka till 30 personer för att vara på den säkra sidan – gästerna var 28. Det blev ganska mycket över, men allt som inte har lång hållbarhet funkar bra att frysa så ingenting gick till spillo på vår miljövänliga fest. Detta fanns med på buffébordet:

Röd rågsallad

Pastasallad

Bovetesallad

Marinerad bönblandning

Basilikasill

Grönärtshummus med och utan vitlök (recept finns här till den med vitlök)

Rabarberchutney

Geta med och utan vitlök (en variant på Feta från Löts gårdsmejeri)

Grovt surdegsbröd med russin och solrosfrön och vetesurdegsfrallor med fänkål, som Peter bakat

Getbrie med och utan vitlök samt mesost från Löt

Änglamarks ost

Här skriver vi de flesta recepten så att de är lagom till 4 personer på en buffé. Då kan du själv räkna om det till det antal gäster du har eller anpassa utifrån hur många rätter du har med. Ta inte full mängd kryddor på en gång utan börja med något mindre och smaka av, för det kan bli lite annorlunda när man gör större mängder. Till eftermiddagskaffet serverades chokladtårta med lakritsgranulat i fyllningen och halvsyltad rabarber på, samt några av barndomens favoritkakor. Här bestod miljöanpassningen av att vi valde KRAV-märkta ingredienser och valde bort att dekorera med frukt och bär som inte alls var i säsong.

 

Röd rågsallad

1 dl hel råg
2 stora rödbetor
1/2 vit saltgurka (vi använde Brinks)
1 dl russin
2 msk fjällbjörksolja från Örtagård öst
1 tsk äppelcidervinäger
ca 3/4 tsk salt
några drag med svartpepparkvarn

Vi använde råg direkt från Haningetorps gård och den behövde rensas först. Därefter lät vi den ligga i blöt ungefär ett halvt dygn och kokade den sedan ungefär en timme. Den sväller en hel del och det blev efter kokning ca 2,5 dl. En enklare variant är att använda t ex matvete. Riv rödbetorna och skär saltgurkan i lagom stora bitar. Blanda samman allt och smaka av kryddningen.

 

Pastasallad

4 dl stora makaroner t ex Änglamark
1 dl soltorkade tomater
2 morötter
1 burk (2 dl) crème fraiche
2 tsk torkad timjan
2 tsk torkad basilika
ca 1 1/2 tsk salt
svartpeppar efter smak

Klipp tomaterna i något mindre bitar och koka dessa med pastan. Riv morötterna och blanda samman allt när pastan svalnat. Det kan gå åt proportionerligt mindre mängd crème fraiche till en stor sats. Pröva och se så att det blir lagom krämigt.

 

Bovetesallad

1 dl helt bovete
krm malda nejlikor
krm spiskummin
krm salt
2 palsternackor
1 äpple
zest och saft från 1 citron
4 tsk honung
1 dl ärtor
1 dl torkade tranbär
1 tsk salt
krm spiskummin
svartpeppar efter smak

Koka bovetet enligt anvisningarna på förpackningen tillsammans med nejlikor och spiskummin. Ha i saltet efter halva koktiden. Riv palsternackorna och äpplet. Rör ihop citronzest, citronsaft och honung. Blanda samman allt.

 

Marinerade bönor

Det här receptet gjorde vi fyrdubbel sats av vilket blev lagom till min fest, så på en buffé räcker det till fler än fyra personer.

285 g bönor, tetrapack eller konserv (vi använde kidneybönor och stora, vita)
1 msk olivolja
1/2 msk rödvinsvinäger
1/4 tsk salt
svartpeppar

Blanda samman allt och låt det stå och dra en stund. Görs med fördel dagen innan, men den behöver inte dra så länge.

 

Receptet på sill hämtade vi här, men bytte ut crème fraiche och majonäs mot gräddfil och hoppade över vitlöken eftersom vi redan hade mycket av två av dessa produkter på buffén. Vi visste också att en del gäster inte uppskattar vitlök och jag tål inte majonäs.

 

Rabarberchutney

375 g rabarber
ca 12 g färsk, skalad ingefära
Något mer än 1/3 dl honung
Något mer än 1/3 dl råsocker
Knappt 1 tsk äppelcidervinäger
2 krm kryddpeppar
2 krm vaniljsocker
1/2 tsk salt
En gnutta cayennepeppar

Skiva rabarbern i centimeterlånga bitar. Finhacka ingefäran. Blanda samman alla ingredienser i en kastrull. Koka utan lock i ca 40 minuter. Rör om och skumma av ytan då och då. Smaka av. Tänk på att den blir starkare när mer vätska ångat av om du smakar innan den är färdigkokt. Serveras kall.

Upptäck regional matkultur

Upptäck regional matkultur

Under några dagar på vår semester gjorde vi kulinariska utflykter i vårt landskap, Östergötland, för att upptäcka regional matkultur. Vi valde några relativt små producenter med ekologiskt tänk och besökte deras gårdsbutiker. En del av produkterna hade vi sett och köpt i andra affärer och flera saluför även varandras varor, men det är något speciellt med att se platsen och möta de som odlar, föder upp och förädlar. Visserligen innebar detta för vår del att hyra och köra bil. Av förklarliga skäl ligger de flesta gårdsbutiker på landet med mindre utbyggd kollektivtrafik. Men besöken gav verkligen mycket inspiration.

Ett av dessa besök var på Sänkdalens gård där vi köpte ett par flaskor ekologisk rapsolja och en liten bägare underbar lakritsglass i den pyttelilla gårdsbutiken. Vi slog oss ned på en liten klippa med utblick mot en hage och mumsade på glassen. När vi satt där kom ett ganska stort antal kor vandrande som på ett långt led. Sist gick en kvinna och visslade. Mjölken och grädden i glassen vi åt kom från de korna kunde man anta. Det var en speciell känsla. Tidigare på dagen hade vi ätit dessert-crêpes på Bondens Crêperie i Söderköping. Vi valde en variant med färska bär, yoghurt, honung och valnötter. En härlig smakkombination i sig, men något alldeles extra när man vet att de tar både mjöl och mjölk från närbelägna, KRAV-märkta gården Bleckstad.

I vår tid har det blivit stor distans mellan produktion och konsumtion. Kanske är det en av anledningarna till att så många väljer billigast möjliga oavsett kvalitet eller påverkan på miljön. Man har ingen relation till hur varan produceras och förstår inte vilken enorm skillnad det kan vara. Den relationen och förståelsen behöver återupprättas.

Att uppsöka gårdsbutiker och liknande kan vara ett sätt att utforska utbudet i trakten och få inspiration. Kanske finns det någon redan på cykelavstånd och man kan passa på när man är i närheten. Har man sedan upptäckt några favoriter kan man titta efter dessa i butiker man har i sin närhet eller t o m fråga om det går att ta hem. För när man i vanliga fall handlar ska man förstås inte bila runt. Ett ännu enklare sätt att upptäcka regional matkultur om man bor i en stad som har en Bondens marknad eller liknande är att botanisera bland produkterna där, se vad som produceras i trakten och möta personerna bakom.

Den bördiga Östgötaslätten är ett område där det odlas mycket och det finns många fler producenter än de vi besökte som har ekologisk inriktning. Det finns broschyrer om Östgötamat, listor och kartor. Skåne och Jämtland är andra landskap som tänkt mycket kring regional matkultur och mathantverk. Men det går att hitta ett utbud var man än bor i Sverige. Verktygen som presenteras på Äkta varas hemsida kan vara till god hjälp.

Kanske är det vanligare att tänka på det här sättet på semestern, eller när man ska ge bort något ätbart i present. Det är dock önskvärt att man får in det i sin vardag. Egentligen bör de importerade varorna vara det man lyxar till det med ibland istället för tvärtom. Det är bisarrt hur mycket det vi äter transporteras över världen i dag och hur storskaligt och industriellt det blivit. Vi har vant oss vid att fundera över vad vi är sugna på och vad man behöver handla till det. Ett miljömässigt bättre sätt är att oftare kolla vilka varor som just nu är i säsong där du bor och vad man kan göra för gott av dem. Mer smak och näring får man ofta på köpet.