En gammal handduk – återbruka tyg

En gammal handduk - återbruka tyg

Denna vecka har jag (Peter) prövat att återbruka tyg och skrubbat badkaret med ett minne från högstadiet. Jag hade på den tiden ett par veckors praktik på en byggarbetsplats och fick som tack bland annat en handduk med företagets logotyp på. Efter drygt tjugo års idogt användande var handduken märkbart sliten men istället för att kasta den klippte jag ut en rektangel i passande trasstorlek. Med den lite ruggliga ytan passade den ovanligt bra för skurande av kakel runt badkaret och rengöring av badkaret i sig.

Inte heller för mig är detta någon favoritsysselsättning men jag har kommit på att det blir roligare med ljudeffekter. Ljudeffekterna kommer av att jag pudrar ut bikarbonat eller bakpulver på den mest ingrodda smutsen. Sedan använder jag en blomspruta med ättikslösning som sprutas på. Parallellt med det skönt sprakande ljudet löses smutsen upp och det blir lättare att torka rent med handdukstrasan. På detta vis slipper jag dessutom att släppa ut en massa tveksamma kemikalier i avloppet.

Denna gång tog jag mig till och med för med rengöring under badkaret, vilket nästan kändes som om det gjordes senast omkring tiden för min högstadiepraktik. Det var i alla fall skönt att kunna kosta på sig att kasta den nu väl använda delen från handduken sedan. I fråga om mindre skräckfilmsbetonad städanvändning går givetvis trasan från en gammal handduk att använda många gånger. För att undvika små trådar som efter ett tag lossnar under rengöringen kan det till och med vara värt att fålla de kanter som du klippt.

För badrumsrengöring är det troligen mer vanligt att använda syntetiska svampar i något plastmaterial där ena sidan har en mer skrubbande effekt. Förutom att de är av plast och därmed oljebaserade har svamparna också problemet att de efter en tids användning släpper ifrån sig små plastpartiklar. Dessa ställer till med svåröverskådlig skada i form av så kallad mikroplast. För att motverka bakterietillväxt i den syntetiska tvättsvampen förekommer att den är impregnerad med antibakteriella ämnen som triklosan (det finns också en tradition av ännu värre ämnen). Dessa bakteriedödande ämnen är direkt livsfarliga för många organismer när det efter ett tag kommer ut i naturen. Att istället för den vanliga Scotch-Brite återanvända en utsliten handduk får alltså mångdubbla vinster.

Dricka mindre kaffe

Dricka mindre kaffe

De flesta av oss känner till att kaffe är en vätskedrivande produkt som torkar ut kroppen mer än den bidrar med att tillföra vätska. Tills för ganska nyligen har däremot jag (Peter) varit omedveten om att kaffeproduktionen har liknande uttorkande effekt på närmiljön som den slutliga produkten har på våra kroppar. Detta veckotips handlar därför om att dricka mindre kaffe.

Likt allt som växer behöver även kaffeplantan vatten för att må bra. Förutom att vara en törstig växt behövs det även stora mängder vatten i förädlingsprocessen som skapar våra aromatiska bönor. Vattenåtgången för att framställa vårt kaffe är faktiskt så stor att kaffe placerar sig i topp bland de produkter vi konsumerar i Sverige som ger störst vattenavtryck. Vattenavtryck är ett begrepp som kan användas på liknande sätt som ekologiska fotavtryck. Beroende på vår livsstil gör vi större eller mindre fotavtryck. Våra produkter och vanor har för det mesta förbrukat energi och resurser, som vatten, långt ifrån oss konsumenter. I Sverige beräknas vi exempelvis leva med tre gånger för stora fötter.

För att producera kaffebönor till en kopp kaffe krävs 140 liter vatten – vilket är samma mängd som ryms i ett normalt badkar. Då vattenbrist kan vara vanligt i de länder där vårt kaffe produceras är detta inte oväsentligt. I Världsnaturfondens informativa artikel framkommer med all önskvärd tydlighet vilken reell skillnad vi kan göra för världens vattenförbrukning genom ändrade kost- och klädval. Kaffe är som sagt den produkt som toppar listan för vattenförbrukningen, men även bomullsproduktion (ett par jeans 10 000 liter vatten) och animaliska produkter (en hamburgare 2400 liter vatten) ger stort avtryck.

För vår del har vi försökt dricka mindre kaffe, även om jag själv ännu dricker åtminstone någon kopp dagligen. En positiv sak med att dricka kaffe med större eftertänksamhet är att upplevelsen värdesätts mera när den inte går på slentrian och trött vana. Sofia, som när hon fastade från ickesvenska matprodukter, bara drack kaffe vid ett fåtal tillfällen upptäckte även hur den uppiggande effekten verkade bli större när drycken användes mer sparsamt.

Som med många vanor vi vill bryta, eller minska ner på, tror jag vi tjänar på att tänka efter mer. Fundera på om jag tar den här koppen kaffe av gammal vana eller för att jag verkligen gått och längtat efter den. Börjar vi med att avstå någon slentrianmässig kopp kaffe varje dag blir det troligen inte speciellt betungande utan snarast ett hälsomässigt lyft. De dagliga badkaren av vattenförbrukning som sparas in blir snabbt stora bassänger vars vatten kan göra större nytta än som vätskedrivande kaffe.

När vi tar upp ämnet kaffe är det även på sin plats att skriva något om ekologiska och rättvisemärkta val. Med tanke på konsekvenser som; skogsskövling, bekämpningsmedel som dödar plantagearbetare och natur, övergödning etcetera är det konstigt att varningstexter om produktens farlighet – likt på tobak och alkohol – saknas. Genom att det kaffe vi använder är KRAV och rättvisemärkt undviker vi att stödja exempelvis användandet av de giftiga bekämpningsmedel som brukas i konventionell kaffeodling, men varit förbjudna en längre tid i både Sverige och EU.

Naturkyddsföreningen beskriver vilka konsekvenser en genomsnittlig svensk kaffedrickares val kan få om hen under ett helt liv väljer ekologiskt istället för konventionellt kaffe. Bland annat slipper världen 188 kilo konstgödsel och 19 kilo kemiska bekämpningsmedel. Tänk då vilken effekt det får om du påverkar din arbetsplats och ditt favoritcafé till att göra klokare kaffeinköp.