Author Archives: Peter Asthamn

Ät mindre kött

At mindre kottNär jag (Peter) för dryga tre år sedan slutade äta kött (fisk och skaldjur undantagna) var det mycket för att pröva hur lätt eller svårt det skulle vara. Den inledande fastan på 40 dagar visade sig vara tillräckligt hanterbar och försöket permanentades. Nyttan för min egen hälsa och den gynnsamma påverkan mitt beslut hade på miljön i stort var i detta skede främst något jag hade en magkänsla [sic!] för. Genom att jag redan tagit ett betydande steg i form av att sluta äta de flesta sorters djur blev det även lättare att ta till sig information om de positiva effekter mitt beslut hade. Informationen som tidigare mer eller mindre glidit av mig kunde nu, kanske paradoxalt nog, få bättre fäste när jag hade viss distans till köttätandet. Och som så ofta handlar det inte om att information saknas. Uppmaningar från olika utgångspunkter till ”ät mindre kött” är klart vanliga. Däremot kan jag uppriktigt förvånas över att så få tar denna information på allvar och låter den få återverkningar i sina egna liv.

Det finns onekligen många aspekter på köttätandet och för att göra vårt veckotips mera överskådligt tänkte jag dela in problematiken i fyra huvudområden; miljöskäl, hälsoskäl, djurrättsskäl och rättviseskäl. Från att inledningsvis främst tänkt på miljö- och rättviseskälen i djurätandet börjar jag nu se det som att alla delar hänger ihop i en helhet.

Vi börjar med miljöskälen till att minska vår köttkonsumtion. I samtal kring miljö fokuseras ofta på klimatförändringarna och det går då att se på olika produkters utsläpp av växthusgaser. För djuruppfödningens del handlar det inte bara om koldioxid från exempelvis transporter utan även om de mera kraftfulla växthusgaserna metan (från nötdjur och fårs magar samt gödselstackar) och lustgas (från gödslad mark). Räknar vi om detta till motsvarande mängd koldioxid ger nötkött 26 kilo koldioxid per kilo kött, kyckling cirka 3 kilo, spannmål och baljväxter omkring 0,5 kilo per kilo tillagad produkt. Utifrån vår nuvarande situation i Sverige där vi de senaste 20 åren ökat vår köttkonsumtion med 40% till dagens 85 kilo (inklusive ben) kött per person och år är det inte svårt att se matvalens betydelse. Tre forskare från Chalmers konstaterar i denna artikel att den enskilt mest kraftfulla åtgärden vi som privatpersoner kan göra för att få ner våra koldioxidutsläpp till hållbara nivåer är att äta mindre nötkött. Ytterligare exempel på stora miljöproblem kopplat till dagens storskaligt industriella köttproduktion är avskogning för att bereda plats åt betesmark och odling av foder till djuren. Odling där ofta både energikrävande konstgödsel och, för den bilogiska mångfalden utarmande, bekämpningsmedel används.

Förflyttar vi oss för en stund från de kanske abstrakta klimathoten kan vi istället gå till oss själva och våra kroppar. Internationella cancerforskningsfonden WCRF rekommenderar då – baserat på de vetenskapliga belägg som finns – att människor ska begränsa sin konsumtion av rött kött till ett halvt kilo i veckan och helt undvika charkuteriprodukter. Vi skulle alltså behöva mer än halvera vår nuvarande köttkonsumtion. Förutom ökad risk för cancer finns även studier som tyder på ökad risk för exempelvis stroke och hjärtinfarkt för personer som äter mycket kött. Som vi skrivit om tidigare finns inte heller något egentligt behov av att våra proteiner kommer just från djur. Goda och hälsosamma proteiner finns även i spannmål, baljväxter, grönsaker etcetera.

Även om jag tycker om djur har detta med djurrättsskäl inte varit något jag lagt speciellt stor vikt vid tidigare, men under de senaste åren har en omsvängning skett. Flera böcker och filmer har haft betydelse för detta men starkast var vårens läsning av Jonathan Safran Foers Äta djur. Han beskriver där utifrån flera års efterforskningar vårt industriella maskineri som producerar användarvänligt kött från ett ständigt växande antal djur. Boken utgår från välunderbyggda källor och tar upp vårt köttätande från många olika aspekter med en stor berättarskicklighet. I miljöer, mycket främmande från idyllens familjelantgårdar, får läsaren stiga in i riktigt otäcka skräckfilmer där grisar skållas levande och kor får sina bakben avklippta innan de avlidit. Hur ofta eller sällan det sker är svårt att få någon statistik över, men att otillräcklig bedövning används på grund av stress eller oskicklighet även vid svenska slakterier tror jag inte vi behöver tvivla på. Safran Foer baxnar själv inför offentliga uppgifter som finns ifrån föranmälda inspektioner på slakterier. Vid hela 32% av slakterierna upptäcktes ”regelbundet förekommande avsiktlig grymhet”. Men även utan avsiktlig grymhet från frustrerade fabriksanställda är det svårt att tänka sig något speciellt bra liv för exempelvis våra vanligaste fjäderfän som extremt snabbväxande och genetiskt modifierade växer upp till att varken kunna gå normalt eller para sig.

När jag började intressera mig för dilemmat med att äta djur fastnade jag mycket för den globala orättvisan som medelsvenskens 85 årliga kilo kött bygger på. Omkring 70% av världens odlade jordbruksmark används som betesmark eller till odling av mat till de djur som ger oss kött. Denna mark skulle istället kunna användas till att effektivt mätta jordens växande befolkning och samtidigt räcka för att spara icke odlade områden där rika ekosystem får breda ut sig. Att låta grödor – som ofta kan ätas direkt av människan – istället ta en omväg via djurens magar är inte bara ineffektivt utan rent utsagt moraliskt förkastligt i en värld där vi blir allt fler att dela på begränsade resurser.

För egen del har jag bestämt mig för att utesluta de flesta djur från min mattallrik. Undantagen kommer från haven där jag blivit allt mer restriktiv och försöker följa riktlinjer likt dessa från Naturskyddsföreningen. Även deras app till telefonen, som bland annat innehåller Do’s & Don’ts gällande fisk och skaldjur, är för övrigt riktigt användbar.

Sofia äter fortfarande kött, men i mycket begränsad omfattning – på sin höjd en gång i veckan. När det gäller det som tillagas hemma väljer hon bara svenskt KRAV-kött och vilt utöver tidigare nämnda djur från haven. Det innebär att hon väljer bort kyckling då det inte går att få tag på KRAV där vi bor. Än så länge är vi inte så bekväma med att vara ”besvärliga kunder” på restaurang, men även Sofia väljer allt oftare fisk i de sammanhang där man inte vet var annat kött kommer från. Det är möjligt att producera en viss mängd kött på ett resurseffektivt och hållbart sätt t ex genom att låta djur beta på mark som inte är lämplig för odling, eller att djuren ingår i ett relativt lokalt kretslopp där gödseln används på odlingar i närområdet och fodret odlas på gården där djuren lever. Det kan därför finnas fördelar med att gynna den produktion som är förhållandevis bra. Viltkött är inte behäftat med samma problematik som annat kött, men tillgången ökar inte även om efterfrågan skulle göra det. Utifrån tankar om vad som vore hållbart om alla gjorde, kan man alltså komma fram till att en liten mängd kött är rimligt att äta. Även Sofia funderar dock på att bli ännu mer restriktiv. Den som vill minska på sitt köttätande och funderar, utifrån ett hållbarhetstänkande, på vilket kött man bör välja i första hand har nytta av kottguiden.se

Planera matinköp med miljön i åtanke

Infor besok i matbutikenNågot vi skrivit flera gånger om här på hemsidan är matens betydelse.Det är ett område där vi alla har goda möjligheter att göra betydande skillnad. Här har vi skrivit om hur vi brukar prioritera i mataffären, men det finns flera saker värda att tänka på redan innan man beger sig iväg. Här kommer några tips kring att planera matinköp med miljön i bakhuvudet.

En enkel vana som jag (Peter) haft med mig länge är att ta med egna kassar när jag ska handla mat. Inledningsvis handlade det nog mest om snålhet, men nu finns även en tanke om att inte förbruka onödigt många pappers- eller plastpåsar. Sedan vi köpt var sin så kallad pitch-påse finns dessa nästan alltid med i väskan eller fickan och gör att vi slipper plastpåsar även i diverse andra sammanhang. Ofta handlar det främst om att vara tillräckligt snabb så att butiksexpediten inte behöver ta fram en påse. Minskar många av oss på användandet av plastpåsar märks det även för användandet av fossil energi (som oljebaserade plastpåsar består av) och problemen med plastrester som sprids i naturen blir mindre. Vill du öka din motivation att reducera plastanvändandet kan vårt tidigare veckotips rekommenderas.

En annan förberedelse inför besöket i matbutiken brukar vara att skriva någon form av inköpslista. För att lättare kunna följa säsongens och utbudets variationer gör vi då klokt i att inte låta dessa listor bli allt för rigida. Ser du att den ekologiska potatisen är slut är det bättre att botanisera bland giftfria andra rotsaker istället för att nödgas bära hem kemikaliestinna potatisknölar. Låter du dessutom din inköpslista utgå från olika maträtter istället för enskilda ingredienser kan det vara ännu lättare att välja de produkter som är mest lagom mogna och klimatsmarta när du väl är i butiken. Kanske kan det till exempel stå ”frukt” på inköpslistan istället för att bestämma i förväg vilken sort det ska vara.

Att prioritera att handla i någon av de närmaste matbutikerna har flera fördelar. Då dessa butiker ofta är något mindre kan det vara lättare att etablera en god relation till personalen vilket ökar chanserna att de lyssnar på dig ifall du kommer med önskemål om exempelvis fler ekologiska varor. Eftersom dina transportkostnader till denna nära butik blir små, eller ej existerande, blir det också lättare att sålla bort reklambladens lockpriser från medvetandet.

Långväga transporter och åksjuk mat är problematiskt och vi försöker välja mat som är odlad och producerad i närheten. De transporter som sker till butikerna är emellertid vanligtvis välplanerade och av ekonomiska skäl fullastade, vilket ger relativt liten klimatpåverkan från varje enskild produkt. Vår egen transport till och från butiken sker däremot ofta genom korta resor i nästan tomma bilar. Detta nämns ibland, men är en lite bortglömd aspekt på matkonsumtionens klimatpåverkan, som är värd att påminna om.

Själva har vi nära gångavstånd till vår livsmedelsbutik, men brukade gå även när det innebar en längre promenad. Bor man så att det är för långt även till den närmaste affären kan man försöka passa på att handla på väg till eller från något annat och se till att tänka igenom vad man behöver så att man inte måste åka flera gånger. Tar man däremot bilen för att kunna handla mycket på en gång är det istället bra att försöka gå över till att handla oftare så att man orkar bära hem varorna för hand. Eller kanske står det en Dramaten i källaren som skulle kunna komma till heders igen. För dem som låter eventuella miljövinster från medveten handling ätas upp av koldioxidutsläpp till och från butiken är det i vilket fall på sin plats att tänka efter några varv till. Går det att undvikaåtminstone vissa av bilfärderna genom till exempel promenerande, cykling (kanske med cykelkärra), samåkning, buss, val av närmare butik? För inte är det rimligt att åka iväg med ett och ett halvt ton järnmonster bara för att ta hem en liter mjölk och en tidning?

Dricka mindre kaffe

Dricka mindre kaffe

De flesta av oss känner till att kaffe är en vätskedrivande produkt som torkar ut kroppen mer än den bidrar med att tillföra vätska. Tills för ganska nyligen har däremot jag (Peter) varit omedveten om att kaffeproduktionen har liknande uttorkande effekt på närmiljön som den slutliga produkten har på våra kroppar. Detta veckotips handlar därför om att dricka mindre kaffe.

Likt allt som växer behöver även kaffeplantan vatten för att må bra. Förutom att vara en törstig växt behövs det även stora mängder vatten i förädlingsprocessen som skapar våra aromatiska bönor. Vattenåtgången för att framställa vårt kaffe är faktiskt så stor att kaffe placerar sig i topp bland de produkter vi konsumerar i Sverige som ger störst vattenavtryck. Vattenavtryck är ett begrepp som kan användas på liknande sätt som ekologiska fotavtryck. Beroende på vår livsstil gör vi större eller mindre fotavtryck. Våra produkter och vanor har för det mesta förbrukat energi och resurser, som vatten, långt ifrån oss konsumenter. I Sverige beräknas vi exempelvis leva med tre gånger för stora fötter.

För att producera kaffebönor till en kopp kaffe krävs 140 liter vatten – vilket är samma mängd som ryms i ett normalt badkar. Då vattenbrist kan vara vanligt i de länder där vårt kaffe produceras är detta inte oväsentligt. I Världsnaturfondens informativa artikel framkommer med all önskvärd tydlighet vilken reell skillnad vi kan göra för världens vattenförbrukning genom ändrade kost- och klädval. Kaffe är som sagt den produkt som toppar listan för vattenförbrukningen, men även bomullsproduktion (ett par jeans 10 000 liter vatten) och animaliska produkter (en hamburgare 2400 liter vatten) ger stort avtryck.

För vår del har vi försökt dricka mindre kaffe, även om jag själv ännu dricker åtminstone någon kopp dagligen. En positiv sak med att dricka kaffe med större eftertänksamhet är att upplevelsen värdesätts mera när den inte går på slentrian och trött vana. Sofia, som när hon fastade från ickesvenska matprodukter, bara drack kaffe vid ett fåtal tillfällen upptäckte även hur den uppiggande effekten verkade bli större när drycken användes mer sparsamt.

Som med många vanor vi vill bryta, eller minska ner på, tror jag vi tjänar på att tänka efter mer. Fundera på om jag tar den här koppen kaffe av gammal vana eller för att jag verkligen gått och längtat efter den. Börjar vi med att avstå någon slentrianmässig kopp kaffe varje dag blir det troligen inte speciellt betungande utan snarast ett hälsomässigt lyft. De dagliga badkaren av vattenförbrukning som sparas in blir snabbt stora bassänger vars vatten kan göra större nytta än som vätskedrivande kaffe.

När vi tar upp ämnet kaffe är det även på sin plats att skriva något om ekologiska och rättvisemärkta val. Med tanke på konsekvenser som; skogsskövling, bekämpningsmedel som dödar plantagearbetare och natur, övergödning etcetera är det konstigt att varningstexter om produktens farlighet – likt på tobak och alkohol – saknas. Genom att det kaffe vi använder är KRAV och rättvisemärkt undviker vi att stödja exempelvis användandet av de giftiga bekämpningsmedel som brukas i konventionell kaffeodling, men varit förbjudna en längre tid i både Sverige och EU.

Naturkyddsföreningen beskriver vilka konsekvenser en genomsnittlig svensk kaffedrickares val kan få om hen under ett helt liv väljer ekologiskt istället för konventionellt kaffe. Bland annat slipper världen 188 kilo konstgödsel och 19 kilo kemiska bekämpningsmedel. Tänk då vilken effekt det får om du påverkar din arbetsplats och ditt favoritcafé till att göra klokare kaffeinköp.

Arbeta mindre

Arbeta mindre

För oss som har ett arbete tar detta vanligen den största delen av vår vakna tid. Majoriteten av oss har samtidigt tillräckligt goda ekonomiska marginaler för att konsumera prylar, kläder, resor etcetera i en historiskt oöverträffad omfattning. Ibland motiveras även konsumtionen med att den ger nödvändig energi till våra arbeten – som egentligen tar för mycket tid och kraft. Motvalls detta handlar följande text om att arbeta mindre.

Att bryta normer är svårt men vi tror det vore välgörande för många att bryta med ovanstående ekvation av för mycket arbete och konsumtion. Inte minst är nuvarande tillväxt ett allvarligt hot mot vårt gemensamma livsrum. Vår stigande tillväxt som bygger på ökat energi- och råvaruanvändande behöver redan idag fler jordklot än det vi bor på och hotar klotets ekologiska jämvikt. Ett radikalt och effektivt sätt att bromsa vår framfart mot stupet vore om fler valde att gå ner i inkomst genom att arbeta mindre. Samtidigt delar vi då mer solidariskt på redan existerande arbeten. Istället för att överutnyttja våra gemensamma naturresurser frigör vi i samma veva egen tid för odlande av andra sidor i livet än arbetet.

För egen del började jag (Peter) med 20% tjänstledighet för närmare två år sedan. Utlösande orsak var då planer på en eventuell företagsstart och studier i samband med detta. Även om företaget sedan startade i betydligt mindre skala än det inledningsvis var tänkt har jag kunnat fortsätta med min tjänstledighet och trivs mycket bra med det. Den extra dagen ledigt ger andningsutrymme och är ett bra växelbruk till mitt vanliga arbete. Även Sofia har aktivt valt bort heltidsarbete för att få en bättre balans och exempelvis utrymme till vardaglig reflektion.

När vi tar oss tid att på allvar fundera över vad som är vår längtan eller i slutet av våra liv ser tillbaka på vad som varit viktigast är det få som främst längtar efter en hög lön eller främst värdesatt all tid vi varit på arbetet. Vanligen är de nära relationerna, hälsa och meningsfullhet sådant som värderas högre. Om vårt arbete till och med riskerar att försämra vår hälsa och våra nära relationer och inte heller ger en djup upplevelse av meningsfullhet är frågan varför vi ändå väljer att ägna så mycket tid åt det. Enligt exempelvis Roland Paulsen vid Uppsala universitet skulle vi i Sverige bara behöva arbeta 4-5 timmar per dag för att behålla dagens välstånd och vår syn på arbete ser han i denna intressanta artikel som främst ideologisk.

Om vi tar steget och bryter normen att arbeta heltid får vi mindre pengar att röra oss med varje månad. Istället vinns en annan form av rikedom som stavas tid. Tidigare kanske vi arbetade hårt för att på vår fritid behöva ta hand om våra prylar. Genom att skala av både en del arbete och materiellt välstånd tror jag vårt välmående kan öka påtagligt. Då finns plötsligt större utrymme för relationer och aktiviteter som ger oss glädje, frid och meningsfullhet i vardagen.

Nu är jag inte blind för att det finns människor, även i Sverige, som lever på marginalen och inte bara jämfört med normen i vårt överflödssamhälle faktiskt är fattiga. För majoriteten av oss finns däremot möjligheter till ändrade prioriteringar. Väljer vi en frivilligt enklare livsstil där arbetet får mindre plats vinner vi själva, vår omgivning och själva planeten på detta. Om fler släpps in på arbetsmarknaden genom att många arbetar mindre kan även dagens stora klyftor minska.

För en tid sedan var jag ledig en dag och åkte då till en stad i närheten. Planerna för dagen var att ge tid åt tankar kring vart jag ville växa och hur mitt arbete skulle se ut; samt vilka steg jag kunde ta för att åstadkomma denna förändring. Dagen kom bland annat att fyllas av ett flertal listor där jag försökte sammanfatta mina tankar. En sida fick rubriken ”Vad vill jag arbeta med? – Vad är min längtan”. Det var intressant att få tankarna på pränt och anteckningarna har i efterhand varit till hjälp när kompassriktningen ska tas ut i små eller större beslut.

Om du vill få tips på rättigheter och möjligheter gällande att ta ut tjänstledighet rekommenderas följande fackliga artikel. I samtal och artiklar kring minskad arbetstid kommer ibland begreppet downshifting och Voluntary Simplicity upp. Begreppen är ganska etablerade i USA och här hemma talar vi vanligen om frivillig enkelhet istället. Handfasta tips och underlag för egen reflektion kring detta, vår tid och vardag finns i boken Rik på riktigt av Fredrik Warberg och Jörgen Larsson. De är även grundare till föreningen Tidsverkstaden vars hemsida är rik på inspiration och vägar vidare.

Nässlor i mat och odling

Spada nasslorNu är det på många håll i landet tid att plocka säsongens första späda nässlor. Bland vårens primörer är kanske dessa de mest tacksamma. Fulla av c-vitamin och grönt vårfräscha piggar de upp efter en lång vinter.

Brännässlor finns bland de vilda växter som de flesta känner igen och lätt hittar i sin närhet. För att nässlorna verkligen ska vara välgörande för oss bör de inte plockas nära vältrafikerade vägar (som sprider tungmetaller) eller i anslutning till extremt kväverik miljö som gödselstackar (där nässlorna kan samla på sig allt för höga halter av nitrater). För övrigt finns nog bara positivt att säga om denna växts näringsvärde. Då den innehåller så många välgörande ämnen beskrivs nässlor ibland till och med som ett bra alternativ till multivitamin- och mineraltabletter.

Jag (Peter) åt som barn och tonåring ofta nässelsoppa hos min mormor. Vid mellandagarnas och påskens släktsammankomster var nässelsoppa med förlorade ägg ett stående och uppskattat inslag. Själva tanken på att soppans huvudingrediens varit ett brännande ogräs och äggens fantasieggande epitet höjde förstås måltiderna ytterligare.

Vårt eget plockande och odlande [sic!] av nässlor påbörjades för några år sedan efter vår flytt till Vadstena. Jag kom då att tänka på barndomens nässelsoppa och läste även om hur nyttig brännässlan är. Under våren plockar vi de späda nässlorna och använder exempelvis till soppa. Uppstekta med olja, salt och kanske lite vitlök passar vårens nässlor till vilken måltid som helst. Plockar du mycket kan de förvällas och sedan frysas in för kommande behov. Jag har även plockat nässlor långt senare under säsongen, fram till hösten faktiskt. Då låter jag dem oftast torka i knippen; hopbundna i ett snöre och hängande upp och ner. När de torkat bränns de nästan inget och bladen kan smulas ner. Detta nässelsmul använder jag sedan i müsli, brödbak och teblandningar. Smakmässigt tillför torkade nässlor inte mycket men det är ett gratis och naturligt växande multivitamintillskott.

För att enkelt kunna skörda nya fina nässlor under säsongen har jag även planterat in några brännässlor i ett hörn av vår koloni. Då de lätt sprider sig har nässlorna planterats i en loppisfyndad plasthink där botten tagits bort. Hinken grävdes ner i jorden så att dess kant är strax under markytan och nässlorna håller sig nu mestadels där innanför.

Vid odling är nässelvatten för övrigt ett miljöklokt och effektivt sätt att öka skörden. Nässelvattnet bidrar till att gödsla marken och styrka växtligheten mot skadedjursangrepp. För att få egengjord växtnäring plockar du en hink med nässlor (ta helst inte toppen med frökapslar om nässlorna är överblommade). Fyll hinken med vatten och tyng ner nässlorna med en sten eller dylikt. Efter cirka en vecka är nässelvattnet färdigt och bär då en omisskännlig bouquet… Vi brukar späda ut det åtminstone 1:10 och sedan vattna på de växter som kan behöva ett näringstillskott.

Ännu en fördel med att ha en växtplats för nässlor i sin närhet är att de lockar till sig vackra fjärilar som både kan pollinera växter och försköna omgivningen.