Author Archives: Peter Asthamn

Pappersförbrukning

Pappersförbrukning

När jag (Peter) började fundera på ett veckotips om minskad pappersförbrukning tänkte jag först på vardagliga saker, exempelvis att använda dubbelsidig utskrift som standardinställning på datorskrivaren och att även annars återanvända papper för utskrift på baksidan. Sedan såg jag undersökningen som refereras här, om papperets klimatpåverkan under hela dess livscykel. Där framkom att vårt pappersanvändande påverkar vårt klimat mer än alla samlade flygresor. För mig blev detta på något sätt en ögonöppnare för frågans dimension. Till saken hör även att Sverige, när det gäller pappersanvändning, ligger långt före större delen av världen med våra 206 kilo per person och år – jämfört med världsgenomsnittet på 54 kilo. Vi har alltså stora möjligheter till positiv påverkan om vi i denna fråga blir mer av världsmedborgare.

En del enkla insatser vi gör får faktiskt snabb och stor påverkan på vår totala pappersförbrukning. Att tacka nej till reklam är en sådan sak. Sätt upp en skylt med ”Reklam, nej tack!” på din brevlåda/vid postinkastet så slipper du bära iväg din kroppsvikt i reklam till återvinningsstationen varje år. Anmäler du dig även till reklamfritt.se kan du dessutom slippa mycket av den direktannonserade reklamen. Trots att mycket reklam på detta vis undviks samlar även vi på oss en del papper. Sedan en tid har vi därför en mapp i köket där vi lägger överblivna helsidor eller bitar av A4-papper där åtminstone baksidan är oanvänd. Är det hela A4-sidor med tomma baksidor försöker vi komma ihåg att skriva ut saker från datorn på dem, i annat fall är papperen användbara att anteckna på, skriva handlingslistor etcetera.

Det mesta papperet i vår vardag kan återanvändas eller återvinnas. På detta vis förlängs produktens annars ofta korta livscykel och träd som inte behövs till nytt papper sparas. Undantag finns och ett sådant vi själva tidigare har missat är kassakvitton. Tyvärr innehåller dessa ofta den obehagliga plasten bisfenol-A och därför bör kvitton slängas i den lilla påsen med brännbara sopor istället. Detta kan förstås också ses som en anledning att tacka nej till kvitton i sammanhang där butiken/utlämnaren inte är tvungen att skriva ut ett sådant (på grund av Skatteverkets regelverk exempelvis). På biblioteket kan man till exempel ofta tacka nej, eller välja att inte ta ut ett kvitto vid självbetjäning. Ett alternativ till papperskvitton som är värt att kolla upp för dem som har en smartphone är appen Sparakvittot. Från de butiker som är anslutna kan kvitto i mobilen erbjudas istället för ett (ofta giftigt) papperskvitto.

Då vi handlar relativt mycket på Coop blev jag nyfiken på om de har bisphenol-A i sina kassakvitton. Glädjande nog fick jag ett nekande svar på detta. Om vi är fler som frågar våra butiker om detta finns troligen goda möjligheter att skynda på utfasningen av detta ämne i våra kvitton.

Eftersom vi samlar på oss överblivet papper att använda till bland annat antecknande har vi inget behov av post-it-lappar. Även om jag på arbetet använt mig av dessa självhäftande färgklickar är det inte svårt att se dem som onödiga. I nästan alla sammanhang finns annat pappersmaterial som ”blivit över” och fungerar bra som kom ihåg-lappar. Likt kvitton och kuvert går post-it-lapparna inte att återvinna och är därför extra bra att undvika. På grund av klistret i lapparna riskerar de att sabotera återvinningsprocessen och de behöver därför slängas bland de brännbara soporna.

En annan pappersåtgång som lätt kan eskalera är användning av pappersservetter. Sedan ett par år plockar jag endast undantagsvis med mig någon servett på café eller restaurang. Att ta med sig en eller ett par servetter är något många av oss annars gör per automatik, men egentligen behövs sällan servetten; varför inte hämta lite papper om du verkligen spiller istället? Även på toaletter med pappershanddukar istället för vanliga handdukar brukar jag undvika att använda dessa. Efter handtvätten fungerar det istället bra att skaka av händerna och eventuellt passa på att justera frisyren. När det gäller pappersnäsdukar fungerar gamla hederliga tygnäsdukar utmärkt.

Papper och läsande hänger tätt ihop och vi har i tidigare tips uppmärksammat lånandets fördelar. Genom att läsa fler böcker och tidningar från biblioteket – alternativt låna av vänner och bekanta – istället för att köpa dem själv, sparas en hel del träd. Dessutom öppnar en lånekultur upp för fler goda sociala möten i vardagen.

Slutligen är det mycket värt om vi allt mer konsekvent köper in det papper vi ändå behöver från hållbart skogsbruk och miljöklok papperstillverkning. Vanligtvis finns det pappersprodukter som är märkta med Bra miljöval genom Naturskyddsföreningens svala. För att få koll på företag som erbjuder bra miljöval för papper och andra produkter kan exempelvis hemsidan Klimatsmart.se vara till hjälp. Sedan kan vi även inspirera vår arbetsgivare och lokala förening, med flera, att göra lika kloka inköpsval.

Spara på vatten

Spara pa vattenNär någon talar om att vi borde spara på vatten är det lätt att tänka på droppande kranar som bör åtgärdas eller snålspolande munstycken och kortare tid i duschen. Allt detta är bra, men egentligen en ”droppe i havet”.

På liknade sätt som med vårt markanvändande använder vi indirekt mycket mer vatten än det vi exempelvis tvättar oss i dagligen. Vår största förbrukning kommer från produktionen av konsumtionsvaror; likt mat och kläder. Som vi varit inne på tidigare finns här gott om möjliga val för oss alla – val som gör skillnad – både för vår miljöpåverkan i stort och specifikt för vårt användande av den begränsade resursen vatten.

Trots att 71% av jordens yta är täckt av vatten är endast en liten del av detta användbart som dricksvatten eller för bevattning. 97% av jordens vatten finns i form av saltvatten i oceanerna. Av den återstående, användbara, delen går 70% till jordbruket som på en global nivå är beroende av konstbevattning för att maximera skördarna. Ska vi fortsätta uppräknandet av procentsatser tål det att nämnas att 30% av allt ”jordbruksvatten” används för konstbevattning av grödor vi inte äter själva utan låter gå en omväg via boskapsdjur.

Här i Sverige är behovet av konstbevattning ännu begränsat men där klimatet är varmare finns ofta stora vattenkrävande system. I takt med stigande medeltemperatur varnas det dessutom för ett allt större vattenbehov och redan nu dör i världen tio gånger fler människor på grund av brist på rent vatten än på grund av krig. Detta i kombination med att jordens nuvarande 7 miljarder människor beräknas vara 9 miljarder år 2050 skapar onekligen många utmaningar. Liksom med många andra vitala resurser är fördelningen mellan rika och fattiga länder även här förfelad. I Europa använder vi i genomsnitt 200 liter färskvatten varje dag medan samma siffra för Asien och Afrika är 10 liter. Ska vi räkna med vad varje svensk konsumerar även indirekt av vatten per dag kommer vi upp i 5500 liter eller 37 välfyllda badkar. Vill vi själva göra något för att som individer hyfsa till dessa orimliga siffror går det bra att börja med vår mat. För framställning av ett kilo nötkött behövs exempelvis 15 000 liter vatten medan samma mängd vete och liknande grödor endast kräver en tiondel. Tidigare har vi skrivit om hur varje avstådd kaffekopp sparar 140 liter vatten och väljer vi oftare vegetariskt kan vi på liknande sätt minska vår vattenförbrukning rejält.

Ett annat sätt att effektivt spara på vatten är att köpa mindre nya kläder, framför allt kläder av bomull. Inte nog med att konventionellt odlad bomull förorenar jord och vatten genom stor användning av bekämpningsmedel. Den använder även stora mängder vatten. Genom att köpa nästa par jeans i en second handbutik sparas enkelt 10 000 liter vatten in.

Stannar vi oftare upp och reflekterar kring vilka påfrestningar våra vardagliga val innebär för exempelvis vattenförbrukningen blir det också lättare att bryta med våra invanda beslutsmönster. Eller uttryckt på ett annat sätt; vi som redan har ett tiotal jeans i garderoben kanske inser att 10 000 liter vatten gör bättre nytta som bevattning av blivande mat än i produktionen av ännu ett föga använt plagg bland andra hemma hos mig.

Kompost

Kompost

I naturen handlar det mesta om olika slags kretslopp; kol, kväve, vatten etcetera som ständigt fyller uppgifter i nya sammanhang. Ibland blir dessa kretslopp störda, som när vi under några decennier eldar upp den olja som tagit hundratals miljoner år att bildas. När kretsloppen får fungera på naturens egna villkor blir emellertid balansen mellan olika ämnen bättre. För oss som odlar har användandet av egen kompost blivit ett enkelt sätt att på nära håll följa – och känna oss delaktiga i – kretsloppet av näring.

Anledningarna till att ha en kompost är många och genomförandet behöver inte heller vara speciellt svårt. I grunden handlar det om att näring och nyttigheter försvinner från jorden när vi odlar och för bort det odlade. Vill vi bevara jordens balans och inte störa naturens kretslopp på just den lilla plätt vi har att förvalta behöver vi återföra annat material i samma omfattning som vi för bort exempelvis nyskördade rotsaker. Näring brukar vi tillföra vår koloni genom nässelvatten och nedmyllande av gröngödsling men själva hörnstenen är nog ändå vår kompost. Här låter vi nästan allt ogräs och växtrester från odlingen ligga och återgå till ny fin jord. Komposten kompletteras också med bland annat kaffesump och en del skalrester från hushållet. Egentligen kan allt animaliskt och vegetabiliskt material återbrukas som kompostinnehåll men använder man, som vi, en öppen kompost bör viss försiktighet iakttas med främst animaliska matrester som kan locka till sig skadedjur.

Eftersom vår kommun infört gröna påsen där hushållskompost omvandlas till biogas har vårt behov av att själva kompostera denna del minskat. Då det fortfarande vore ett ännu bättre alternativ att själva ta vara på vårt matavfall funderar vi på möjligheter till en hushållskompost i lägenhet men har ännu inte kommit vidare med detta. Något vi är nyfikna på är följande lösning genom Bokashi. I dagsläget komposterar vi en del av restprodukterna från hushållet, som är extra nyttiga för jordens näringssammansättning, i trädgårdskomposten. Detta kan förutom kaffesump vara bananskal samt torkade och mortlade ägg- och musselskal.

En av vinsterna med kompostering är att naturens kretslopp kan skötas på plats; i trädgården eller på annat sätt i nära anslutning till det egna hushållet. Restprodukterna som i annat fall skulle transporteras iväg med dyrbar energi och – brännas, deponeras eller i bästa fall omvandlas till biogas – gör nu nytta hemma i trädgården eller på odlingslotten. Genom detta återbruk blir det också överflödigt med diverse kommersiella näringspreparat. Med den naturliga sammansättning av nyttigheter som kompostjorden består av och då den är levande materia med en massa välgörande små organismer, blir den också till god hjälp att bemästra skadliga bakterier och svampar. På detta vis håller sig helt enkelt växterna friskare.

När kompostjord tillsätts förbättras också jordens struktur. Jorden får lättare att behålla luft, vatten och näringsämnen. 50 kilo fin kompostjord, humus, ska exempelvis kunna hålla nästan 100 liter vatten. Vatten som sedan avges sakta. Med inblandning av kompost minskar alltså risken för uttorkning eller vattensjuk jord.

Hur ska man då komma igång med alla dessa fantastiska möjligheter? För vår egen del har vi gjort det relativt enkelt med en träkonstruktion som har två öppningsbara fack. Komposten finns på bild här ovan och vill du inspireras till ett liknande bygge finns en skiss här. Eftersom kompostmaterialet sjunker ihop snabbt har vi i princip klarat oss med ett fack per odlingssäsong. I början av våren öppnar vi luckan till kompostens ena del där innehållet haft omkring ett år på sig att bli närande jord. När detta fack är tomt börjar vi fylla på nytt material där och låter kompostens andra fack vila till nästa vår. För snabbare nedbrytning är det bra att vända på kompostmaterialet någon gång ibland men om det redan från början är någorlunda omväxlande och lagom luftigt fungerar det att bara låta tiden arbeta. Skulle det samlas mycket torra grenar eller exempelvis grova solrosstammar i ett lager av komposthögen hinner allt kanske inte brytas ner helt. Låt det i så fall bara ligga kvar en omgång till men fördela vid behov mera och bryt sönder större bitar. Att ibland tillsätta exempelvis hönsgödsel i komposten brukar vara ett tips för snabbare nedbrytning. Vi som är utan djur har under dessa år istället klarat oss väl med andra kväverika produkter såsom nässlor och klöver.

För att komma igång med komposteringen behövs egentligen inte mer än att börja samla organiskt material i en hög på odlingsmarken. För att få det lite finare och lättare att organisera rekommenderas någon behållare med åtminstone två fack (eller två behållare). För diverse ytterligare inspiration och fördjupning finns en hel del information i nätets olika trädgårdsforum. När jag vid ett biblioteksbesök undersökte böcker med ordet kompost i titeln fanns bara där fyra/fem böcker. I samband med denna veckas miljötips har jag inspirerats av en bok som kort och gott heter Kompost, av Charlie Ryrie.

Inspireras av kultur

Inspireras av kultur

Inför större och mindre förändringar i livet; som byte av arbete eller militärtjänst har jag (Peter), halvt på skämt och halvt på allvar, försökt inspireras av kultur genom att läsa någon förberedande litteratur. Det började med att jag, sommaren före min militärtjänst, delvis av en slump kom att läsa På västfronten intet nytt. Sedan har jag exempelvis läst Kafkas Slottet kort innan jag skulle börja som handläggare på Försäkringskassan. Dessa läsupplevelser kom nog för mig att bli något av vaccinationer som minskade risken att själv bli någon jag inte ville vara i de nya miljöerna.

Ibland kan insikten om att vi behöver genomföra en förändring vara stark. Det kan handla om att minska vår klimatpåverkan eller att börja med bättre matvanor. För att komma vidare och förbi den ”tröskel” som vanligtvis finns tror jag ett aktivt uppsökande av kulturella uttryck att inspireras av kan vara ett sätt att ge ambitionerna framgång. Tar vi del av berättelser om människor som i skilda sammanhang fattar svåra beslut, vilket för dem vidare, påverkas även vi som sitter i läsfåtöljen eller biosalongen. Plötsligt kanske de steg vi själva behöver ta inte ter sig så stora.

Periodvis har vi fastnat för dystopiska filmer som utspelar sig i en mer eller mindre avlägsen framtid där vår nuvarande civilisation brakat samman. Vägen, Children of Men, Beast of the Southern Wild med flera var definitivt underhållande i stunden och flera filmsekvenser etsar sig fast. Frågorna väcks också vad jag kan göra för att bromsa framfarten mot en så svårt skadeskjuten värld? De postapokalyptiska scenerna som skildras kan även ge en förnyad uppskattning av det vi har omkring oss av skönhet och vardaglig trygghet.

Att aktivt låta sig förundras över skönhet och komplexa sammanhang i naturen behöver egentligen inte vara konstigare än att ta en skogspromenad, eller att gå ner på alla fyra för att studera insekternas dramatik i jorden. För att få en mer guidad upplevelse finns det en stor spännvidd av naturfilmer att fascineras av. Själva fastnade vi exempelvis för den storslagna Planet Earth-serien som kom för några år sedan. Att det mest näraliggande kan vara lika storslaget är Mikael Kristerssons film Ljusår ett bra exempel på.

Genom att öva upp vår inlevelseförmåga tror jag möjligheterna till ett fördjupat engagemang och mer helhjärtade val ökar. När vi engagerar oss i filmers, pjäsers och böckers karaktärer blir vi mer vana att betrakta situationer från andras perspektiv och inlevelseförmågan stärks rimligen. Exempel där vi rent konkret har fått lättare att identifiera oss med grönsaksarbetare, nykläckta kycklingar av manligt kön och ursprungsindianer från Borneo är filmerna Vårt dagliga bröd och Sagolandet samt utställningen som utgick från boken Vår tid på jorden.

Med tanke på vilka utmaningar miljöproblemen erbjuder oss som individer och kollektiv kommer våra behov av kreativa lösningar vara stora. Ett sätt att tänka utanför den berömda ”boxen” är att inte bara samla rena faktauppgifter utan stimulera den kreativa nyfikenheten med exempelvis konstutställningar, musik eller dansföreställningar. Kanske får vi upp ögonen för att våra svåra gordiska knutar har oväntade men möjliga lösningar.

Utan att vilja ifrågasätta kulturens egenvärde tror jag det finns många konkreta vinster med kultur. Inom vården har dessa samband allt mer tydligt kunnat valideras av forskningen men även för att förstå komplexa sammanhang, väcka ökat engagemang och inlevelse etcetera spelar kulturupplevelser stor roll. När vi är medvetna om detta kan vi också än mer medvetet ta del av den kraft kulturen kan vara för att själva komma vidare i tanke och handling.

Gröngödsling

GrongodslingBesökare till vår kolonilott kommenterar ibland frodigheten med att fråga vad vi gödslar med. Då vi, bortsett från en påse benmjöl för buskplanteringar, inte köpt någon gödsling till vår lott kan frågan göra oss en smula konfunderade. Men tänker vi efter så återför även vi i själva verket en hel del näring till jorden, bland annat genom gröngödsling.

När vårt kolonilottsodlande tog sin början för drygt fyra år sedan var vi mycket av nyfikna noviser. Snart förstod vi i alla fall vikten av att ha en kompost på lotten. Vi prövade även att tillföra både kaffesump och nässelvatten för ökad växtkraft. Efter ett tag blev framför allt jag (Peter) nyfiken på att gå vidare med detta som kallas gröngödsling. I korthet handlar det om växter som odlas med syfte att gödsla och förbättra jorden. Genom upprepat odlande och vattnande av odlingsytan försvinner kväve och näringsämnen från jorden; för att kunna fortsätta bruka samma mark utan att den blir utarmad behöver dessa ämnen på något sätt återföras.

I gröngödsling kan man använda den del av sin mark som för tillfället inte används för annan odling och kanske under en hel säsong odla exempelvis klöver för berikning av kvävehalten. Just baljväxter (som exempelvis klöver och bönor) samlar på egen hand in kväve från luften och är nog bland de mest kända växtförbättrarna av odlingsjorden. Gröngödsling kan även användas för odling av lågväxande marktäckare mellan rader av annat som odlas. Detta hindrar då ogräs från att komma upp och sägs även skapa en förvirring bland de skadedjur som är ute efter dina primörer. Vid sådan form av odling är det klokt att låta huvudgrödan växa till sig något innan den så kallade bottengrödan sås mellan raderna av exempelvis rotsaker.

När jorden ligger bar uppkommer inte bara problem med ogräs som snabbt etablerar sig utan jordens näringsämnen eroderar även bort med regnvattnet. Vid odling av en tidig gröda som rädisa eller spenat kan då gröngödsling användas efter skörden. Kanske genom att så den, av bin och fjärilar, omtyckta Honungsörten. Poängen med att använda en sådan gröda är att jordens kväve och näringsämnen inte behöver riskera att lakas ut med regnvattnet utan kan fångas upp av Honungsörten och komma till nytta vid kommande odlingar. Andra sorters gröngödselväxter används för att ge god struktur på jorden och med sina långa rötter få upp nyttigheter från jordens djupare skikt.

När gröngödselväxterna, sent på hösten eller under våren, myllas ner i jorden bryts de ner. Jorden får en tillförsel av kväve och näringsämnen samt får en bättre struktur. Tillförseln av organiskt material gynnar dessutom jordens mikroliv av små välgörande varelser som bryter ner växtdelarna. Allt detta möjliggör fortsatt odling av friska och motståndskraftiga växter.

Våra egna försök med gröngödsling började med nedmyllande av överblommade röd- och vitklöverblommor på kolonilottens bara ytor. Detta gick väl sådär. En del klöver kom upp men glest och långsamt. Nästföljande odlingssäsong gick det bättre när vi fick tag på utsäde av Blodklöver och Blå lupin. De blev inte bara ett glädjeämne för ögon och pollinerande insekter utan har alltså också förbättrat vår jordkvalitet.

För dem som vill fördjupa sig i ämnet och läsa mer om vad olika gröngödslingsväxter lämpar sig bäst för rekommenderas följande kortfattade eller denna mer omfattande skrift. Om din vanliga försäljare av fröer saknar någon kan exempelvis följande återförsäljare vara ett tips.