Omge dig med grönska

Omge dig med grönska. Bild på gullranka slingrande uppe längs taket.

Hösten är en favoritårstid för både mig och Sofia. Alla färger, den klara luften, dofterna och allt som kan skördas. Samtidigt uppstår lätt en saknad när hela naturen går till vila. Lyckligtvis kan du omge dig med grönska året om. Naturligtvis inte genom resor som spräcker din koldioxidbudget. Utan helt enkelt med ett överflöd av prunkande och livskraftiga krukväxter. 

Det har kommit allt fler studier kring hur välgörande det är för vår hälsa att vistas i naturen. Oavsett ifall det kallas skogsbad eller en vanlig promenad i skogen så sänks vår stressnivå och en hel massa positiva processer kommer igång. Att vara ute i naturen året om är eftersträvansvärt. Men samtidigt vistas nog de flesta av oss inomhus betydligt mer under vinterhalvåret. Kan du omge dig med grönska i ditt hem – och kanske på ditt arbete – blir det ändå som att föra in ett stycke natur i vardagen. 

Konkret kan växterna förbättra luftfuktigheten, rena luften från skadliga kemikalier, dämpa buller och mycket annat. Men liksom skogspromenaden har även dina krukväxter en positiv effekt på dina stressnivåer och koncentrationsförmåga. Själv tror jag dessutom närheten och omvårdnaden av krukväxter gör det lättare att känna närhet och engagemang för miljöfrågor i stort. 

För att omge dig med grönska behöver du inte heller köpa en massa dyra eller exklusiva växter. Många skott och sticklingar kan du få eller byta till dig från vänner och bekanta. Läs gärna i vårt tidigare inlägg miljövänliga krukväxter, där det även står om hur du lätt delar och förökar inomhusväxter. Ett tips är också att efterlysa sticklingar eller övergivna krukväxter i lokala grupper eller bland vänner på Facebook. Troligen får du snabbt mer syreproducenter än du tror dig få plats med. 

Utöver att det är socialt trevligt och ekonomiskt fördelaktigt när du byter till dig nya växter finns problem som gör det klokt att undvika många traditionella blomsterbutiker. Krukväxterna där är tyvärr ofta både hårt besprutade och långväga transporterade. Då är det mera resurseffektivt och relationsskapande att föröka växterna som redan finns i andras hem. 

Om din inomhusmiljö inte redan är fylld av växtlighet rekommenderas alltså mera grönska i vardagen. Kanske blir du förvånad över vilken skillnad som växterna gör för din fysiska och psykiska hälsa. Vill du fördjupa dig ytterligare i ämnet finns det bl.a. ett examensarbete från hortonomutbildningen att ta del av. 

Skogsträdgård i en gammal rabatt

Skogsträdgård i en gammal rabatt. Bild på lummig rabatt där det bland annat växer rankspenat. .

Vi har ganska länge varit intresserade av konceptet skogsträdgård. Detta fick sig en extra skjuts under vårt besök i Åfallet skogsträdgård. Nu har vi alltmer börjat se på en gammal rabatt med skogsträdgårdsögon. Idéerna är i sin linda, men här skriver vi ner några funderingar kring detta projekt.

Trädgården hör till hyreshuset där vi bor. Där finns en gammal rabatt som vi erbjudit oss att ta hand om. Man kan se att en tidigare ägare till tomten varit mycket trädgårdsintresserad, men den har inte fått så mycket omsorg på senare år. Flera buskar av den typ man kan formklippa växer där. Som tuja, cypress och berberis. I mitten växer en ganska ung hägg och i rabatten finns även mahonia, krollilja, och en mycket vacker men vildvuxen kaprifol. Marken täcks i hög grad av en storbladig murgröna som ändå inte håller undan kirskålen. När vi började rensa där såg man knappt murgrönan under allt ogräs. På våren kommer flera sorters snödroppar upp, en del ganska ovanliga. En jätterams intill komposten och så fyra sorters rosor varav en tyvärr var helt död.   

Första säsongen avvaktade vi i hög grad och höll mest undan ogräset. Vi klippte tujorna och tog bort någon som blivit risig. Vi ville se vad som kom upp där om det fick utrymme att växa. Några plantor vi fick av en vän planterade vi där vi kände oss säkra på att det inte fanns något speciellt. En tuja sparade vi stammen på men klippte bort de flesta sidogrenarna. Under den sådde vi rankspenat (bilden). Det är en perenn sorts spenat och var kanske det första vi gjorde i riktning mot skogsträdgård. Ätbara perenner är en viktig ingrediens där.

Efterhand fick vi klart för oss var det kom upp växter om vi höll undan ogräset. Det var spännande upptäckter under årstidernas gång. På en yta där det bara var murgröna planterade vi en planta rabarber som Sofias pappa delat från föräldrarnas trädgård. Den tog sig riktigt bra och andra säsongens rankspenat blev frodig och slingrade sig upp till tujans topp. Efter den andra sommaren tog vi bort ytterligare en tuja och en annan buske som det fanns två av. Vi har inte grävt upp dem utan bara sågat nära marken. Även på den här tujan sparade vi en stam som någon annan växt kan klättra på. Med den busken borta blev platsen påtagligt ljusare samtidigt som de kvarvarande höga buskarna skapade en skyddande inramning. Som idén med skogsträdgård beskrivs får man i Sverige snarare tänka lund eller glänta än skog. Att glesa ut bland träd och buskar för att släppa in ljus kan alltså vara en bra sak i det här sammanhanget.  

Efter vårt besök på Åfallet planterade vi in blåbärstry som vi köpt där. Vi började också dela några av de kryddväxter vi har på kolonin och plantera in i vår gamla rabatt. Om de tar sig bra och verkar trivas kan vi minska ned på kryddväxter på kolonin och få plats med annat där som vill ha mer sol än det blir i rabatten. Eller ettåringar som är svårt att så in bland murgrönan. En del växter vi haft på balkongen planterade vi också ut i rabatten för övervintring.

Tanken är att långsamt låta vår gamla rabatt bli en plats där alltmer ätbart växer och samtidigt bevara karaktären. Att använda växternas olika höjd och de förhållanden mellan ljus och skugga, vind och lä som uppstår där. Tujor ses av många som omoderna men på det här sättet ger de skydd, stöd, väldoft och växtmaterial att täcka jord med. I vår gamla rabatt har vi trampat upp ett par gångar och lagt lite klivstenar, men i stort sett är all yta bevuxen. Vi tar inte bort murgröna om vi inte har något annat att plantera där. Myllan verkar vara god och det är en frodig plats. Gräver gör vi också bara när en ny planta ska ner i jorden. Mer just som i en skog där kretsloppet är naturligt.