15 februari, 2026

Gemensam odling och lagring

Vi har på flera sätt tidigare skrivit om att dela mer. En sak vi skulle kunna dela är mark, genom möjligheter till gemensam odling och lagring.

I stort sett ända sedan vi flyttade till Vadstena 2009 har vi haft kolonilott. Ett tag hade vi två, men kombinerar nu istället en lott med trädgårdsland vi fått gräva vid hyreshuset där vi bor. Kolonirörelsen kom till Sverige mot slutet av 1800-talet som ett slags reaktion på industrialiseringen och den därpå följande urbaniseringen. Kolonilotterna var tänkta som ett sätt att ge arbetare i städerna möjlighet till både rekreation och odling. Den första föreningen i Sverige var Pildammskolonin i Malmö. Odlingslotter för arbetare hade förekommit även tidigare, men organiserat på andra sätt. Under båda världskrigen var kolonilotterna en mycket viktig del av städernas livsmedelsförsörjning. Även idag skulle koloniområden kunna ses som en viktig del landets beredskap. Vår lott är 100 kvm och om man använder hela som odlingsyta får man plats med en hel del ätbart.

Samtidigt är en del grödor enklare att odla i något större skala. Som frukt och nötter. Naturskyddsföreningen i Vadstena planerar att anlägga en mindre skogsträdgård. Alltså en plantering som efterliknar en skogsglänta där man kombinerar fleråriga grödor i olika nivåer, som valnötsträd, fruktträd, bärbuskar och marktäckande örter. Den är tänkt att skötas gemensamt och är på kommunal mark. Skörden tänker jag mig också att man kommer att fördela bland dem som hjälper till i trädgården. Platsen är i en gammal park, som numera nästan bara används som discgolfbana (den ska finnas kvar). Befintliga träd kan användas som inramning och vindskydd.

Den här typen av gemensam odling tänker jag är ett perfekt komplement till kolonilotter. Ett ytterligare komplement som vore riktigt bra är gemensamma jordkällare, matkällare, eller andra förråd som fungerar att lagra sådant som äpplen och rotsaker i. Då blir det mycket enklare att ta hand om skörden. Själva har vi ett förråd som hör till vår lägenhet som fungerar väl för detta ändamål. Men många som har kolonilott har inte den typen av utrymmen där de bor. Ska kolonilotter och gemensamma odlingar kunna bidra på allvar till städernas beredskap behöver man kunna lagra så att det finns mat även på vintern. I äldre villor fanns nästan alltid någon typ av matkällare. Dessa har ofta inretts och försetts med värme för att öka boendeytan. Det vore bra om villaägare gick åt andra hållet och istället utökade den del av källaren som är ouppvärmd och möjlig att lagra i. Kanske kan man t o m låta några vänner som bor i lägenhet lagra kolonilottsskörd där också.

Men det vore förstås bra om kommunerna ordnade större anläggningar i anslutning till koloniområden och gemensamhetsodlingar. Och hjälpte till med att organisera reglerna för hur dessa ska fungera. På 1950-talet hyrde många ett frysfack i en gemensam byggnad istället för att ha egen frys. Kanske kan man inspireras av dessa.

Vår kommun är tyvärr inte så intresserade av koloniområdet. Man driver på för att begränsa omfattningen, vill gärna lägga igen stora delar av det och önskar att en förening ska sköta det som blir kvar. Det är otroligt bakvänt tänkt tycker jag. Att utveckla det vore en mycket bättre väg att gå. Hör gärna av dig till din kommun med förslag kring gemensam odling och lagring, tänk på vad du röstar fram vid det kommande valet och använd gärna de möjligheter som finns så att det märks att det finns ett intresse.

14 oktober, 2024

Pröva att odla nötter

Ibland skriver vi om sådant vi bara börjat pröva och egentligen inte kan så mycket om ännu. Som ett sätt att berätta om vår egen väg och dela idéer vi själva blivit inspirerade av. Det här är ett sådant tillfälle. Vi tänkte uppmuntra till att – liksom vi – pröva att odla nötter.

Våren 2023 planterade vi två hasselbuskar i trädgården vid hyreshuset där vi bor. Vi bad hyresvärden om lov att utöka vår odlingsyta och det var inga problem. Sedan tidigare växte där en uppstammad hassel som för övrigt ser ut som vild hassel och en ormhassel. På den uppstammade brukar det bli många kart, men vi har aldrig lyckats skörda några nötter. Att de finns där är ändå bra för pollineringen av dem vi planterat. Vi beställde två olika sorters så kallad storfruktig hassel från Cramers och fina plantor levererades hem till oss i en stor kartong. Storfruktigheten innebär att det blir större nötter och rikligare skörd. Vi valde en blodhassel med vackert vinröda blad och nötter och en ”Jättenöt från Halle” som ofta omtalas i samband med skogsträdgårdar.

För det var från skogsträdgårdsodlare inspirationen kom. Där är nötträd och buskar tacksamma för att de ger mycket som annars är ovanligt bland perenna grödor. Som högt proteininnehåll och fetthalt. Philipp Weiss, som är något av en guru när det gäller skogsträdgård, har skrivit Nötodlarens handbok där man kan få hur mycket inspiration och goda råd som helst. För den som har gott om plats kan det fungera väl att plantera till exempel ett valnötsträd. Här i Vadstena finns två stora sådana som man får plocka fallfrukt från. De blir något mindre men mycket mer smakrika än de nötter man brukar köpa. För oss som egentligen inte har en egen trädgård passade hasselnötter bättre. Den utökade odlingsytan sitter ihop med den gamla rabatt där vi sedan tidigare hämtat mycket inspiration från skogsträdgårdsidén.

I år har vi kunnat skörda två nötter från blodhasseln och tre från Jättenöt från Halle (bilden). Två från blodhasseln hann falla till marken och bli uppätna av något djur. Att odla nötter kräver alltså tålamod innan det blir någon skörd att tala om. Det gäller ju även till exempel fruktträd. När de väl kommit igång är det istället mindre jobb med dem än med ettåriga grödor. Och jag känner mig helt förundrad över denna process av upptäckarglädje. Hur vackra de är i sina höljen, att lära sig känna när de är mogna, att dela en nöt och få varsitt smakprov. Att pröva skillnaden mellan färska och torkade och mellan de två sorterna. Detta lär vi återkomma till. Men haka gärna på och pröva att odla nötter även du!