Author Archives: Peter Asthamn

Alternativa proteinkällor

Alternativa proteinkallorNär jag (Peter) för några år sedan slutade äta kött (fisk och skaldjur undantagna) funderade jag en del kring hur detta skulle påverka mig. Bland annat om det skulle bli svårt att få i sig tillräckligt mycket protein från alternativa proteinkällor. I takt med att vi senare fått upp ögonen för den stora miljöpåverkan vår storskaliga produktion av animaliska produkter orsakar försöker vi båda två minska också på bland annat mejeriprodukterna. Även om jag aldrig fått några problem utav minskat intag av animaliskt protein började jag ändå fundera på nytt kring detta i samband med den senaste fastan när även fisk och skaldjur uteslöts.

Protein behövs som byggmaterial i vår kropp och är själva uppbyggda av cirka 20 så kallade aminosyror. Nio av dessa behöver vi regelbundet få i oss genom maten eftersom kroppen själv inte kan bilda dem (de kallas essentiella aminosyror). Animaliskt protein innehåller alla aminosyror för kroppens behov medan vegetabiliska alternativ kräver viss variation av källor. Generellt brukar rekommendationen vara att kombinera protein från bönor eller linser med spannmål – som bröd, pasta etcetera. Livsmedelsverket rekommenderar att vi per dag äter cirka 0,75 gram protein per kilo kroppsvikt. De allra flesta i vår del av världen äter betydligt mer (vilket riskerar både den gemensamma miljön och individens hälsa). I bokens Matens pris hänvisas exempelvis till en undersökning inom EU som visar att vi äter 70 % mer protein än vi behöver. Anledningen till detta är framför allt vårt snabbt ökande intag av proteinstinna animaliska produkter (sedan 1990-talet har vi i Sverige ökat vårt köttätande med 40 %).

Vad försöker jag då själv lägga till när jag sällan har djur på tallriken? Framför allt blir det mer grönsaker och rotsaker, vilka även de har visst proteininnehåll. Som vi skrivit om tidigare kom vi i vintras igång med groddning på allvar. Dessa groddade bönor, linser och frön har ofta en likvärdig proteinhalt med fisk och annat kött. Linser och bönor är förstås rent generellt mycket användbara i matlagningen. Jag har ibland även mixat kokta sojabönor eller kikärtor med vatten och använt som vätskebas i brödbakning; vilket vanligen givit mycket gott resultat och extra matigt bröd. Bröd i sig har också relativt hög proteinhalt då mjölet har omkring 10 % protein i sig. Genom att äta tre skivor grovt bröd får jag i mig omkring en tredjedel av proteinbehovet för en dag. Vill man förstärka smörgåsen ytterligare passar det bra med hummus av baljväxter som pålägg, se gärna recept här. Bland påläggen har vi även upptäckt de nöt- och fröbaserade. Jordnötssmör finns exempelvis i en nyttig variant med bara jordnötter och havssalt. I hälsokostbutiken finns ett bra utbud av pålägg baserade på mandel, cashewnöt, hasselnöt, solrosfrö, sesamfrö etcetera. För att pigga upp mig under arbetsdagen har jag oftast ett par påsar med nötter och torkad frukt på nära håll. Bland alla fördelar dessa energikällor har finns nötter och fröers höga proteininnehåll. Mandel består av 22 % protein och valnötter av 14 %. Så länge jag äter relativt varierat upplever jag i själva verket att det är svårt att äta för lite protein.

Under perioden då jag avstod från fisk och skaldjur blev det oväntat nog inte speciellt mycket extra vanliga linser och bönor. Något jag kom att pröva flertal gånger var däremot tofu. Tofu är en sojaprodukt och eftersom mycket soja odlas på ett riktigt dåligt vis och sedan används till främst kraftfoder inom djurindustrin känns det extra motiverat att köpa denna produkt KRAV-märkt. Oftast har jag låtit tofun förgylla grönsakswok. Ibland får den först marineras någon timme i sojasås och ingefära och ibland tärnas den och steks bara hastigt upp med övriga grönsaker och sojasås eller liknande.

Av bekvämlighet har jag ibland valt halvfabrikat av soja- eller Quornprodukter som ofta försöker efterlikna traditionella kötträtter. Oftast har jag dock blivit besviken på grund av smaken och antalet tveksamma tillsatser. Många bra alternativ både till detta och till djur på tallriken finns lyckligtvis. För recept och inspiration besök gärna vegetariskt.com eller någon annan av alla bra receptsidor på nätet – fulla av alternativa proteinkällor.

Refill

Refill

Ett sätt att minska vår materialförbrukning och vårt överutnyttjande av jordens resurser är att mer konsekvent nyttja de olika refillmöjligheter som finns. Inom vissa områden har vi med självklarhet gjort detta länge medan vi är noviser på andra områden med refill.

När jag (Peter) som student fick min första egna lägenhet använde jag refill mera av ekonomiska än miljömässiga skäl. Tvättmedel var – och är – en produkt där det är enkelt att spara både pengar och miljö genom att köpa refill istället för nya flaskor av hårdplast. Under denna tid studerade jag bland annat litteraturvetenskap och antecknade då mycket. Vissa pennor fick med tiden ett affektionsvärde och istället för att köpa nya köptes bläckpatroner i bokhandeln. Även här sparades en del resurser.

Tidigare har vi, när det funnits, använt plastdiskborstar med utbytbara diskhuvuden. På det viset har en hel del plast kunnat sparas in när diskhuvudet varit utslitet men skaftet fortfarande fullt användbart och utan behov av att bytas ut (vilket aldrig hände). Just nu har vi istället en diskborste i trä som också har utbytbart huvud. Liknande princip har jag tidigare även haft för tandborstar.

När jag tänkt på detta med återfyllnad och refill har Annika Norlins sång ”Fredrik” dykt upp i huvudet. Hon sjunger där om ett meningslöst, egoistiskt samhälle och exemplifierar det med att hon köper vatten på flaska. Just så tror jag det är. Vatten som köps på flaska borde vara en omöjlig produkt utifrån att nästan alla har bra kranvatten och något bra argument mot att ta med en flaska vatten hemifrån när vi ska på utflykt eller liknande finns egentligen inte. Föga förvånande orsakar denna bekvämlighet även en betydande och onödig miljöbelastning. Koldioxidutsläpp motsvarande 8500 oljeeldade villor var resultatet bara för transporten av flaskorna i denna några år gamla studie.

Bland elektronikprylar kan refillmöjligheterna ofta vara kloka alternativ till kostsamma nyinköp; kostsamma kanske inte alltid ekonomiskt men däremot i naturresurser. Tydligt är detta för vår skrivare där bläckpatronerna regelbundet lämnas in för påfyllning. Detta går att göra på många håll men då jag arbetar i Linköping är denna butik flitigt använd för min del. En annan form av elektronikrefill som jag nyligen prövade var att byta batteri till min iPhone. Den fick genom detta ett nytt liv och användbarheten ökar ytterligare flera år. När vi byter ut trasiga eller slitna delar i våra tekniska prylar sparar vi förstås resurser i många led men gynnar även våra lokala teknikhantverkare.

Bland livsmedel upplever vi att det ännu är relativt ovanligt med refillmöjligheter även om det förekommer i vissa butiker. Kryddor i pappers- eller plastpåsar finns i alla fall ofta och i viss mån även KRAV-märkt. Detta är då ett vettigt alternativ till att köpa en ny liten glasburk med kryddor. Det kan även finnas kaffe och te eller spannmål, linser och bönor i lösvikt. Man kan då mera exakt styra mängden som köps och mindre mängd förpackningsmaterial används. Det vore intressant om detta liksom möjlighet att handla mjölk, olja etcetera i lösvikt framöver kunde utökas. I väntan på att detta blir en del av vardagen kan vi alla göra det till en utmaning att återfylla så många som möjlig av våra produkter och förpackningar samt efterfråga möjligheten till detta där vi handlar.

Hållbart pensionssparande

Hållbart pensionssparande

För några veckor sedan skrev vi här om vårt ekonomiska saneringsarbete. Detta utmynnade i att vi nu huvudsakligen använder JAK Medlemsbank. Ganska snart blev det tydligt hur många fler ekonomiska val vi kan göra, val som stark påverkar vår omvärld. Ett sådant val vi nu försökt gå vidare med är att få till ett hållbart pensionssparande. Glädjande för alla, som likt oss haft detta som ett dovt dåligt samvete, är att byte till bra och hållbara fonder inte är något omöjligt projekt. Däremot kräver det en del eftertanke och efterforskning. Då våra val har stor möjlighet att påverka både positivt och negativt hoppas vi denna text kan hjälpa och inspirera fler till att välja hållbara sparformer.

För att ta det grundläggande först. Vår kommande pension består av tre huvuddelar. Störst är den allmänna pensionen som framför allt styrs av hur mycket du arbetat. En mindre del av denna är premiepensionen – vilken du själv kan välja sparfond för. Utöver denna ”basplatta” finns för många av oss en tjänstepension som vår arbetsgivare betalar in. Även där finns en del där vi kan välja vilken verksamhet vårt sparande ska stödja. Överst i pensionspyramiden finns vårt eventuella privata pensionssparande. Naturligtvis styr vi även detta genom våra val.

För egen del började jag (Peter) mitt utforskande på Pensionsmyndighetens hemsida. För att orientera mig bland alla 813 valbara fonder använde jag mig av filtreringsmöjligheten. Då målet var hållbart pensionssparande ur ekologiskt och etiskt perspektiv var det naturligt att välja filtreringen ”Fonder med miljö/etisk märkning”. Det finns sedan flera sätt att lägga till ytterligare filter och förfina sökningen. Jag hittade själv mina nuvarande fonder genom att inom aktiefonderna välja övriga branscher. Här finns exempelvis fonder som specifikt är inriktade på hållbart skogsbruk, vattenrening och investeringar i företag vars produkter bidrar till minskade koldioxidutsläpp.

Jämfört med mitt tidigare latmansalternativ, sjunde AP-fonden (AP7 Såfa), känns detta som ett riktigt lyft. Inte minst sedan jag förstått att sjunde AP-fonden gör omfattande investeringar i konsumtionshets med tveksam kvinnosyn (H&M) och ökad miljöförstöring genom koldioxidutsläpp (Volvo). Sofia har tidigare haft en så kallad etisk fond men då denna vid närmare granskning inte visade sig hålla måttet har även hon gjort ett liknande byte.

På likartat sätt har jag genom min internetbank ändrat tidigare tjänstepensionssparande till bankens fond för investeringar i förnyelsebar energi. Tyvärr är det inte alla etiska fondalternativ som håller för närmare granskning. I det som banken kallar Global index etisk fond visar det sig exempelvis att upp till fem procent av omsättningen hos medverkande företag kan komma från vapenindustri, tobak, spel och porr. Och fondens näst största företag är märkligt nog Nestlé som knappast brukar ses som något etiskt eller miljöfrämjande företag. Exempel på vikten av att vara en besvärlig kund som ställer frågor till fondförvaltarna framgår även av följande artikel från Svenska Dagbladet. Något som förhoppningsvis inom kort blir ett smidigt webbverktyg för att jämföra fonders etiska arbete håller för övrigt organisationen Sveriges konsumenter på att utveckla.

Istället för att gå via din bank kan du även ändra ditt val inom tjänstepensionen genom att utgå från Pensionsmyndighetens hemsida och där klicka dig vidare till den tjänstepension som gäller dig. Du kan sedan skriva ut en blankett där du väljer en ny sparform. Om du väljer en fondförsäkring kan du därefter logga in på försäkringsgivarens webbplats eller kontakta dem på annat sätt för att specificera ditt fondval. Kolla upp vilka alternativ varje försäkringsgivare har innan du gör ditt inledande val.

Om du trots allt är inne på din internetbank (eller har kontakt med banken på annat vis) kan du även undersöka eventuella andra fonder som du har. För egen del hade jag lite fonder vars sparpengar nu gör bättre nytta på God fond i Sverige AB. Denna fond valde även Sofia för sin tjänstepension.

Att byta till hållbart pensionssparande krävde viss efterforskning men nu vågar jag tro att mina pengar stödjer långsiktigt hållbara lösningar istället för kortsiktig vinstmaximering. Detta ger både bättre sömn och ett lättare hjärta.

Alternativ till ris

Alternativ till ris

Det var först för något år sedan vi blev uppmärksammade på den negativa miljöpåverkan riset har. Sedan dess har vi utökat vårt användande av olika spännande alternativ till ris.

Ur miljösynpunkt är det största problemet sättet riset odlas på. Under lång tid av odlingen dränks risfälten i vatten vilket skapar syrefattiga miljöer där stora mängder metangas bildas. Metan är en växthusgas som är 20 gånger så kraftfull som koldioxid. I kombination med att det vanligtvis transporteras långa sträckor för att nå våra tallrikar är det inte speciellt långsökt att börja söka efter alternativ till ris. Just i Sverige har vår konsumtion av ris dessvärre ökat med 40% sedan 1990 och idag äter vi 5-6 kilo ris per person och år.

Vad finns det då för bra alternativ till denna praktiska stapelvara med kolhydrater? Näraliggande är att peka på närodlade klassiker som potatis och spannmål. Odlingen orsakar här endast mindre utsläpp av växthusgaser. Däremot är det vanligt att konventionellt odlad potatis är gediget besprutad med bekämpningsmedel. För att gynna din hälsa och potatisens odlingslandskap bör du alltså välja KRAV-märkt. Du slipper då även potatis där energikrävande konstgödsel har använts. Bland spannmålsprodukterna är det vanligt att välja förädlade varianter likt pasta eller couscous. Även om dessa produkter är processade har en portion ris fortfarande högre klimatpåverkan.

För att få ut så mycket som möjligt av smak och näring har vi själva prövat flera sorter av i princip obearbetade spannmålsprodukter. I de flesta matvarubutiker finns numera mathavre och matvete vilket är ett snabbt, närodlat och klimatsmart alternativ till det vanliga riset. Endast 15-20 minuter tar även den nakenhavre vi köper i mera välsorterade butiker. Ibland blötlägger vi även vanligt helt vete, korn eller råg över natten och kokar det sedan 40-60 minuter. Vanligtvis kokar vi då extra mycket när vi ändå håller på. Dessa spannmålsalternativ som odlas på nära håll och vanligen går att köpa ekologiskt är inte bara snälla mot naturen utan när du väljer fullkornsalternativ, likt helt vete, blir även näringsinnehållet oslagbart.

Pröva gärna några olika sorters spannmålsprodukter som alternativ till ris och när du funnit något som fungerar extra bra kanske du till och med kan köpa en hel säck från din närmaste eko-bonde. Detta är garanterat även billigare än extrapriset på farbror Ben´s metanris.

Hållbar ekonomi

Hållbar ekonomi

Ett av våra mål för 2013 är att se över vår ekonomi. Inte med sedvanlig vinstmaximering i sikte utan som en sanering för att få en hållbar ekonomi både etiskt och miljömässigt. Som för många andra har detta varit ett eftersatt område som det är allt för lätt att skjuta upp till ett ”bättre tillfälle”. Mycket är säkert kvar att göra men vi har nu börjat ta vissa steg.

En grundläggande och bakomliggande anledning att undersöka etiskt hållbara placeringar för våra pengar är insikten att det spelar stor roll var de är placerade. De pengar vi har på bankkontot, i fonder eller pensionssparande används på olika vis av banken eller fondförvaltaren. De lånas ut till skilda projekt och investeras i diverse verksamheter för att bankens vinst och pengarnas värde ska öka så mycket som möjligt. När vi passivt låter någon annan ta hand om pengarna utan att lämna tydliga krav på hur detta ska skötas känner jag (Peter) mig ganska säker på att det övergripande målet blir maximal profit med få eller inga etiska och miljömässiga hänsyn.

I vårt saneringsarbete för en hållbar ekonomi blev ett första steg mot ökad känsla av kontroll att ompröva vår banktillhörighet. Av olika skäl hade jag under våren 2012 anledning att ta ett banklån och valet föll då på JAK Medlemsbank. Vi hade tidigare hört talas om detta räntefria alternativ men inte gått vidare med det på allvar. När vi nu fick anledning att pröva JAK upptäckte vi hur tilltalande upplägget var. Återbetalningen av lånet är klokt nog kopplat till sparande så att du, när lånet är återbetalt, även har sparat samma mängd pengar som ursprungligen lånades. Framför allt var det dock tilltalande med en bank som erbjuder sina medlemmar ett räntefritt alternativ. Detta pekar på ett friskt vis mot en annan värld där ständig tillväxt inte behöver vara nödvändig. Man behöver inte gå med på logiken i att det ska gå att tjäna pengar på att ha pengar. Som de själva skriver är JAK Medlemsbank ”ett verktyg för ett långsiktigt skapande av riktiga värden – inte för snabb förbrukning av resurser”. För en mer utförlig beskrivning av JAKs grundsyn på ekonomi, varför de valt bort ränta och hur medlemmarna kan samarbeta istället för att konkurrera, se gärna här (missa inte att klicka vidare på det pedagogiska bildspelet längst ner). För initierade tankar om alternativ till vår tillväxtkultur rekommenderas för övrigt även Tim Jacksons Välfärd utan tillväxt.

Innan vi tog steget att helt och hållet använda JAK som vår huvudbank ville jag ändå fråga vår tidigare bank, Handelsbanken, och övriga konventionella banker vad mina insatta pengar hos dem används till. Varifrån kommer vinsten på vanliga all- och sparkonton? Att ställa sådana, förvisso något naiva, frågor till bankerna föranledde tämligen intressanta och bitvis surrealistiska e-post och Facebookkonversationer. När jag upprepade frågan till Handelsbanken om hur mina pengar på ett all- eller sparkonto påverkar vår omvärld fick jag exempelvis följande goddag yxskaft-svar:

Hej igen!

Om du tänker på vilken räntesats det är på de olika kontona så ser de ut

som följande.

(See attached file: Ränta på konton för privatpersoner 12 oktober

2012.pdf)

Känslan av att leva med olika fokus i tillvaron gick nästan att ta på och efter ytterligare en del e-postande fram och tillbaka var jag fortfarande svarslös på min ursprungliga fråga men däremot hade jag fått ta del av bankens hållbarhetspolicy där det framgick att de undvek investeringar i sådana vapen som är förbjudna, likt klustervapen och personminor. Andra banker hade sina miljöpolicys där det framgick att de strävade efter minskad pappersförbrukning och färre interna transporter, flera har även någon kreditpolicy där miljöpåverkan från bolag de arbetar med finns med. Men om mina pengar indirekt kan stödja vapenindustri, kärnkraft, oljeutvinning eller liknande verkade omöjligt att få svar på. Att själva systemet är svårt att förstå hjälper naturligtvis inte. En informatör som på allvar försökte besvara frågorna var ändå Swedbanks Facebookansvariga. Hon hänvisade bland annat till deras sympatiska Världsnaturkonto där kontots hela ränta går till Världsnaturfondens arbete.

Ett trovärdigt alternativ utöver JAK verkar Ekobanken vara. De använder visserligen ränta men investerar uttryckligen i miljögynnande verksamheter. För närvarande har ändå vårt val blivit JAK då de verkar vara ett hållbart alternativ där vi inte riskerar att stödja verksamheter vi inte vill vara en del av. Eftersom det i nuläget inte finns möjlighet att ta ut pengar i bankomat eller betala med kort, utvidgar vi vårt användande av Coop:s betalkort. Vi avvecklar tidigare konton successivt för att kunna se att allt fungerar smidigt.

Detta är ett första steg mot en mer hållbar ekonomi. Vi har även börjat undersöka etiskt och miljömässigt hållbara pensionsfonder och återkommer om några veckor med tips från denna djungel. I väntan på det rekommenderas följande träffsäkra bild av Sara Granér som här illustrerar en artikel om AP-fonderna.