Plantera en sälg

Plantera en sälg

När jag (Peter) för ett par veckor sedan skrev om att glädja humlor och bin nämnde jag naturens startmotor i form av trädet sälg. Nu har min fascination för träden vuxit ytterligare och vi har även ett par unga plantor vid våra egna odlingar. Med detta tips vill jag inspirerar fler till att plantera en sälg (eller kanske ett par).

Det mest utmärkande för sälgen är den spektakulära och tidiga blomningen på bar kvist. Här i Östergötland började denna blomning redan under början av april detta år. Liksom exempelvis havtorn har sälgen separata hon- och hanplantor. Det är hanarnas blommor som är färgstarkt gula och fulla av proteinrikt pollen. Honornas blommor är diskret grågröna och mindre – men mycket värdefulla för insekterna tack vare deras rikedom på energirik nektar.

När humledrottningen vaknar upp efter sin vinterdvala finns det knappt något för henne att äta. För att klara av att etablera sitt nya samhälle behöver hon nektar och pollen. Den tidigt blommande sälgen är en av hennes få möjligheter att få mat under denna kritiska period. De gyllene blommorna gläder också många andra pollinatörer, men humlans beroende är extra tydligt.

Under sälgens livstid är den hyresvärd åt en mångfald av djur. 178 fjärilsarter och flera hundra skalbaggar är knutna till just sälgen. Bland träden får den därmed SM-guld i pluralism. Under barken och bland löven kan en mängd barnkammare skönjas för den som har nyfikenhet och tålamod. Vid trädets blomningstid surras det friskt runt blommorna och djurrikedomen är mer uppenbar. För flertalet av djuren i trädet är det nedbrytningsfasen som är extra viktig. Då blir trädet hemvist åt än fler larv- eller vuxenstadier av fjärilar och andra insekter.

Den som har sälg i trädgård eller skogsmark gör alltså klokt i att låta en del av dessa träd stå kvar. Får de utrymme att växa blir de stora och imponerande. Kan trädet efter ett långt liv dessutom få förmultna ner i naturen gynnas många arter. Med sin rika flora av djur som lever i och av sälgen blir gynnandet av denna nyckelart ett synnerligen effektivt sätt att öka den biologiska mångfalden i trädets närhet.

Vi har en längre tid funderat på att plantera en sälg och nu när vi inför denna säsong utökade vår koloni med en intilliggande lott var tiden inne. Jag har passat på att klippa av ett par kvistar av hon- och hansälg när de står i blom och är lätta att skilja åt. Genom att ha sälg av båda könen kan humlor med flera få både pollen och nektar. Kvistarna stacks ner i en hink med vatten och när rötterna börjat komma är det lagom att sätta ner dem i jorden. Jorden runt trädet kan behöva vattning under första året men sedan klarar sig sälgen bra. Då det är ett snabbväxande träd som tål hård beskärning är det fritt fram med sekatören vid behov. Finns det utrymme går det förstås också att låta sälgen växa sig hög och ståtlig.

Till sälgens många förtjänster, som får mig att le nöjt vid tanken på att ha den i min närhet, kommer även dess namn – som också får mig att le. På latin heter sälg Salix caprea. Ordroten sal betyder grå eller smutsig, caprea betyder get. Smutsig get alltså. Ska namnet trots allt tolkas är det troligt att sal syftar på trädets färg och att caprea kommer från att getter tycker om sälgens blad.


För den som vill fortsätta att fördjupa sig i sälgens många goda meriter kan boken Sälg – livets viktigaste frukost av Bengt Ehnström rekommenderas.

Nässlor i mat och odling

Spada nasslorNu är det på många håll i landet tid att plocka säsongens första späda nässlor. Bland vårens primörer är kanske dessa de mest tacksamma. Fulla av c-vitamin och grönt vårfräscha piggar de upp efter en lång vinter.

Brännässlor finns bland de vilda växter som de flesta känner igen och lätt hittar i sin närhet. För att nässlorna verkligen ska vara välgörande för oss bör de inte plockas nära vältrafikerade vägar (som sprider tungmetaller) eller i anslutning till extremt kväverik miljö som gödselstackar (där nässlorna kan samla på sig allt för höga halter av nitrater). För övrigt finns nog bara positivt att säga om denna växts näringsvärde. Då den innehåller så många välgörande ämnen beskrivs nässlor ibland till och med som ett bra alternativ till multivitamin- och mineraltabletter.

Jag (Peter) åt som barn och tonåring ofta nässelsoppa hos min mormor. Vid mellandagarnas och påskens släktsammankomster var nässelsoppa med förlorade ägg ett stående och uppskattat inslag. Själva tanken på att soppans huvudingrediens varit ett brännande ogräs och äggens fantasieggande epitet höjde förstås måltiderna ytterligare.

Vårt eget plockande och odlande [sic!] av nässlor påbörjades för några år sedan efter vår flytt till Vadstena. Jag kom då att tänka på barndomens nässelsoppa och läste även om hur nyttig brännässlan är. Under våren plockar vi de späda nässlorna och använder exempelvis till soppa. Uppstekta med olja, salt och kanske lite vitlök passar vårens nässlor till vilken måltid som helst. Plockar du mycket kan de förvällas och sedan frysas in för kommande behov. Jag har även plockat nässlor långt senare under säsongen, fram till hösten faktiskt. Då låter jag dem oftast torka i knippen; hopbundna i ett snöre och hängande upp och ner. När de torkat bränns de nästan inget och bladen kan smulas ner. Detta nässelsmul använder jag sedan i müsli, brödbak och teblandningar. Smakmässigt tillför torkade nässlor inte mycket men det är ett gratis och naturligt växande multivitamintillskott.

För att enkelt kunna skörda nya fina nässlor under säsongen har jag även planterat in några brännässlor i ett hörn av vår koloni. Då de lätt sprider sig har nässlorna planterats i en loppisfyndad plasthink där botten tagits bort. Hinken grävdes ner i jorden så att dess kant är strax under markytan och nässlorna håller sig nu mestadels där innanför.

Vid odling är nässelvatten för övrigt ett miljöklokt och effektivt sätt att öka skörden. Nässelvattnet bidrar till att gödsla marken och styrka växtligheten mot skadedjursangrepp. För att få egengjord växtnäring plockar du en hink med nässlor (ta helst inte toppen med frökapslar om nässlorna är överblommade). Fyll hinken med vatten och tyng ner nässlorna med en sten eller dylikt. Efter cirka en vecka är nässelvattnet färdigt och bär då en omisskännlig bouquet… Vi brukar späda ut det åtminstone 1:10 och sedan vattna på de växter som kan behöva ett näringstillskott.

Ännu en fördel med att ha en växtplats för nässlor i sin närhet är att de lockar till sig vackra fjärilar som både kan pollinera växter och försköna omgivningen.