Ta hand om skörden

Ta hand om skorden

Det börjar med nässlor och rabarber. Så kommer jordgubbarna och i rask följd flera andra bär. Grönsaker i mängd och frukter… Det är ett överflöd. Jag (Sofia) cyklar hem från kolonilotten med ett stort leende och cykelkorgen full. Många av de här sakerna kräver inte särskilt mycket skötsel, vissa växer t o m vilt. Men när det kommer till att ta hand om skörden verkar många bli stressade istället för att glädjas åt den rika gåvan. Väldigt mycket blir aldrig omhändertaget. Jag misstänker att det finns människor som låter äpplena i trädgården ruttna medan de går till affären och köper importerad frukt.

Tyvärr har många inrett och börjat värma upp de svala källare där man förr kunde förvara t ex frukt. Mina föräldrar har den kvar och har där ett rum de kallar matkällaren där de bl a lagrar äpplen en bra bit in på våren. Vi har vänner som nu är i färd med att bygga en jordkällare i sin trädgård och de har hört att det är fler som är på gång. Det vore en väldigt bra trend.

Till den som inte har sådana möjligheter, men vill ta hand om skörden;

Frossa! Fyll på i kroppen med vitaminer och antioxidanter inför mörkare tider. Blåbär t ex, som man kan plocka helt gratis, är ett riktigt superbär. Fantastiskt gott är det förstås också med färska bär, frukter och primörer. Eller tänk t ex äppelpaj. Det är bara att njuta.

Frys. Frysning är egentligen ett energikrävande sätt att bevara livsmedel och i butik ska man vara restriktiv med frysta produkter. De har fraktats i fordon med kylanläggningar och butikernas stora frysar drar förstås väldigt mycket mer energi än produkter som kan förvaras på hylla. Men om man, som de flesta, ändå har en frys hemma och den är på så drar den inte mindre för att den är halvfull. Även äpplen kan frysas i klyftor och sedan användas i t ex paj.

Sylta, safta. Marmelad och chutney brukar det bli i flera varianter i vårt hushåll. Saft är vi inga storkonsumenter av, men på t ex rabarber kan man koka väldigt god måltidsdryck. Socker gör det ju mindre nyttigt men ökar hållbarheten väsentligt. Ha burkar och flaskor i ugnen på 125° i 20 minuter, häll dekokten direkt i varma behållare och skruva på korkarna på en gång. Har man råsaftscentrifug kan man göra väldigt god osötad dryck på i stort sett vilka frukter som helst. Frys det som inte går åt på en gång.

Torka. Det enklaste sättet att ta hand om skörden av kryddväxter är att hänga dem i knippen på gardinstången. När de är helt torra kan man smula ned dem i en burk. Även frukter kan torkas även om det är lite krångligare.

Syra. Detta kan låta en smula avskräckande och komplicerat men när vi prövat har det gått riktigt bra (även om det medförde visst klurande). Syrning är ett bra och energisnålt sätt att bevara skördens näringsämnen. Vi är själva nybörjare, men nyfikna på att utforska denna konserveringsmetod närmare och det kan hända att vi skriver mer om det senare. Introduktion och nybörjarrecept finns här.

Dela med dig! Du har säkert personer i din omgivning som bor i lägenhet och inte har några fruktträd eller bärbuskar. Skicka ut ett mejl på din arbetsplats, skriv det på Facebook, eller sprid på annat sätt att du har frukt, bär, eller vad det nu är över. Några vi känner brukar ställa ut en låda äpplen med en skylt om att vem som helst får ta. Med tanke på att man kan sälja frukt i butikerna borde det finnas ett intresse. Du som har för lite, eller inte har odlingsmöjligheter alls, kan ju också annonsera ditt intresse. Det lär finnas de som har för mycket – det gäller bara att hitta varandra.

Experimentera. Ha bär och frukter i maten, eller grönsaker i bakverk. Har man mycket är det ok om inte allt blir lyckat. Du kan upptäcka en ny favorit. Frukter, bär och grönsaker ökar ofta saftigheten på bröd och andra bakverk. Utgå från ett basrecept och pröva att lägga till eller byta ut något.

När man kan plocka näringsrika livsmedel i sin egen trädgård, eller i en närbelägen skog, eller på en kolonilott på cykelavstånd blir det inga utsläpp från transporter. Det är det mest närproducerade man kan tänka sig. Dessutom har du full kontroll över att det inte används bekämpningsmedel. Ta vara på det!

Förnöjsamhet – Var nöjd med allt som livet ger

Förnöjsamhet

Då jag (Peter) började fundera kring förnöjsamhet som veckans miljötips fick jag snart björnen Baloos sång i huvudet. Ni vet Disneys dumma gamla björn som visar Mowgli allt han kan i Djungelboken. Kanske är han inget föredöme gällande allt här i livet men genom att nyfiket och intuitivt leva i nuet och av det som finns i hans närhet tycks han uppnå ett stort mått av just förnöjsamhet.

Själva ordet förnöjsamhet var det annars författaren och biologen Stefan Edman som lyfte fram för vår del. Han låter sina läsare eller åhörare på ett medryckande vis dela hans förundran för det stora i det lilla. Genom den sju gram lätta lövsångarens förmåga att med osviklig säkerhet navigera de 800 milen från Tanzania eller lövens mikroskopiska fotosyntesfabriker. Han skriver också att ”Förnöjsamhet handlar om att plötsligt inse att det man tagit för givet inte alls är så självklart”. Jag tänker på lättnaden och tjusningen att andas obehindrat efter period av förkylning eller allergi. Jag tänker även på en vän som efter en operation nu slipper tidigare smärta och kan gå allt längre promenader. Hon uttrycker stor glädje över allt som tidigare varit en del av vardagen; att gå på utflykt i den närmaste omgivningen och se med nya ögon hur storslaget också detta är.

Förhoppningsvis behöver det inte inträffa dramatiska händelser som olyckor eller operationer för att vi ska kunna känna förundran över vardagens storslagenhet. En inspirerande övning till att öppna sinnet för detta och kanske även föda egen förnöjsamhet har vi hämtat från Martin Lönnebos andliga träningsbok Väven. Han föreslår där att dagligen skriva ner något som glatt dig under dagen. Övningen hjälper ögonen att se det goda som livet ger. Detta är en av få övningar som jag fortsatt med och ögondropparna av små tack har faktiskt ofta gett ögonen ljus. Efter en tid går det även att bläddra bakåt i skrivboken med tack. Intressant att se har då varit hur en majoritet av de nedskrivna tacken handlar om relationer och högst vardagliga händelser som sällan kan köpas för pengar. Detta tydliggör på något vis även vad som kan vara värt att fokusera på.

Hur det nära och enkla ofta sätter djupare spår än våra mer högtflygande statusprojekt fick vi höra exempel på i samband med en kulinarisk tur till Väderstad centralkrog tidigare i sommar. Vid bordet intill satt ett äldre sällskap som talade semesterminnen. De gav intryck av att vara relativt vittberesta men när de summerade många års semestrande var det inte de exotiska resmålen som satt djupast spår. Istället var det vackra morgonpromenader i skärgården med hunden och fina grillkvällar i den svenska sommarkvällen som etsat sig fast. Kan det vara så för många av oss; att våra djupast sittande och käraste minnen inte kommer från resande många hundratals flygmil bort?

Med en mer förnöjsam inställning till tillvaron behöver en regnig sommarvecka inte leda till panikköp av en flygresa till solen, utan snarare till pussel, bakning och läsning av god litteratur. När ”alla andra” har en nyare dator och mobil, eller modet svänger så att förra årets kläder redan känns gamla behöver det inte spela någon roll. Du kan se skönheten i det använda och vet att de verkligt värdefulla relationerna inte hänger på om du hänger med. Miljön och vi själva skulle må mycket bättre om vi kunde lära oss det.

Klimatsmarta recept på pålägg

Klimatsmarta recept på pålägg

Den här veckan bjuder vi på två klimatsmarta recept på pålägg man enkelt kan göra själv. Grundidéerna går att variera på väldigt många sätt. Alla ingredienserna utom cashewnötter och kryddor brukar gå att få tag på svenskodlade och det mesta finns KRAV-märkt. Morötter och vitlök är enkelt att odla själv om man har trädgård eller kolonilott, liksom ärtor om man bara skyddar skotten mot fåglar. Recepten innehåller dessutom inga animaliska produkter.

 

Recept; grönärtshummus

Egentligen är detta inte hummus eftersom sådan görs på kikärtor. Men inspirationen kommer från ett recept på hummus där vi bytt ut ingredienser mot sådana som är lättare att odla i Sverige och justerat på en del andra sätt.

2 1/2 dl gröna ärtor
1-2 vitlöksklyftor
2 tsk spiskummin
3 msk rapsolja
en nypa kajennpeppar
ca 3/4 tsk havssalt (börja med mindre och smaka dig fram)

Tina ärtorna om de är frysta, följ instruktionerna på förpackningen om du använder torkade. Får du tag på färska eller odlar själv ska ärtorna kokas ett par minuter. Mixa sedan alla ingredienser till en smet.

 

Recept; morotsmix

1 stor morot eller motsvarande
1 1/2 dl cashewnötter
1/2 dl rapsolja
3/4 tsk salt
1 1/2 tsk torkad timjan (mer om du använder färsk)
lite svartpeppar

Mixa nötterna till mjölliknande struktur eller finmal. Om du har en kraftig mixer kan du dela morötterna i mindre bitar och mixa ihop alla ingredienserna till en smet. Annars är det enklare att finriva morötterna och sedan blanda samman allt. Späd med olja om det blir för tjockt och provsmaka kryddningen. Goda varianter vi har prövat är att byta ut moroten mot rödbeta eller purjolök.

 

Klimatsmarta pålägg

Vi äter mycket bröd – Peter bakar i stort sett allt. Ur klimatsynpunkt är det bra, åtminstone om man bakar själv på ekologiska råvaror eller köper från ett bageri med ekologisk inriktning (de blir tack och lov allt fler). Om standardpålägget är smör och ost, vilket det länge var för oss, är det däremot mindre bra.

Det har länge och i många sammanhang påtalats att vi borde minska köttkonsumtionen. Mindre omtalat har det varit att mejeriprodukterna påverkar klimatet på liknande sätt eftersom det är själva djuruppfödningen som orsakar den största delen av den klimatpåverkan köttet är upphov till. Den förmildrande omständigheten för mejeriprodukterna är att en ko ger mjölk under en längre tid medan den förstås ger kött bara en gång. Man får alltså mer för samma utsläpp så att säga. Av mejeriprodukterna orsakar ost mest utsläpp, framför allt för att det går åt mycket mjölk för att producera en liten mängd ost. Enligt många beräkningar ger ost större klimatpåverkan än fläskkött.

Detta betyder inte att alla måste bli veganer och det är inte heller vi. Vi uppfattar det som att det framför allt handlar om att de stora kvantiteter västvärlden idag konsumerar inte kan produceras på ett hållbart sätt. Enligt författarna till Mat & Klimat är det hållbart att äta mejeriprodukter 2-3 gånger i veckan, vilket kan ge en fingervisning även om det inte är en så exakt angivelse. Det var efter att ha läst den boken som vi uppmärksammade problemet och har därefter dragit ned på mängden mejeriprodukter. Denna strävan har förorsakat många experiment bl a just med egna pålägg varav flera blivit riktigt goda. Smakmässigt är det ingen förlust. Färgsprakande och nyttigt blir det också. Men lite extra pyssel är det förstås. Om man bara tänker lite utanför sina vanliga ramar finns det även flera färdiga produkter utan animalier man kan använda som pålägg, till exempel chutney, marmelad, inlagda rödbetor, jordnötssmör och solrospasta. Många frukter och grönsaker passar dessutom utmärkt på smörgåsen.

Smells like green spirit – såpa

Använd såpa

Visst vore det en skön känsla att kunna låta barnen leka med rengöringsmedlet till ugnen och att själv, utan oro, andas in ångorna från fönsterputsningen. Kanske till och med tänka att medlet som används för badrumsstädningen fungerar som tillsats i fredagens chips; även om det sistnämnda är lite obehagligt. Genom att välja bort dyra, miljöskadliga och ofta direkt hälsovådliga rengöringspreparat till förmån för vanlig såpa blir allt det ovannämnda faktiskt möjligt. Såpan lämpar sig utmärkt för rengöring av en smutsig ugn men tillsammans med diskmedel, vatten och glycerol (eller bakpulver) bildas även ett fascinerande lekmaterial för stora och små barn.

För den som tar sig för med att läsa varningstexterna på olika rengöringsprodukter är det lätt att bli mörkrädd. Vanlig såpa behöver inte tynga användaren med långa varningstexter. Däremot förekommer produkten i lite oväntat sällskap; fast då under beteckningen E 470a. Som denna tillsats fungerar såpan som stabiliserings- och emulgeringsmedel. Används bland annat i chips och andra snacks.

Trots den trygga vetskapen att såpa även är godkänt som ”övrig tillsats” i livsmedel föredrar vi den i andra sammanhang framför allt då vi tar oss för med att storstäda. Då råvarorna är förnyelsebara och produkten är lätt nedbrytningsbar i naturen kan den vara det mest miljösmarta sättet att hålla rent. Njut av den behagliga doften och glöm tankar på att du måste ha rummet välventilerat om du även fortsättningsvis ska lyckas lösa sudoku med den högre svårighetsgraden.

En rekommendation är att pröva och se hur väl såpan fungerar i de flesta rengöringssituationer. Rensa sedan ut det som blivit överflödigt i form av miljötveksamma rengöringsmedel i städskåpet. Lämna dessa produkter till närmaste återvinningsstation där detta miljöfarliga avfall kan tas omhand för att undvika vidare skada på människa och natur.

Förutom till rengöring använder vi såpa på vår kolonilott och på krukväxter om något angripits av ohyra. Häll ordentlig med såpa i en sprayflaska, späd ut med vatten och spraya på bladlöss eller andra ovälkomna gäster bland växter ute eller inne.

Inspiration för såpans mångsidiga möjligheter finner du på Grummes hemsida (förutom städtips även recept på såpbubblevatten exempelvis).

Trots att såpa är något av ett universalmedel för rengöring finns det förstås även andra naturliga och miljökloka alternativ. Naturskyddsföringen tipsar om en del i sin gröna städguide.

Upptäck regional matkultur

Upptäck regional matkultur

Under några dagar på vår semester gjorde vi kulinariska utflykter i vårt landskap, Östergötland, för att upptäcka regional matkultur. Vi valde några relativt små producenter med ekologiskt tänk och besökte deras gårdsbutiker. En del av produkterna hade vi sett och köpt i andra affärer och flera saluför även varandras varor, men det är något speciellt med att se platsen och möta de som odlar, föder upp och förädlar. Visserligen innebar detta för vår del att hyra och köra bil. Av förklarliga skäl ligger de flesta gårdsbutiker på landet med mindre utbyggd kollektivtrafik. Men besöken gav verkligen mycket inspiration.

Ett av dessa besök var på Sänkdalens gård där vi köpte ett par flaskor ekologisk rapsolja och en liten bägare underbar lakritsglass i den pyttelilla gårdsbutiken. Vi slog oss ned på en liten klippa med utblick mot en hage och mumsade på glassen. När vi satt där kom ett ganska stort antal kor vandrande som på ett långt led. Sist gick en kvinna och visslade. Mjölken och grädden i glassen vi åt kom från de korna kunde man anta. Det var en speciell känsla. Tidigare på dagen hade vi ätit dessert-crêpes på Bondens Crêperie i Söderköping. Vi valde en variant med färska bär, yoghurt, honung och valnötter. En härlig smakkombination i sig, men något alldeles extra när man vet att de tar både mjöl och mjölk från närbelägna, KRAV-märkta gården Bleckstad.

I vår tid har det blivit stor distans mellan produktion och konsumtion. Kanske är det en av anledningarna till att så många väljer billigast möjliga oavsett kvalitet eller påverkan på miljön. Man har ingen relation till hur varan produceras och förstår inte vilken enorm skillnad det kan vara. Den relationen och förståelsen behöver återupprättas.

Att uppsöka gårdsbutiker och liknande kan vara ett sätt att utforska utbudet i trakten och få inspiration. Kanske finns det någon redan på cykelavstånd och man kan passa på när man är i närheten. Har man sedan upptäckt några favoriter kan man titta efter dessa i butiker man har i sin närhet eller t o m fråga om det går att ta hem. För när man i vanliga fall handlar ska man förstås inte bila runt. Ett ännu enklare sätt att upptäcka regional matkultur om man bor i en stad som har en Bondens marknad eller liknande är att botanisera bland produkterna där, se vad som produceras i trakten och möta personerna bakom.

Den bördiga Östgötaslätten är ett område där det odlas mycket och det finns många fler producenter än de vi besökte som har ekologisk inriktning. Det finns broschyrer om Östgötamat, listor och kartor. Skåne och Jämtland är andra landskap som tänkt mycket kring regional matkultur och mathantverk. Men det går att hitta ett utbud var man än bor i Sverige. Verktygen som presenteras på Äkta varas hemsida kan vara till god hjälp.

Kanske är det vanligare att tänka på det här sättet på semestern, eller när man ska ge bort något ätbart i present. Det är dock önskvärt att man får in det i sin vardag. Egentligen bör de importerade varorna vara det man lyxar till det med ibland istället för tvärtom. Det är bisarrt hur mycket det vi äter transporteras över världen i dag och hur storskaligt och industriellt det blivit. Vi har vant oss vid att fundera över vad vi är sugna på och vad man behöver handla till det. Ett miljömässigt bättre sätt är att oftare kolla vilka varor som just nu är i säsong där du bor och vad man kan göra för gott av dem. Mer smak och näring får man ofta på köpet.