Under sommaren fick min äldsta syster diagnosen leukemi. Det var en omskakande och orolig tid. Ganska snart läste jag om hur det, efter att behandlingen med cellgifter avslutats, var vanligt med stamcellstransplantation. Som donator var det störst chans till matchning mellan syskon. Jag kände nästan genast efter att jag läst om denna behandling att jag om möjligt ville bli stamcellsdonator. Detta som ett sätt att hjälpa min syster. Som en motståndshandling mot cancern. Men längs vägen till donation förstod jag även något om gåvan att ge.
När detta skrivs är vår stamcellstransplantation redan genomförd och även om min systerns behandlingar fortgår så går de enligt den mediciniska planen och möjligheterna till ett helt tillfrisknande är mycket goda. Att ges möjlighet att så här konkret hjälpa någon är i viss bemärkelse mycket ovanligt. Situationen uppstår lyckligtvis sällan. Sedan behöver matchning mellan vävnadstyper finnas, vilket även mellan helsyskon endast är 25% chans. Det ger ett slags utvaldhet vilket förstärker gåvan att ge. Även om gåvan är från ett överflöd av stamceller. Det djupt meningsfulla i att genom donationen göra påtaglig skillnad för min syster och i kampen mot cancer stärker också mig som donator.
Under resans gång har jag samtidigt reflekterat kring att denna gåva att ge finns i många andra livssituationer. I princip alla av oss lever med olika slags överflöd. Blod till blodgivning, stamceller för donation, pengar till välgörenhet, tid till engagemang, kunskap att dela med dig av, bekvämlighet som kan väljas bort för mer hållbara val. Listan kan göras lång.
Gåvan att ge ger dessutom ofta goda ringar på vattnet. Andra kan påminnas om denna möjlighet att i smått eller stort göra skillnad. Gärningar som sprider ljus och motstånd istället för mörkt missmod och likgiltighet. Vilket överflöd kan du själv dela med dig av idag?
Då många av oss fortfarande har ett överflöd av äpplen i vår närhet tänkte vi denna vecka tipsa om ett enkelt sätt att ta vara på en del av denna rikedom. Att torka äpplen är enkelt och tar inte ens speciellt mycket plats.
För ett par veckor sedan frågade jag (Peter) ett par bekanta om jag kunde plocka med en påse äpplen från deras trädgård. Eftersom de själva inte hann ta vara på all frukt var detta inga problem. Äpplena var av ett par olika fasta, fina sorter och då jag själv inte prövat att torka äpplen tidigare bestämde jag mig för att det nu var dags.
Först kärnades äpplena ur med en ”fast potatisskalare” (då vi inte har någon äppelurkärnare). Därefter skivade jag dem i riktigt tunna skivor. Dessa doppades sedan hastigt i en skål med vatten och saft från en halv citron – för att undvika att de blir bruna. Slutligen trädde jag äppleringarna på blomsterpinnar och spred ut dem för att torka luftigt. Pinnarna lät jag balansera på två upp och nervända koppar.
Eftersom blomsterpinnarna tog slut improviserade jag dessutom fram en extra upphängningspinne av hårt rullat tidningspapper som hålls ihop av ett gem i vardera änden. Det är inga problem att låta äppleringarna hänga på tork i vanlig rumstemperatur och efter någon vecka är de tillräckligt torra för att åka ner i en burk eller påse.
Den torkade frukten håller sig fin genom hela vintern och fungerar utmärkt som mellanmålsgodis, i müslin, brödbaket eller varhelst det behövs lite extra sötma och energi.
Det börjar med nässlor och rabarber. Så kommer jordgubbarna och i rask följd flera andra bär. Grönsaker i mängd och frukter… Det är ett överflöd. Jag (Sofia) cyklar hem från kolonilotten med ett stort leende och cykelkorgen full. Många av de här sakerna kräver inte särskilt mycket skötsel, vissa växer t o m vilt. Men när det kommer till att ta hand om skörden verkar många bli stressade istället för att glädjas åt den rika gåvan. Väldigt mycket blir aldrig omhändertaget. Jag misstänker att det finns människor som låter äpplena i trädgården ruttna medan de går till affären och köper importerad frukt.
Tyvärr har många inrett och börjat värma upp de svala källare där man förr kunde förvara t ex frukt. Mina föräldrar har den kvar och har där ett rum de kallar matkällaren där de bl a lagrar äpplen en bra bit in på våren. Vi har vänner som nu är i färd med att bygga en jordkällare i sin trädgård och de har hört att det är fler som är på gång. Det vore en väldigt bra trend.
Till den som inte har sådana möjligheter, men vill ta hand om skörden;
Frossa! Fyll på i kroppen med vitaminer och antioxidanter inför mörkare tider. Blåbär t ex, som man kan plocka helt gratis, är ett riktigt superbär. Fantastiskt gott är det förstås också med färska bär, frukter och primörer. Eller tänk t ex äppelpaj. Det är bara att njuta.
Frys. Frysning är egentligen ett energikrävande sätt att bevara livsmedel och i butik ska man vara restriktiv med frysta produkter. De har fraktats i fordon med kylanläggningar och butikernas stora frysar drar förstås väldigt mycket mer energi än produkter som kan förvaras på hylla. Men om man, som de flesta, ändå har en frys hemma och den är på så drar den inte mindre för att den är halvfull. Även äpplen kan frysas i klyftor och sedan användas i t ex paj.
Sylta, safta. Marmelad och chutney brukar det bli i flera varianter i vårt hushåll. Saft är vi inga storkonsumenter av, men på t ex rabarber kan man koka väldigt god måltidsdryck. Socker gör det ju mindre nyttigt men ökar hållbarheten väsentligt. Ha burkar och flaskor i ugnen på 125° i 20 minuter, häll dekokten direkt i varma behållare och skruva på korkarna på en gång. Har man råsaftscentrifug kan man göra väldigt god osötad dryck på i stort sett vilka frukter som helst. Frys det som inte går åt på en gång.
Torka. Det enklaste sättet att ta hand om skörden av kryddväxter är att hänga dem i knippen på gardinstången. När de är helt torra kan man smula ned dem i en burk. Även frukter kan torkas även om det är lite krångligare.
Syra. Detta kan låta en smula avskräckande och komplicerat men när vi prövat har det gått riktigt bra (även om det medförde visst klurande). Syrning är ett bra och energisnålt sätt att bevara skördens näringsämnen. Vi är själva nybörjare, men nyfikna på att utforska denna konserveringsmetod närmare och det kan hända att viskriver mer om det senare. Introduktion och nybörjarrecept finnshär.
Dela med dig! Du har säkert personer i din omgivning som bor i lägenhet och inte har några fruktträd eller bärbuskar. Skicka ut ett mejl på din arbetsplats, skriv det på Facebook, eller sprid på annat sätt att du har frukt, bär, eller vad det nu är över. Några vi känner brukar ställa ut en låda äpplen med en skylt om att vem som helst får ta. Med tanke på att man kan sälja frukt i butikerna borde det finnas ett intresse. Du som har för lite, eller inte har odlingsmöjligheter alls, kan ju också annonsera ditt intresse. Det lär finnas de som har för mycket – det gäller bara att hitta varandra.
Experimentera. Ha bär och frukter i maten, eller grönsaker i bakverk. Har man mycket är det ok om inte allt blir lyckat. Du kan upptäcka en ny favorit. Frukter, bär och grönsaker ökar ofta saftigheten på bröd och andra bakverk. Utgå från ett basrecept och pröva att lägga till eller byta ut något.
När man kan plocka näringsrika livsmedel i sin egen trädgård, eller i en närbelägen skog, eller på en kolonilott på cykelavstånd blir det inga utsläpp från transporter. Det är det mest närproducerade man kan tänka sig. Dessutom har du full kontroll över att det inte används bekämpningsmedel. Ta vara på det!
