Spara pengar och miljö

Spara pengar och miljoMånga tvekar inför prislappen på miljömärkta varor och ser man till statistiken väljer de flesta konventionell produktion. En vanlig ursäkt för att inte göra fler medvetna val är att man inte har råd, men i själva verket är det billigare att leva miljövänligt än att inte göra det. Det är därför ekonomiska kriser är en av de få saker som får koldioxidutsläppen att minska. Alltså kan man spara pengar och miljö samtidigt.

Om man bara byter konventionella importerade produkter mot motsvarande lokalproducerade miljömärkta blir det förstås dyrare. Poängen är att om man går några steg till i sitt miljötänkande sparar man så mycket pengar att de allra flesta svenskar har råd med t ex KRAV.

Det första man kan tänka på är det där med motsvarande produkt. Jämför inte bara tomater med tomater utan också med andra grönsaker. Det som är i säsong är ofta både billigt och bättre för miljön. Kål är t ex väldigt billigt på hösten och vintern. Att oftare äta vegetariskt är en besparing både för plånboken och klimatet. Man måste inte alltid välja mellan kött och kött, utan kanske mellan kött och bönor, linser, eller ägg.

Eftersom det ur miljösynpunkt är bra med så få produktionsled som möjligt är det bra att hoppa över halv- och helfabrikat. Det sammanfaller med att det är mycket billigare att laga maten från grunden. Då vet du dessutom precis vad den innehåller.

Det faktum att vi i Sverige slänger ungefär en tredjedel av maten vi köper är en väldigt tydlig signal om att de relativt låga försäljningssiffrorna för KRAV beror på något annat än att vi inte har råd. Att bara köpa det man faktiskt använder och förvara det rätt är förstås bra för ekonomin. För den som verkligen är fattig är det en självklarhet.

Att konsumera mindre är ytterligare ett sätt att spara pengar och miljö. Att välja kvalitet är oftast dyrare vid inköpstillfället, men blir billigare och bättre för miljön i längden. Detta förstås under förutsättning att man inte köper nytt trots att de gamla grejerna fortfarande håller. Kläder, skor och saker av bra kvalitet är det också ofta mer idé att laga om de ändå går sönder.

Om man bor i en stad eller tätort med bra allmänna kommunikationer är det en mycket stor besparing att inte ha egen bil. Vi brukar hyra eller låna bil vid tillfällen när vi ändå tycker oss behöva en. Trots att vi bor i en så pass liten stad som Vadstena fungerar det bra. Bilpooler av olika slag är ett annat alternativ som växer fram på många håll. Om man har egen bil är det ett sätt att spara pengar och miljö att inte använda den onödigt ofta.

Utlandsresandet har ökat enormt mycket sedan vi var barn och en stor del av detta sker med flyg. Flyget är en av de stora klimatbovarna. Även den egna ekonomin vinner förstås på minskat resande. Tyvärr är det inte alls säkert att man sparar pengar på att välja tåg, men det är annars ett betydligt bättre miljöalternativ. Den enda gång Peter och jag varit utanför Norden sedan vi träffades åkte vi tåg till Rom. Då blir vägen en del av upplevelsen.

Att inte ha onödigt stor bostadsyta sparar man också både pengar och miljö på. Fast om man använder odlingsmöjligheterna det ger att bo i villa kan det ge en miljövinst, liksom om man väljer att ha t ex solpaneler på taket. Alla energibesparingsåtgärder ger vinster både för miljön och ekonomin. Vi bor i en trea och hyr en kolonilott på 100 kvm.

Nu behöver inte alla göra alla dessa besparingar, men det som förhoppningsvis blir tydligt när man tänker på det här sättet är att vad man har råd med för de allra flesta i Sverige handlar om prioriteringar.

10 sätt att använda morot

10 satt att anvanda en morotEfter två stora högtider – jul och nyår – båda ofta avfirade med ansenliga mängder mat, fett och sötsaker, kan man bli sugen på något rustikt och vardagligt. Vi tänkte därför inleda det nya året med att slå ett slag för den fantastiska moroten. Den är lättodlad, lagringsbar, näringsrik och mångsidig. Dessutom är den färgglad och god! I en helt vanlig mataffär kan man nästan hela året få tag på svenskodlade och KRAV-märkta morötter. Inte kan man säga detsamma om tomaterna… Moroten är dessutom en positiv symbol även om man kanske behöver lite piska också för att komma upp ur soffan igen. Här kommer 10 sätt att använda morot:

1: Den enklaste salladen som passar till allt är inte isberg, tomat och gurka – utan rårivna morötter. De förstnämnda grönsakerna innehåller ytterst lite näring på vintern och är alltid importerade eller odlade i uppvärmda växthus så här års.

2: En mättande, näringsrik och klimatsmart sallad blir det om man blandar grovriven morot med finriven rödbeta, rivet äpple, lite rapsolja, russin, pumpakärnor och lite salt och peppar. Ingredienserna går förstås att variera på massor av sätt efter säsong. Dessa finns att tillgå även på vintern. Lägg till kokt matvete, mathavre eller surdegsbröd så har du en hel måltid.

3: Blanda i potatismoset som genast får en gladare färg!

4: Med en råsaftscentrifug kan du göra egen morotsjuice. Blanda gärna med äpple och lite ingefära.

5: Morot som huvudingrediens i ett klimatsmart pålägg finns det recept på här.

6: Ångkokta morotsstavar behåller mer näring än vanligt kokta och är ett lättsmält, gott och vackert tillbehör till maten. Men vanligt kokta är inte illa det heller! Morötter tillhör de grönsaker som är nyttigare tillagade än råa. Livsmedelsverket skriver: ”För t ex vegetabiliska livsmedel med betakaroten, ett förstadium till vitamin A, gör kokning att cellväggarnas proteiner luckras upp och karotenet i cellerna kan frigöras.”

7: Morotskaka – det kanske mest kända fikabrödet med grönsaker i. Många receptvarianter finns. Även rödbetskaka är förresten gott och vackert.

8: Lägg morotsskal i vattnet när du kokar ägg så får de en gulaktig färg. Fint till påsk (även om det är lite tidigt att tipsa om sådant nu).

9: Morotssoppa. Koka morotsbitar mjuka i buljong (ekologisk utan tillsatser finns ofta i hälsokostbutiker). Mixa med lite crème fraiche. För klimatet är det bra att dra ned på mejeriprodukterna och vill man därför hoppa över crème fraiche kan det ge fyllighet att koka och mixa med potatis och/eller jordärtskocka.

10: Morotsbiffar. Skala 8 stora morötter och dela i grova bitar. Koka dem halvmjuka. Häll av vattnet och finriv morötterna. Blanda med ett ägg, lite muskot, lite salt och 1 msk potatismjöl. Klicka ut i stekpanna och stek dem i smör eller olja. Detta är ett gammalt östgötskt recept som vi hämtat från den inspirerande boken Östgötamat, av Inga Wallenquist (utgiven av Östergötlands länsmuseum).

Bonustips: Snögubbsnäsa!

Julkryddor

Julkryddor

Nu tänkte vi bjuda på några vegetariska godsaker och en fiskrätt med doft av julens kryddor. Den som vill kan förstås ha med något av detta på julbordet, men vi har framför allt tänkt det som sätt att odla stämningen inför julen. Även kryddor som importeras långt bort ifrån är ok ur klimatsynpunkt. De är lätta, har lång hållbarhet, används i liten mängd och det ryms mycket av dem i en transport. Allra bäst är det om man hittar dem KRAV-märkta. Experimentera gärna med julkryddor i vardagsmaten. De passar i mer än man kanske tänker på.

 

Nyponströssel med kanel och kardemumma

1/4 tsk rostade (i torr panna) och fint mortlade/malda kardemummakärnor
1/2 tsk nyriven kanelstång (använd t ex zestjärn)
2 msk nyponskalsmjöl

Blanda ihop och förvara i en burk. Passar t ex att strö över morgonfilen.

 

Varm dryck

2 kanelstänger
1 tsk anisfrön
1 tsk kardemummakärnor
ca 10 kryddnejlikor
havremjölk till två stora muggar

Lägg kryddorna i en kastrull och häll på havremjölken. Koka i ca 5 minuter. Sila bort kryddorna. Servera med en tsk honung i varje mugg.

 

Kryddig linsgryta

10-15 g färsk ingefära
Potatis, morot och rödbeta eller andra rotsaker till en sammanlagd vikt av ca 300 g.
1 msk rapsolja
1 stjärnanis
3/4 tsk salt
1 dl havremjölk
1 dl vatten
1/2 dl röda linser
zest av en KRAV-apelsin
Saften av en halv apelsin
1/2 dl russin
1 äpple
1 tsk kanel
1 msk vetemjöl
Några drag med pepparkvarn

Finhacka ingefäran och strimla rotsakerna. Lägg detta tillsammans med rapsolja, anis och salt i en kastrull och låt det fräsa några minuter. Fyll på med havremjölk, vatten och linser. Koka i knappt 15 minuter. Kärna ur äpplet och dela i mindre bitar. Lägg i det i grytan tillsammans med russin, kanel och saften från apelsinen. Koka i ytterligare några minuter. Rör i mjölet och värm tills det tjocknar något. Ta av från plattan och blanda i zest. Smaka av med peppar och om det behövs ytterligare salt. Servera till matvete, mathavre eller liknande.

 

Fiskbollar

400 g fisk (välj alltid KRAV eller MSC, t ex Sej)
1 pkt saffran
knappt 2 tsk salt
1/2 dl vatten
knappt 1 dl ströbröd
1 ägg
Några drag med pepparkvarn

Blanda vatten och ströbröd och låt gärna stå en liten stund. Blanda i övriga ingredienser förutom fisken och blanda om. Dela fisken i mindre bitar och lägg det i blandningen. Mixa t ex med stavmixer till en smet. Om man vill kan man även ha i zest från en ekologisk apelsin. Rulla bollar av samma storlek som köttbullar och stek dem i rapsolja.

 

Grönkålssallad

ca 8 grönkålsblad
1 KRAV-apelsin
1 msk äppelcidervinäger
1 rågad tsk honung
1 näve russin
några valnötter
en gnutta salt och kryddpeppar

Repa loss grönkålsbladen från de grova stjälkarna. Lägg lite i taget i en mixer med vatten, mixa så att det blir finhackat och häll sedan bort vattnet, eller finhacka för hand. Riv apelsinskal, gärna med zestjärn och blanda i det. Ta bort resten av skalet och det vita på apelsinen och skiva den sedan i mindre bitar. Blanda i dessa och övriga ingredienser. Hur mycket russin och valnötter man vill ha är en smaksak. Låt gärna stå en stund innan servering.

 

Den andres perspektiv

Den andres perspektiv

Så här i juletid hamnar fokus ofta på den egna familjen och man glömmer lätt de som står utanför ljuskretsen. Samtidigt ordnas mycket för t ex hemlösa och det skänks pengar till välgörande ändamål. De val vi gör när vi köper saker, upplevelser eller mat påverkar ofta fler än vi tänker på. Det kan kännas svårt att verkligen sätta sig in i alla led och aspekter, men vi skulle denna vecka vilja uppmana till att då och då pröva att låta tankarna lämna det egna julstöket och fundera kring hur världen skulle se ut om du såg den genom någon annans ögon. Vad skulle vara viktigt om du såg saker och ting ur den andres perspektiv?

Vad skulle hända om den nicaraguanske bananplantagearbetaren på en konventionell odling stod i butiken nästa gång du väljer mellan en konventionell och en KRAV-odlad banan? Han exponeras för giftiga bekämpningsmedel i stora mängder och hans tidigare närmiljö är förstörd av enorma monokulturer där det kanske tidigare fanns regnskog. Det skulle göra en enorm skillnad för honom om det var mer lönsamt att odla ekologiskt. Skulle du kunna se honom i ögonen och säga att du tycker att det är viktigare att det är billigt? Eller om arbetaren på en konventionell bomullsodling stod utanför provhytten nästa gång du köper kläder? Huvudvärk, illamående, svimningar och svåra allergier är exempel på vanliga åkommor som härrör från den omfattande användningen av bekämpningsmedel. Dessutom bidrar odlingarna till bristen på rent vatten.

Skulle ett möte med en invånare i Mocambique som pga klimatförändringarna drabbas av återkommande översvämningar kunna påverka dina semesterplaner så att du väljer en tågresa istället för flyg?

Teknik har oerhört kort livslängd nuförtiden. Framför allt på så sätt att det snabbt kommer nya versioner som gör att man upplever det man har som gammalmodigt trots att det fungerar fortfarande. Mobiler och datorer, som en gång var lyxvaror, köper många så fort det kommer ut nya versioner på marknaden, även om förbättringen är marginell mot det man redan har. Det finns t o m de som köar i sovsäck när det släpps en ny Iphone – som om det vore en ”once in a lifetime experience”, något man absolut inte får missa. Reflektera gärna över de enorma mängder skrot detta ger upphov till. En del av detta tas om hand relativt väl, men mycket hamnar i berg av sopor i andra länder där det bränns för att frigöra metaller. Där jobbar människor med tungmetaller, kemikalier och lösningsmedel utan skyddsutrustning och undersökningar visar att många har förhöjd nivå av bly i blodet. Hur skulle det vara att leva och arbeta där?

Öva dig i att se den andres perspektiv när du gör dina val. Vem påverkas av vilken typ av produktion som är mest lönsam? Vem påverkas om det billigaste alltid säljer bäst? Är det kanske någon annan som får betala med sin hälsa och sin närmiljö? Om den personen kunde se dig i ögonen och tala direkt till dig, vad skulle han säga? Skulle du kunna svara att det inte spelar någon roll när det är extrapris och allt? Eller att du faktiskt behöver allt du köper? Eller att du måste ha semester i sol och värme för att klara vintern? Pröva att tänka om varje människa du möter; jag skulle ha kunnat vara som du. Eller om människorna du ser på nyheterna; det skulle ha kunnat vara jag.

Martin Lönnebo har skrivit:

Livet skulle bli mer omfattande om jag någon gång ibland kunde se med havsörnens ögon, tala blåvalens språk, tänka med delfinens hjärna och känna med elefantens kropp eller vara en mört i gäddans käft. Jag kan göra det enklare genom att synvinkla det mänskliga: se på världen med Josef Stalins blick (hoppas jag är inlåst då), älska med Franciscus hjärta eller fnissa med väninnor i en tonårsflickas kropp. Jag kan göra det svårare (och det roar mig) genom att gå in i den andliga världen av osynliga kvaliteter (som ju också är vår värld) och ge den synlig form efter människans härligt primitiva vana: Hur ser en demon på min själ? Vad lägger en seraf märke till i Guds blick?

Miljövänlig advent

Miljövänlig adventstid

I novembermörkret längtar många efter adventstidens stämningsfulla ljus och nu är det snart dags. Med några enkla tips kan det bli en mer miljövänlig advent.

Välj 100% stearin till alla levande ljus inklusive värmeljus. Det är mycket bättre för miljön än paraffin. Vaxljus är ett bra och väldoftande alternativ om man får tag på sådana.

Dekorera inte adventsljusstaken för levande ljus med det som ofta kallas vitmossa i handeln. Den är flamskyddsbehandlad, vilket kan låta tryggt, men är mindre bra ur miljösynpunkt. Det finns mycket annat i naturen man kan dekorera med t ex granris, kottar eller torkade nypon. Vi har som tradition att hitta på något nytt att dekorera med varje advent (till slut sätter fantasin kanske gränser, men det har inte hänt än.). Vi har bl a använt stenar, rosépeppar som tappat smaken och kastanjer. I år blir det faktiskt pepparkakor.

För mig (Sofia) är det självklart att baka pepparkakorna själv. Det är mycket onödiga tillsatser i de köpta och jag tycker det är stor skillnad på både smak, doft och känsla. På senare år har det också blivit ett viktigt projekt att göra pepparkakshus. Vi har gjort Klosterkyrkan i Vadstena i pepparkaksform, en pepparkakstrumpet till min fars 70-årskalas och en liten fisk till min bror. I år är tanken att det ska bli huset vi bor i. För en mer miljövänlig advent är det bra att baka pepparkakor – och lussekatter – på KRAV-märka ingredienser så långt det går att hitta. Smör och mjöl är inga problem, men även kanel och en del andra kryddor finns med miljömärkning och som refill i vår vanliga livsmedelsaffär.

Vår julgransbelysning gick sönder förra julen, så i år ska vi köpa en ny och tänker välja en energibesparande LED-slinga. Ska du köpa ny elljusstake är det värt att tänka på energiåtgången även där. Vilken slags lampor du än har i mysbelysningen är det bra att tänka på att inte ha den tänd i onödan. Framför allt behöver den ju inte vara tänd när det är ljust ute eller när man har mycket annan belysning tänd – då är mysfaktorn inte särskilt stor. Vi brukar i stort sett bara ha den tänd när vi är hemma, vakna och det är mörkt. Men även vi tycker det ser mysigt ut med tända stakar i fönstren när man tar en kvällspromenad så där får man göra en avvägning. Använd gärna timer om du vet med dig att du annars brukat ha adventsljusstaken tänd även när den inte gör någon ”nytta”. Själen behöver nog mysbelysning så här års, men även det kan göras med eftertanke.

Fridfull och miljövänlig advent önskar vi!