Att gräva djupare

Att gräva djupare. Bild på grävande i gräsmatta med stor spade.

Inför årets fasta kom tanken att jag ville gräva djupare till dess jag kommer till ett källflöde där vatten väller fram. För mig handlade det om ett sökande efter vishet. Mitt namn Sofia betyder just vishet och filosofi som jag älskade att studera på universitetet betyder kärlek till vishet. Jag bestämde mig för att avstå från att läsa deckare under fastan fram till påsk. Det som annars är min avkopplingsläsning. Självklart kan man behöva koppla av ibland, men jag kände att jag fastnade för mycket i det och att det hindrade mer fördjupad läsning. 

Utifrån sådant jag läst tidigare och ville återvända till, sådant jag var nyfiken på och sådant andra tipsade mig om valde jag ett antal böcker att läsa under fastan. Dessa var; Ut ur Kalahari av Lasse Berg, Myten om framsteget av Georg Henrik von Wright, Den som finner sin plats tar ingen annans av Tomas Sjödin, Van Goghs stol av Martin Lönnebo, Auschwitz och det moderna samhället av Zygmunt Bauman, The Complete works of Chuang Tzu och Gandhi av Arne Naess. Jag valde också två fotoböcker; Fotografier av Jean Hermanson och On this earth, A shadow falls av Nick Brandt. Från början hade jag tänkt bjuda hem flera personer till fördjupande samtal. Det blev bara ett sådant möte med vår vän Pia. Men vi kom å andra sidan fram till att vi ville läsa någon filosofisk text och ses igen för att försöka förstå mer av den tillsammans.

Det blev också en utflykt till Stockholm under denna tid med två utställningar som passade mycket väl in i idén att gräva djupare. På Nordiska Muséet var det en mycket tänkvärd utställning om Arktis och på Fotografiska en fantasieggande och både roande och oroande utställning med Erik Johansson. Hans bilder är närmast surrealistiska idébyggen samtidigt som de berättar något om verkligheten. 

Under fastan kom Covid 19 och tankarna blev splittrade. Personlig ekonomisk oro och oro för världen i stort. Jag kan inte säga att jag ännu hittat källflödet. Samtidigt blev det en mer genomgripande fasta än de sätt jag prövat tidigare. Ännu bättre hade det nog blivit att kombinera med mer skärmfrihet. De författare och böcker jag valt var olika på flera sätt men möttes också på viktiga punkter. Läsning av en bok ledde vidare till lust att läsa en annan. Jag har läst ett par deckare efter påsk men också fortsatt läsa fördjupande facklitteratur av olika slag och även börjat läsa om Dostojevskijs Idioten. Den filosof Pia och jag ska prata vidare om är John Rawls som jag påmindes om vid läsningen av Martin Lönnebo.

Ett gemensamt drag jag tyckte mig se var ödmjukhet utan undfallenhet. Det här är resonemang och personer som vrider och vänder på komplexa frågor och förstår att andra kan komma till andra slutsatser eller ha andra utgångspunkter. De är inte arroganta och ser inte ner på oliktänkande. Men de protesterar med kraft mot orättvisor och förtryck. Det kanske tydligaste uttrycket för det är Gandhi som vägrade använda våld och hade inställningen att man inte heller skulle tänka aggressivt om sin motståndare. Men han var inte alls passiv utan sökte upp konflikter och försökte lösa dem med icke våldsamma metoder. En efterföljare som jag kom att läsa om lite efter påsk var Martin Luther King. 

Varför ska man då gräva djupare? Och har detta något med miljö och klimat att göra? Att bara gräva i sitt eget inre är nog inte så konstruktivt. Jag insåg rätt snart att ett annat gemensamt drag hos dem jag läste var att de var samhällsengagerade. Texterna handlar mycket mer om medmänsklighet och rättvisa än om självförverkligande. Men att ta sig an svårare texter, mer komplexa resonemang ibland och försöka förstå större sammanhang. Det kan vara ett sätt att hitta vägar i sitt eget engagemang. Det inåtblickande som söker de förmågor just jag har och hur de kan komma i bruk för en bättre värld är också meningsfullt. Vishet kommer att behövas om vi ska kunna bygga en värld som är hållbar på riktigt. Att höja blicken och kanske höja nivån på diskussionen kan vara att bidra till en klokare väg framåt. 

Tankar om fastan

Tankar om fastan

Onsdagen direkt efter fettisdagen börjar fastan. Semlorna åt man från början för att frossa i just det man efter fettisdagen inte fick äta under 40 dagar fram till påsk. Ordet fasta har att göra med att hålla fast vid rituella regler. Fasta förekom före kristendomen och finns i olika varianter inom flera andra religioner. Den har en tid varit ganska undanskymd och bortglömd i den kristna kyrkan och ännu mer i det svenska samhället, men har börjat uppmärksammas igen. Ofta väljer man nuförtiden att tolka fastan friare än att det är vissa livsmedel man avstår från. Ibland ser man det framför allt som ett tillfälle till reflektion och fördjupning. Här beskriver vi några av våra tankar om fastan i vår tid.

Peter och jag brukar uppmärksamma fastan och har prövat olika former år från år. Ibland har det handlat om att avstå från något just under denna begränsade period och ibland om att pröva en livsstilsförändring som i vissa fall blivit bestående. Peter prövade t ex en fasta för flera år sedan att avstå från allt kött utom fisk och skaldjur och har därefter inte återgått till tidigare kost. Jag har bl a prövat att vara utan TV, att ha köpstopp och att följa en matpyramid för hållbart ätande från boken Mat & Klimat. Det var också under en fasta vi började ha elfria kvällar utöver Earth hour. I år har jag tänkt pröva att bara äta svenskproducerad mat med undantag för kryddor, frön och eventuellt några koppar kaffe i veckan. (Jag har inte heller tänkt kräva svenskproducerad mat om jag blir bortbjuden.) Peter prövar att vara utan fisk.

På ett plan handlar våra tankar om fastan om att växa och fördjupas som människa. Det är en övning i att avstå något för ett högre syfte. Är man inte troende kan detta högre syfte vara en Bättre Värld. Ofta har våra fasteövningar handlat om sådant som har med vårt miljöengagemang att göra. 40 dagar är inte bara ett symboliskt uppmärksammande som Buy nothing day eller Earth hour. Men det är inte heller särskilt långt om man jämför med att t ex ha ett köpfritt år. Det kan alltså kännas möjligt att anta även ganska svåra utmaningar under en så begränsad tid.

Vid nyår bestämde vi att ett tema för det här året ska vara att fundera kring hur vi kan öka vår grad av självförsörjning. Då kan det ligga i linje med det att pröva hur svårt det är att i princip välja bort import. Eftersom vi inte har några planer på att ha djur, eller börja fiska, kan det på samma sätt vara värt att pröva hur det är att dra ned ytterligare på de animaliska produkterna. Det är inte i alla lägen bäst att helt utesluta vare sig import eller fisk, men det här kan vara ett sätt att bli motiverad att utforska alternativen.

För dig kanske någon annan förändring ligger närmare till hands. Använda bilen mindre, avstå från läsk, ta dig tid att läsa in dig på någon aktuell miljöfråga, bara köpa miljömärkta produkter, avstå från semester utomlands, börja baka eget bröd, ta dig en ordentlig funderare på hur ditt leverne påverkar andra, miljön och framtiden… Det finns hur många varianter som helst. Se bara till att du har bestämt dig i förväg för hur kriterierna ska se ut. Om du vid nyår bestämde dig för en miljövänlig livsstilsförändring kan fastan vara ett tillfälle att vässa detta lite ytterligare. Om du gav ett nyårslöfte, men har kommit av dig kan fastan bli en nystart.