Ökad självförsörjning

Ökad självförsörning

Vi har länge känt oss inspirerade av tanken på självförsörjning, men också varit medvetna om svårigheterna och hur långt ifrån vi själva är.I likhet med de flesta har vi en hyra att betala och avbetalningar på studielån. Lite pengar måste man ha om man inte är beredd att bo i skogen under bar himmel. Avlägset för de flesta är väl också sådant som att odla lin, bereda det till garn, väva det till tyg och sedan sy kläder av det. Att verkligen vara självförsörjande är minst ett heltidsarbete, men så länge man behöver pengar måste man samtidigt arbeta med något annat. Ja, ni förstår… att komma hela vägen fram är inte riktigt rimligt.

Men varför haka upp sig på svårigheterna när det finns så mycket man kan göra? Det handlar om att ta vara på sina egna kunskaper och förmågor och de resurser man har naturligt omkring sig. Att börja ställa sig frågor som; kan jag göra det här själv? Går det här att byta ut mot något jag kan göra själv? Vem känner jag som kan det här? Vad kan man göra av det här materialet? Går den här att göra om till något mer användbart? I Underbara Claras del av programserien De obekväma, uppmanade hon flera gånger till att ställa sig frågan: “Hur lite skulle jag kunna vara nöjd med?” Istället för: “Hur mycket kan jag få?”. Det är klokt tänkt. Den själviska roffarmentaliteten och det ständiga kravet på tillväxt är mer än planeten tål. Att sträva mot ökad självförsörjning behöver inte alls vara ett individualistiskt projekt med fokus på SJÄLV. Delat ägande av t ex bil och gräsklippare, att samarbeta om större odlingar, eller hjälpa varandra med sådant som annars skulle ha kostat pengar kan mycket väl vara viktiga delar.

Vi kommer att återkomma till och fördjupa oss i flera områden inom detta tema, men nämner nu kortfattat några möjliga infallsvinklar.

Det man kanske först kommer att tänka på är odling. Vi har sedan några år tillbaka en kolonilott på 100 kvm. Den gör oss självförsörjande på grönsaker under kanske 4-5 månader om året och på bär under längre tid än så. Det händer att vi unnar oss något vi blir sugna på som vi inte själva odlat även under skördetid, men det behövs inte för näring eller mättnad. Pickles, chutney, syrade, inlagda, frysta och torkade grönsaker har vi haft kvar till helt nyligen och kunnat använda som tillbehör till maten. Enligt Bella Lindes inspirerande bokRätt ur jorden kan en familj på fyra personer bli självförsörjande på grönsaker om man har 500 kvm mark. En genomsnittlig svensk villatomt är på 1900 kvm. Det kräver möjlighet till lagring, men är en hoppingivande tanke. Vi har i år dubblerat vårt odlingsutrymme med en lott till och får då se till att utveckla fler sätt att ta hand om skörden.

Att fråga bekanta om de har mer frukt än de kan ta hand om, kolla om det finns offentliga träd man får plocka från, plocka bär och svamp i skogen, lära sig använda ogräs och vilda växter i maten och att dra ned på sådana livsmedel man inte kan, eller är villig att, producera själv är några fler sätt.

Idén om självförsörjning gäller inte bara mat. Att lappa, laga och låna oftare är några enkla andra saker man kan ha i åtanke. Jag (Sofia) har på senare år börjat sy ganska mycket. Så länge man köper nytt tyg till det är det inte säkert att det blir vare sig billigare eller så mycket mer resurssnålt. Men det utvecklar kunskaper och ger en känsla av självständighet. Det senaste året har jag gått vidare till att använda begagnat tyg som man kan hitta väldigt billigt. Ofta finns det stuvbitar i second handbutiker, men man kan också använda t ex gardiner och sy något helt annat av tyget. När jag på allvar började botanisera upptäckte jag att det fanns mycket mer än jag trodde innan. Enklare än att sy själv från grunden är att sy om kläder man tröttnat på.

På senare tid har jag kommit igång med att virka och mamma är mycket bra på att sticka. Inte heller det blir med nödvändighet billigare, men man har större frihet att välja bra material och konstruera saker så som man vill ha dem. Det är också bra att kunskaperna bevaras och utvecklas. Pappa är händig, bra på att snickra och på att hitta kluriga lösningar till konstruktionsproblem. Tillsammans har vi snickrat både en specialutformad kompostlåda och en måttanpassad redskapslåda med sittplats och utdragbart bord. Men vi har inte huggit ned träd och klyvt till brädor. Peter bakar allt vårt matbröd och maler en del av mjölet, men vi odlar inte säd och vi köper de flesta av ingredienserna. Man får hitta sin nivå. Men gärna också utmana sig själv att gå vidare från den. I en krissituation kan det krävas av oss, men även nu är det ett sätt att spara på jordens resurser.

Lite av en klassiker på området är boken Självhushållning av John Seymour, utgiven på svenska 1979. Här finns information om det mesta. Odling förstås, men också skogsbruk, jakt, vindkraft, hur man spinner ull och lin, korgflätning, smide och mycket mer. Inspirerade av den och av sina egna försök att vara självförsörjande gav Marie och Gustav Mandelmann ut boken Självhushållning på Djupadal 2013. Det är en härligt illustrerad bok som är uppdelad efter säsongerna. Båda dessa böcker är skrivna av personer som driver självhushållningstanken mycket längre än vi själva gör, men som går bra att inspireras av även om man bara har en balkong eller fönsterbräda. Tidigare nämnda Rätt ur jorden ligger närmare en nivå som är rimlig för gemene man och är fokuserad på ätbara vegetabilier, framför allt på odling.

Spara pengar och miljö

Spara pengar och miljoMånga tvekar inför prislappen på miljömärkta varor och ser man till statistiken väljer de flesta konventionell produktion. En vanlig ursäkt för att inte göra fler medvetna val är att man inte har råd, men i själva verket är det billigare att leva miljövänligt än att inte göra det. Det är därför ekonomiska kriser är en av de få saker som får koldioxidutsläppen att minska. Alltså kan man spara pengar och miljö samtidigt.

Om man bara byter konventionella importerade produkter mot motsvarande lokalproducerade miljömärkta blir det förstås dyrare. Poängen är att om man går några steg till i sitt miljötänkande sparar man så mycket pengar att de allra flesta svenskar har råd med t ex KRAV.

Det första man kan tänka på är det där med motsvarande produkt. Jämför inte bara tomater med tomater utan också med andra grönsaker. Det som är i säsong är ofta både billigt och bättre för miljön. Kål är t ex väldigt billigt på hösten och vintern. Att oftare äta vegetariskt är en besparing både för plånboken och klimatet. Man måste inte alltid välja mellan kött och kött, utan kanske mellan kött och bönor, linser, eller ägg.

Eftersom det ur miljösynpunkt är bra med så få produktionsled som möjligt är det bra att hoppa över halv- och helfabrikat. Det sammanfaller med att det är mycket billigare att laga maten från grunden. Då vet du dessutom precis vad den innehåller.

Det faktum att vi i Sverige slänger ungefär en tredjedel av maten vi köper är en väldigt tydlig signal om att de relativt låga försäljningssiffrorna för KRAV beror på något annat än att vi inte har råd. Att bara köpa det man faktiskt använder och förvara det rätt är förstås bra för ekonomin. För den som verkligen är fattig är det en självklarhet.

Att konsumera mindre är ytterligare ett sätt att spara pengar och miljö. Att välja kvalitet är oftast dyrare vid inköpstillfället, men blir billigare och bättre för miljön i längden. Detta förstås under förutsättning att man inte köper nytt trots att de gamla grejerna fortfarande håller. Kläder, skor och saker av bra kvalitet är det också ofta mer idé att laga om de ändå går sönder.

Om man bor i en stad eller tätort med bra allmänna kommunikationer är det en mycket stor besparing att inte ha egen bil. Vi brukar hyra eller låna bil vid tillfällen när vi ändå tycker oss behöva en. Trots att vi bor i en så pass liten stad som Vadstena fungerar det bra. Bilpooler av olika slag är ett annat alternativ som växer fram på många håll. Om man har egen bil är det ett sätt att spara pengar och miljö att inte använda den onödigt ofta.

Utlandsresandet har ökat enormt mycket sedan vi var barn och en stor del av detta sker med flyg. Flyget är en av de stora klimatbovarna. Även den egna ekonomin vinner förstås på minskat resande. Tyvärr är det inte alls säkert att man sparar pengar på att välja tåg, men det är annars ett betydligt bättre miljöalternativ. Den enda gång Peter och jag varit utanför Norden sedan vi träffades åkte vi tåg till Rom. Då blir vägen en del av upplevelsen.

Att inte ha onödigt stor bostadsyta sparar man också både pengar och miljö på. Fast om man använder odlingsmöjligheterna det ger att bo i villa kan det ge en miljövinst, liksom om man väljer att ha t ex solpaneler på taket. Alla energibesparingsåtgärder ger vinster både för miljön och ekonomin. Vi bor i en trea och hyr en kolonilott på 100 kvm.

Nu behöver inte alla göra alla dessa besparingar, men det som förhoppningsvis blir tydligt när man tänker på det här sättet är att vad man har råd med för de allra flesta i Sverige handlar om prioriteringar.