Vintermat

Vintermat - Bulgur- och morotsbiffar

Denna vecka bjuder vi på vegetarisk, klimatsmart vintermat. Till huvudrätt blir det bulgur- och morotsbiffar serverade med rå rödbetssallad och grönärtshummus. Efterrätten är inspirerad av den Gotländska specialiteten saffranspannkaka, men med viss anpassning.

 

Bulgur- och morotsbiffar

2 dl bulgur
1/2 dl röda linser
6 dl vatten
3 dl finriven morot (ca två medelstora morötter)
1/2 gul lök (eller en liten)
nästan 1/2 dl rapsolja
1 tsk mald fänkål
2 ägg
drygt 1 msk grahamsmjöl
1/2 tsk salt
några drag med svartpepparkvarn

Koka bulgur och linser i vattnet enligt de koktider som står på förpackningarna (linserna ska i vattnet lite senare). Salta enligt förpackningarna. Häll av överflödigt vatten och låt svalna något. Finriv morötterna och finhacka löken. Blanda samman alla ingredienser. Provstek en liten biff och justera kryddningen om det behövs. Tillsätt mer mjöl om smeten är för lös. Blöt händerna i vatten och forma biffar. Stek dem relativt långsamt i rapsolja. Om det faller ur bulgurkorn som hamnar lösa i pannan är det bra att plocka bort dem eller se till att de kommer tillbaka in i biffarna. De har annars en tendens att sprätta iväg som popcorn.

 

Rå rödbetssallad

2 rödbetor
1 msk syrade grönsaker (vi använde rödkål)
En skvätt rapsolja
Lite salt och svartpeppar
1 näve valnötter

Skala och finriv rödbetorna. Blanda samman allt.

Recept på grönärtshummus finns här. Vi dekorerade med ärtskott. Andra skott eller groddar passar utmärkt till. Ett gott knäckebröd kan man komplettera med om man vill. Med på bilden är Peters hjärtformade kumminknäcke.

Vintermat - Falsk saffranspannkaka

Falsk saffranspannkaka

Den här efterrätten är som sagt inspirerad av den gotländska specialiteten, men i anpassad version. Havre är mycket klimatsmartare är ris (som vi kommer att skriva mer om så småningom) och här har vi inte heller använt några mejeriprodukter. För miljön spelar det ingen roll om man smaksätter den med saffran, men vi blev sugna på kanel och kardemumma. Gurkmeja ger mer färg än smak, men lär också vara väldigt nyttigt. Det blir inte lika klargult som vanlig saffranspannkaka eftersom havregrynsgröt är gråare än risgrynsgröt, men det blir snyggare än utan gurkmeja.

2 dl havregryn
4 1/2 dl vatten
1 nypa salt
1/2 msk råsocker
1 msk honung
1 1/2 tsk kanel
1 tsk kardemumma
2 tsk gurkmeja
1/2 dl mandel
1 ägg
1 näve russin

Koka en ganska fast gröt på havgregryn, vatten och salt. Låt svalna lite. Mal mandeln. Blanda samman alla ingredienser och häll smeten i en smord form ca 25 cm i diameter. Grädda i 175° ca 40 minuter. Den ska ha fått lite färg och yta och börjat släppa något från kanterna. Innandömet kan dock vara grötigt när den är varm. Låt svalna. Servera kall eller ljummen med en god sylt. Vi valde att återknyta till den gotländska inspirationen och välja salmbär.

Varsågod och ät!

Tankar om fastan

Tankar om fastan

Onsdagen direkt efter fettisdagen börjar fastan. Semlorna åt man från början för att frossa i just det man efter fettisdagen inte fick äta under 40 dagar fram till påsk. Ordet fasta har att göra med att hålla fast vid rituella regler. Fasta förekom före kristendomen och finns i olika varianter inom flera andra religioner. Den har en tid varit ganska undanskymd och bortglömd i den kristna kyrkan och ännu mer i det svenska samhället, men har börjat uppmärksammas igen. Ofta väljer man nuförtiden att tolka fastan friare än att det är vissa livsmedel man avstår från. Ibland ser man det framför allt som ett tillfälle till reflektion och fördjupning. Här beskriver vi några av våra tankar om fastan i vår tid.

Peter och jag brukar uppmärksamma fastan och har prövat olika former år från år. Ibland har det handlat om att avstå från något just under denna begränsade period och ibland om att pröva en livsstilsförändring som i vissa fall blivit bestående. Peter prövade t ex en fasta för flera år sedan att avstå från allt kött utom fisk och skaldjur och har därefter inte återgått till tidigare kost. Jag har bl a prövat att vara utan TV, att ha köpstopp och att följa en matpyramid för hållbart ätande från boken Mat & Klimat. Det var också under en fasta vi började ha elfria kvällar utöver Earth hour. I år har jag tänkt pröva att bara äta svenskproducerad mat med undantag för kryddor, frön och eventuellt några koppar kaffe i veckan. (Jag har inte heller tänkt kräva svenskproducerad mat om jag blir bortbjuden.) Peter prövar att vara utan fisk.

På ett plan handlar våra tankar om fastan om att växa och fördjupas som människa. Det är en övning i att avstå något för ett högre syfte. Är man inte troende kan detta högre syfte vara en Bättre Värld. Ofta har våra fasteövningar handlat om sådant som har med vårt miljöengagemang att göra. 40 dagar är inte bara ett symboliskt uppmärksammande som Buy nothing day eller Earth hour. Men det är inte heller särskilt långt om man jämför med att t ex ha ett köpfritt år. Det kan alltså kännas möjligt att anta även ganska svåra utmaningar under en så begränsad tid.

Vid nyår bestämde vi att ett tema för det här året ska vara att fundera kring hur vi kan öka vår grad av självförsörjning. Då kan det ligga i linje med det att pröva hur svårt det är att i princip välja bort import. Eftersom vi inte har några planer på att ha djur, eller börja fiska, kan det på samma sätt vara värt att pröva hur det är att dra ned ytterligare på de animaliska produkterna. Det är inte i alla lägen bäst att helt utesluta vare sig import eller fisk, men det här kan vara ett sätt att bli motiverad att utforska alternativen.

För dig kanske någon annan förändring ligger närmare till hands. Använda bilen mindre, avstå från läsk, ta dig tid att läsa in dig på någon aktuell miljöfråga, bara köpa miljömärkta produkter, avstå från semester utomlands, börja baka eget bröd, ta dig en ordentlig funderare på hur ditt leverne påverkar andra, miljön och framtiden… Det finns hur många varianter som helst. Se bara till att du har bestämt dig i förväg för hur kriterierna ska se ut. Om du vid nyår bestämde dig för en miljövänlig livsstilsförändring kan fastan vara ett tillfälle att vässa detta lite ytterligare. Om du gav ett nyårslöfte, men har kommit av dig kan fastan bli en nystart.

Naturmaterial – värmande ull

Varmande ullNär jag (Sofia) var barn hade morfar får och jag minns lammens glada språng i hagen och morfars historier om bråkiga baggar som inte ville klippas. Pappa älskar Gotland och vi var ofta där under min uppväxt. Där finns det mycket får (eller lamm och lammungar som de kallas där) och mycket produkter av fårskinn och ull. Ullen är, kan man säga, en förnyelsebar naturprodukt eftersom den växer ut igen så länge fåret lever. Att mamma är mycket bra på att sticka, så att jag kan beställa vilka tröjor jag vill, har bidragit till min förtjusning i detta naturmaterial.

Så här på vintern använder jag ull väldigt ofta. Det har två stora fördelar ur miljösynpunkt. För det första värmer det väldigt bra, vilket gör att man inte behöver vrida upp elementen till så höga temperaturer, vilket i sin tur sparar energi. Jag har förstått att vissa vill ha det så varmt inomhus att man kan ha T-shirt även på vintern. Själv är jag van vid att även inomhus klä mig ganska olika utifrån årstid och väder. Man ska förstås inte behöva ha mössa och vantar inne, men en ylletröja och tofflor eller raggsockor tycker jag bara är mysigt. Det andra är att man nästan aldrig behöver tvätta ett plagg av ull. Materialet stöter ifrån sig smuts och lukt och behöver på sin höjd vädras. Det sparar både energi och vatten.

Inte heller produktion av naturmaterial som ull är alltid problemfritt, så hittar man ull från svenska får och miljömärkt så är det bra. Det finns t ex ullgarn från gotländska får och även här i Östergötland finns ett ullspinneri. Extra uppmärksam ska man vara när det gäller Merinoull från Australien där det fortfarande verkar vara vanligt med sk mulesing som är mycket plågsamt för fåren. Det är ju dessutom helt onödigt att transportera ull så långt när får trivs i Sverige, men av någon anledning går mycket av den svenska ullen till spillo. Det skulle troligen förändras om det efterfrågades oftare.

Till jul köpte jag ett sittunderlägg (välj den rubriken under ”etiketter”) till Peter som en kollega hade gjort. Hon använde en teknik där man virkar eller stickar alldeles ”för stort” och glest i ull och sedan tvättar det i maskin. Det blir då som tovat. Sedan tidigare har jag en hatt, vantar och en väska som är gjorda så (av andra personer). Det blir tåligt och vackert. Underbara Clara beskriver i ett avsnitt av Husmorsskolan hur man kan göra bl a en stolsdyna och värmande skoinlägg av en sliten ullfilt på liknande sätt. Lyssna gärna.

Januari, februari är liksom november månader som många tycks vilja fly istället för att uppleva. Man håller sig inne, höjer värmen och tänder alla lampor. Själv är jag förtjust i vintern och särskilt klara, kalla dagar med snö. Då är det inte så dumt med en picknick med varm choklad och sittunderlägg i filtad ull. Förutom ull är det bästa tipset för att hålla sig varm lager på lager. Superställ har vi kvar sedan 80-talet som fortfarande håller, men annars skulle jag pröva t ex dessa underställ i ekologisk ull. När man tycker sig ha fått tillräckligt bett i kinderna kan man komma hem till mys i soffan med en (ull)filt, stearinljus och en god bok.

Spara pengar och miljö

Spara pengar och miljoMånga tvekar inför prislappen på miljömärkta varor och ser man till statistiken väljer de flesta konventionell produktion. En vanlig ursäkt för att inte göra fler medvetna val är att man inte har råd, men i själva verket är det billigare att leva miljövänligt än att inte göra det. Det är därför ekonomiska kriser är en av de få saker som får koldioxidutsläppen att minska. Alltså kan man spara pengar och miljö samtidigt.

Om man bara byter konventionella importerade produkter mot motsvarande lokalproducerade miljömärkta blir det förstås dyrare. Poängen är att om man går några steg till i sitt miljötänkande sparar man så mycket pengar att de allra flesta svenskar har råd med t ex KRAV.

Det första man kan tänka på är det där med motsvarande produkt. Jämför inte bara tomater med tomater utan också med andra grönsaker. Det som är i säsong är ofta både billigt och bättre för miljön. Kål är t ex väldigt billigt på hösten och vintern. Att oftare äta vegetariskt är en besparing både för plånboken och klimatet. Man måste inte alltid välja mellan kött och kött, utan kanske mellan kött och bönor, linser, eller ägg.

Eftersom det ur miljösynpunkt är bra med så få produktionsled som möjligt är det bra att hoppa över halv- och helfabrikat. Det sammanfaller med att det är mycket billigare att laga maten från grunden. Då vet du dessutom precis vad den innehåller.

Det faktum att vi i Sverige slänger ungefär en tredjedel av maten vi köper är en väldigt tydlig signal om att de relativt låga försäljningssiffrorna för KRAV beror på något annat än att vi inte har råd. Att bara köpa det man faktiskt använder och förvara det rätt är förstås bra för ekonomin. För den som verkligen är fattig är det en självklarhet.

Att konsumera mindre är ytterligare ett sätt att spara pengar och miljö. Att välja kvalitet är oftast dyrare vid inköpstillfället, men blir billigare och bättre för miljön i längden. Detta förstås under förutsättning att man inte köper nytt trots att de gamla grejerna fortfarande håller. Kläder, skor och saker av bra kvalitet är det också ofta mer idé att laga om de ändå går sönder.

Om man bor i en stad eller tätort med bra allmänna kommunikationer är det en mycket stor besparing att inte ha egen bil. Vi brukar hyra eller låna bil vid tillfällen när vi ändå tycker oss behöva en. Trots att vi bor i en så pass liten stad som Vadstena fungerar det bra. Bilpooler av olika slag är ett annat alternativ som växer fram på många håll. Om man har egen bil är det ett sätt att spara pengar och miljö att inte använda den onödigt ofta.

Utlandsresandet har ökat enormt mycket sedan vi var barn och en stor del av detta sker med flyg. Flyget är en av de stora klimatbovarna. Även den egna ekonomin vinner förstås på minskat resande. Tyvärr är det inte alls säkert att man sparar pengar på att välja tåg, men det är annars ett betydligt bättre miljöalternativ. Den enda gång Peter och jag varit utanför Norden sedan vi träffades åkte vi tåg till Rom. Då blir vägen en del av upplevelsen.

Att inte ha onödigt stor bostadsyta sparar man också både pengar och miljö på. Fast om man använder odlingsmöjligheterna det ger att bo i villa kan det ge en miljövinst, liksom om man väljer att ha t ex solpaneler på taket. Alla energibesparingsåtgärder ger vinster både för miljön och ekonomin. Vi bor i en trea och hyr en kolonilott på 100 kvm.

Nu behöver inte alla göra alla dessa besparingar, men det som förhoppningsvis blir tydligt när man tänker på det här sättet är att vad man har råd med för de allra flesta i Sverige handlar om prioriteringar.

10 sätt att använda morot

10 satt att anvanda en morotEfter två stora högtider – jul och nyår – båda ofta avfirade med ansenliga mängder mat, fett och sötsaker, kan man bli sugen på något rustikt och vardagligt. Vi tänkte därför inleda det nya året med att slå ett slag för den fantastiska moroten. Den är lättodlad, lagringsbar, näringsrik och mångsidig. Dessutom är den färgglad och god! I en helt vanlig mataffär kan man nästan hela året få tag på svenskodlade och KRAV-märkta morötter. Inte kan man säga detsamma om tomaterna… Moroten är dessutom en positiv symbol även om man kanske behöver lite piska också för att komma upp ur soffan igen. Här kommer 10 sätt att använda morot:

1: Den enklaste salladen som passar till allt är inte isberg, tomat och gurka – utan rårivna morötter. De förstnämnda grönsakerna innehåller ytterst lite näring på vintern och är alltid importerade eller odlade i uppvärmda växthus så här års.

2: En mättande, näringsrik och klimatsmart sallad blir det om man blandar grovriven morot med finriven rödbeta, rivet äpple, lite rapsolja, russin, pumpakärnor och lite salt och peppar. Ingredienserna går förstås att variera på massor av sätt efter säsong. Dessa finns att tillgå även på vintern. Lägg till kokt matvete, mathavre eller surdegsbröd så har du en hel måltid.

3: Blanda i potatismoset som genast får en gladare färg!

4: Med en råsaftscentrifug kan du göra egen morotsjuice. Blanda gärna med äpple och lite ingefära.

5: Morot som huvudingrediens i ett klimatsmart pålägg finns det recept på här.

6: Ångkokta morotsstavar behåller mer näring än vanligt kokta och är ett lättsmält, gott och vackert tillbehör till maten. Men vanligt kokta är inte illa det heller! Morötter tillhör de grönsaker som är nyttigare tillagade än råa. Livsmedelsverket skriver: ”För t ex vegetabiliska livsmedel med betakaroten, ett förstadium till vitamin A, gör kokning att cellväggarnas proteiner luckras upp och karotenet i cellerna kan frigöras.”

7: Morotskaka – det kanske mest kända fikabrödet med grönsaker i. Många receptvarianter finns. Även rödbetskaka är förresten gott och vackert.

8: Lägg morotsskal i vattnet när du kokar ägg så får de en gulaktig färg. Fint till påsk (även om det är lite tidigt att tipsa om sådant nu).

9: Morotssoppa. Koka morotsbitar mjuka i buljong (ekologisk utan tillsatser finns ofta i hälsokostbutiker). Mixa med lite crème fraiche. För klimatet är det bra att dra ned på mejeriprodukterna och vill man därför hoppa över crème fraiche kan det ge fyllighet att koka och mixa med potatis och/eller jordärtskocka.

10: Morotsbiffar. Skala 8 stora morötter och dela i grova bitar. Koka dem halvmjuka. Häll av vattnet och finriv morötterna. Blanda med ett ägg, lite muskot, lite salt och 1 msk potatismjöl. Klicka ut i stekpanna och stek dem i smör eller olja. Detta är ett gammalt östgötskt recept som vi hämtat från den inspirerande boken Östgötamat, av Inga Wallenquist (utgiven av Östergötlands länsmuseum).

Bonustips: Snögubbsnäsa!