Detta med bostadsyta

Detta med bostadsyta. Bild på hus med fem lägenheter. Gjort som pepparkakshus.

Ett vanligt sätt att ringa in områden där våra val påverkar miljön är de fem B:na; bilen, biffen, bostaden, begäret och börsen. När det gäller bostaden tas ofta sådant som energieffektivisering och bra miljöval på ditt elavtal upp. Detta är nog så viktigt och sådant vi skrivit om i tidigare inlägg om bostaden. Men idag tänkte jag resonera något kring de större förändringarna och detta med bostadsyta. 

Hur stort vi bor påverkar klimatavtrycket en hel del. Både genom uppvärmning, markanvändning och material som gått åt till att bygga en större bostad. Med större boendeyta är det också lättare att fylla bostaden med mer konsumtion. Som student på 24 kvadratmeter drar du dig för att köpa ett nytt hemmabiosystem (även om du hade haft råd) eftersom det skulle fylla en alltför stor del av bostaden. Men som villaägare finns ofta utrymme också för det skrymmande. Bostadsytan kan alltså leda till en naturlig begränsning av konsumtionen. 

Själva har vi båda vuxit upp i villa men bott i lägenheter efter att vi flyttat hemifrån. Vid vår senaste flytt, för ungefär 6 år sedan, minskade vi vår bostadsyta från 84 kvadrat till 60. Det innebar en del utmaningar men främst en befrielse. Möbler, prydnadssaker, böcker och kläder. Föremål som inte betydde så mycket kunde skänkas, säljas och ibland slängas. Minskat boende ger mindre att ta hand om och som en bonus blir frestelsen att köpa hem platskrävande saker mindre. Jag tänker att det handlar om att ge sig själv bättre förutsättningar till hållbara val. Lite som om du under det nya året vill leva mer hälsosamt med mer motion och bättre kost. Då underlättar det att redan på kvällen ställa fram träningskläderna för morgonens löprunda. Och se till att det finns mycket frukt och grönt hemma istället för smågodis och chips.      

Idag är den genomsnittliga boendeytan per svensk omkring 42 kvadratmeter. Detta är mer än genomsnittet i Europa. Som det lyfts upp i följande arkitektartikel finns ett flertal vinster även för hälsa och välbefinnande med mindre bostäder. Ett beslut om att bosätta sig på mindre yta är inte lika lätt som att byta till elavtal med Bra miljöval. Men den här tiden, strax efter nyår, inbjuder till reflektion och kanske rannsakan kring vad som verkligen är viktigt för dig.

En start i tankebanorna kring att byta till mindre bostad kan vara att reflektera kring vad som fyller ditt nuvarande hem. Är det till exempel vitrinskåp med finporslin som på sin höjd används en gång per år, flyttkartonger med papper eller saker som inte använts på flera år, skrymmande möbler som du egentligen inte tycker om, barnens urvuxna kläder och trasiga leksaker. Att bo onödigt stort för att få plats med sådant du egentligen inte värdesätter kanske visar sig vara ett allt för svagt argument. Att då välja en mindre bostadsyta kan bli en befrielse och positiv nystart. 

Lycka till med din väg till ett mer hållbart boende 2026!

Spara pengar och miljö

Spara pengar och miljoMånga tvekar inför prislappen på miljömärkta varor och ser man till statistiken väljer de flesta konventionell produktion. En vanlig ursäkt för att inte göra fler medvetna val är att man inte har råd, men i själva verket är det billigare att leva miljövänligt än att inte göra det. Det är därför ekonomiska kriser är en av de få saker som får koldioxidutsläppen att minska. Alltså kan man spara pengar och miljö samtidigt.

Om man bara byter konventionella importerade produkter mot motsvarande lokalproducerade miljömärkta blir det förstås dyrare. Poängen är att om man går några steg till i sitt miljötänkande sparar man så mycket pengar att de allra flesta svenskar har råd med t ex KRAV.

Det första man kan tänka på är det där med motsvarande produkt. Jämför inte bara tomater med tomater utan också med andra grönsaker. Det som är i säsong är ofta både billigt och bättre för miljön. Kål är t ex väldigt billigt på hösten och vintern. Att oftare äta vegetariskt är en besparing både för plånboken och klimatet. Man måste inte alltid välja mellan kött och kött, utan kanske mellan kött och bönor, linser, eller ägg.

Eftersom det ur miljösynpunkt är bra med så få produktionsled som möjligt är det bra att hoppa över halv- och helfabrikat. Det sammanfaller med att det är mycket billigare att laga maten från grunden. Då vet du dessutom precis vad den innehåller.

Det faktum att vi i Sverige slänger ungefär en tredjedel av maten vi köper är en väldigt tydlig signal om att de relativt låga försäljningssiffrorna för KRAV beror på något annat än att vi inte har råd. Att bara köpa det man faktiskt använder och förvara det rätt är förstås bra för ekonomin. För den som verkligen är fattig är det en självklarhet.

Att konsumera mindre är ytterligare ett sätt att spara pengar och miljö. Att välja kvalitet är oftast dyrare vid inköpstillfället, men blir billigare och bättre för miljön i längden. Detta förstås under förutsättning att man inte köper nytt trots att de gamla grejerna fortfarande håller. Kläder, skor och saker av bra kvalitet är det också ofta mer idé att laga om de ändå går sönder.

Om man bor i en stad eller tätort med bra allmänna kommunikationer är det en mycket stor besparing att inte ha egen bil. Vi brukar hyra eller låna bil vid tillfällen när vi ändå tycker oss behöva en. Trots att vi bor i en så pass liten stad som Vadstena fungerar det bra. Bilpooler av olika slag är ett annat alternativ som växer fram på många håll. Om man har egen bil är det ett sätt att spara pengar och miljö att inte använda den onödigt ofta.

Utlandsresandet har ökat enormt mycket sedan vi var barn och en stor del av detta sker med flyg. Flyget är en av de stora klimatbovarna. Även den egna ekonomin vinner förstås på minskat resande. Tyvärr är det inte alls säkert att man sparar pengar på att välja tåg, men det är annars ett betydligt bättre miljöalternativ. Den enda gång Peter och jag varit utanför Norden sedan vi träffades åkte vi tåg till Rom. Då blir vägen en del av upplevelsen.

Att inte ha onödigt stor bostadsyta sparar man också både pengar och miljö på. Fast om man använder odlingsmöjligheterna det ger att bo i villa kan det ge en miljövinst, liksom om man väljer att ha t ex solpaneler på taket. Alla energibesparingsåtgärder ger vinster både för miljön och ekonomin. Vi bor i en trea och hyr en kolonilott på 100 kvm.

Nu behöver inte alla göra alla dessa besparingar, men det som förhoppningsvis blir tydligt när man tänker på det här sättet är att vad man har råd med för de allra flesta i Sverige handlar om prioriteringar.