Tag Archives: vegan
Nötsmör
Ätliga blommor – Blomsterbollar
Den här tiden på året är det lätt och roligt att använda sådant som växer i naturen till matlagning och bakning. Nu har inte alla förmånen att ha en bit jord att odla på; men de två ätliga blommor som jag (Peter) tänkte uppmuntra till användning av denna vecka har nog alla tillgång till. De mångfaldiga blommorna är nämligen maskrosor och tusenskönor. Av många betraktade som ogräs, men i så fall är de riktigt användbara sådana.
Många har säkert hört talas om att späda maskrosblad passar i sallad, men också maskrosens och tusenskönans blommor är ätbara. När jag använt hela maskrosblommor har jag stekt upp dem hastigt i olja och lite salt. De blir då goda att ha i en sallad eller som tillbehör till nästan vilken mat som helst.
Enkelt är det också att använda blommornas kronblad som strössel på mat som kan behöva lite dekorativ sommarflärd. En återkommande favorit på våra veganska veckodagar (eller egentligen vilken dag som helst) har blivit olika varianter av chokladbollar baserade på jordnötssmör eller tahini. De blir extra fina om den traditionella kokosen eller pärlsockret byts ut mot blomsterströssel. Ett recept (som lätt kan modifieras efter tycke och smak) är så här:
Godis med ätliga blommor
3 dl havregryn
1 dl råsocker
1 msk kakao
100 g jordnötssmör (gjort på bara jordnötter och eventuellt lite havssalt)
2 msk honung (då vi inte är ortodoxa veganer tillåter vi oss använda honung även en vegansk dag)
½ dl havremjölk
Strössel av kronblad från ätliga blommor
Blanda först de torra ingredienserna och tillsätt sedan resten tills det blir en jämn smet. Låt den stå kallt en liten stund om smeten är för kladdig. Fukta sedan händerna i kallt vatten för att lättare kunna rulla 12-14 bollar av blandningen. Bollarna rullas i kronbladen från ätliga blommor såsom maskrosor och/eller tusenskönor. Förvaras i kylen. Man kan även göra bollar på bara jordnötssmör (eller annat nötsmör), honung och kakao om man vill slippa sockret.
Blomsterströsslet har knappt någon smak men förhöjer onekligen den estetiska upplevelsen. Så länge blommorna inte är plockade i närheten av mycket avgaser eller utsatta för bekämpningsmedel är de troligen en smula nyttiga. Glad blir man av dem i alla fall.
En vegansk dag i veckan
För ett par månader sedan började jag (Peter) och Sofia med vanan att låta en dag per vecka bli en vegansk dag. Ungefär som det välspridda konceptet med köttfri måndag, men vi utesluter animaliska produkter helt och hållet i den mat vi äter den dagen.
Eftersom vi vet att mer än en fjärdedel av medelsvenskens klimatpåverkan kommer från maten har vi funderat en hel del kring hur vårt eget klimatavtryck kan minska genom mera medvetna val. Detta är också något vi ofta skrivit om bland våra veckotips. En sak som triggade igång dessa specifikt veganska tankar hos oss var förra höstens uppdaterade kostråd från Livsmedelsverket. De tog där upp miljöaspekterna i fråga om matval på ett mer tydligt sätt än tidigare. Bland annat konstaterar de att vi genom en förändring av våra matvanor skulle kunna halvera våra klimatutsläpp från maten samtidigt som vårt näringsintag ökar. Detta ökade fokus på klimatpåverkan tycker vi är bra och även om rapportens innehåll inte innehöll så stora nyheter för oss så blev vi välbehövligt påminda om exempelvis ostens klimatbelastande effekt.
När förändringen till en vegansk dag per vecka planerades såg vi aldrig de veganska luncherna som någon större utmaning eftersom vår lunch ofta är utan animalier i alla fall. Den uttalat veganska lunchen har däremot lett till att vi tagit oss för att pröva en del nya recept. Där vi fick tänka till var istället främst i detaljerna. Här har det blivit positivt kreativa utmaningar som att utforska fler smörgåspålägg med vegetabilisk bas och att prova goda fikatillbehör baserade på exempelvis malda nötter eller jordnötssmör.
Ett dilemma som vi såg var frukosten. Vi använder båda gärna fil och müsli som start på dagen. Filen har under ett par år varit en egengjord havrefil med liten del syrningsstart från vanlig fil. Skulle vegandagen vara helhjärtad behövde vi hitta någon ersättning till denna mjölksyrekultur från traditionell fil. Jag som gärna använder surdeg började nu experimentera med en havrefil där surdegsstarten kunde stå för syrningen. Efter ett tag blev det riktigt bra.
Vegansk havrefil
Lika delar havreflingor och vatten hälls i en skål. Föredrar du tjockare eller tunnare fil ändras bara proportionerna. Lägg i en matsked surdesstart (helst vetesurdeg) och låt stå i ett par timmar. Mixa sedan med stavmixer och häll över i tillbringare med lock – se till att det är några centimeters marginal upp till locket då filen kan svälla. Låt stå i rumstemperatur 8-24 timmar (beroende på hur syrad du vill ha den) och sedan är den klar att användas. Förvaras kylskåpskallt. Gott, mättande och troligen riktigt nyttigt blir det.
Införandet av en vegandag per vecka blev också en form av välvillig självsuggestion, eller kanske försiktigt knuffande – nudging – i en positiv riktning. Liksom gäster på en buffé slänger mindre mat om tallrikarna är mindre leder begränsningen till vegansk mat en dag av sju lätt till mindre animaliska produkter även övriga sex dagar. Tröskeln sänks så att säga när vi hittar veganska alternativ som är goda och som vi gärna använder oftare.
Varken jag eller Sofia är beredda att endast äta vegansk mat men genom att allt oftare välja bort animalisk kost gör vi både vår hälsa och klimatet en stor tjänst. För er som vill pröva detsamma finns en värld av nya smakupplevelser. Inspiration och recept finns bland annat här. Starta med en passande utmaning för dig själv oavsett om det innebär att helt övergå till vegansk kost eller om du startar med en lunch i veckan.
Vegetarisk smörgåstårta
Personligen har jag (Sofia) nog aldrig gillat vanlig smörgåstårta. Delvis beror detta på att jag får ont i magen av majonäs och andra feta röror, men det är sällan någon större smakupplevelse heller tycker jag. Detta hade jag under många år knappt alls tänkt på eftersom det verkade vara helt ute med smörgåstårta i de sammanhang jag befann mig i. Jag hade slutat säga till om att jag inte tål majonäs eftersom det i de allra flesta andra sammanhang går att peta bort. Och ingen bjuder ju på smörgåstårta längre tänkte jag. Men här i Vadstena gör man det. På jobbet har det hänt flera gånger bara under det senaste året. De jag pratat med här om detta känner inte alls igen att det någonsin varit ute och nästan alla verkar älska det. Kanske var det bara i de större städerna det försvann och för övrigt beror det säkert på vem man umgås med. Min mamma verkar tycka att det är roligare att testa nya saker och bland mina vänner har många länge varit vegetarianer. Vi har nu prövat att utveckla grundidén genom att göra en läcker och matig vegetarisk smörgåstårta.
De vanliga sorters smörgåstårta som finns att beställa är ytterst sällan vegetariska. Även om mängden rent kött inte är stor är det ofta stor andel animaliska produkter. Jag tror heller aldrig att jag har sett någon där dessa är KRAV, vilket skulle göra väldigt stor skillnad bl a när det gäller mejeriprodukterna. En mycket vanlig ingrediens är räkor. Vi närde en from förhoppning om att många skulle uppmärksamma att WWF nu rödlistat nordhavsräkor, men så verkar det inte ha blivit. I boken Mat & Klimat finns räkor i toppen av matpyramiderna, alltså bland det man ska äta ytterst sällan om man vill äta klimatsmart. Detta utifrån att det går åt oproportionerligt mycket diesel vid trålingen, jämfört med den mängd näring de fångade räkorna har. Därför har vi sedan ett par år tillbaka varit mycket restriktiva. Druvor är en annan mycket vanlig dekor på smörgåstårtor. Om dessa inte är KRAV, vilket de i stort sett aldrig är, så är de extremt hårt besprutade. I vissa tester har de innehållit rester av upp till 20 bekämpningsmedel. Smörgåstårtor dekoreras ytterst sällan med säsongens grönsaker utom just när isbergssallad och tomater är i säsong.
Men så till det positiva! Det är inget fel på själva idén med smörgåstårta och om man gör den själv kan man ha vad man vill i den. Då kan den bli mycket bättre för både hälsan och miljön och dessutom godare. På bilden finns ett exempel som vi prövade när jag lite frustrerat undrade varför de smörgåstårtor jag blivit bjuden på bestod av vitt bröd, vit smet och pyttelite grönsaker på toppen. Det måste ju gå att göra något roligare! Vi gjorde dem som portionsbakelser, men det går förstås att lägga samman till en tårta om man vill det. Med tanke på hur vanligt det blivit med allergier och specialkost är kanske smörgåstårta inte längre den praktiska bjudrätt den en gång var. Gör man smörgåsbakelser är det lättare att anpassa.
Vegetarisk smörgåstårta
Brödet på bilden är en variant av kavring bakad på ekologiska ingredienser. På det understa lagret är det grönärtshummus där man kan utesluta vitlöken om man tycker det blir för mycket i sammanhanget. Vi skrev aldrig ned precis vad vi hade i den övre smeten, men det är en blandning bestående av finhackad rödkål och jordnötsmör, lite olja och kryddor. På toppen och vid sidan av på tallrikarna är det finriven morot, apelsin och valnötter.
Röror kan man göra av allt möjligt t ex mixade bönor eller ärtor, mixade nötter eller mandlar blandat med finrivna rotsaker och olja. Experimentera gärna med kryddningen. Ett bra vegetariskt alternativ om man vill ha något färdigt är Tartex. Det innehåller visserligen palmolja, men ekologiskt producerad sådan. Tahini kan man också använda som bas till en röra. Vill man ändå använda crème fraîche eller dylikt är det ok om man väljer KRAV. Dekorera med säsongens grönsaker och frukter och välj gärna det som går att få tag på ekologiskt. Vi gjorde vårt exempel lite tidigare under året. Nu har apelsinernas bästa tid snart passerat och det dröjer inte länge innan det är dags för vårens primörer. Då kan t ex en hastigt kokt sparris pryda sin plats på en smörgåsbakelse.