Tag Archives: matlagning
Ätliga blommor – Blomsterbollar
Den här tiden på året är det lätt och roligt att använda sådant som växer i naturen till matlagning och bakning. Nu har inte alla förmånen att ha en bit jord att odla på; men de två ätliga blommor som jag (Peter) tänkte uppmuntra till användning av denna vecka har nog alla tillgång till. De mångfaldiga blommorna är nämligen maskrosor och tusenskönor. Av många betraktade som ogräs, men i så fall är de riktigt användbara sådana.
Många har säkert hört talas om att späda maskrosblad passar i sallad, men också maskrosens och tusenskönans blommor är ätbara. När jag använt hela maskrosblommor har jag stekt upp dem hastigt i olja och lite salt. De blir då goda att ha i en sallad eller som tillbehör till nästan vilken mat som helst.
Enkelt är det också att använda blommornas kronblad som strössel på mat som kan behöva lite dekorativ sommarflärd. En återkommande favorit på våra veganska veckodagar (eller egentligen vilken dag som helst) har blivit olika varianter av chokladbollar baserade på jordnötssmör eller tahini. De blir extra fina om den traditionella kokosen eller pärlsockret byts ut mot blomsterströssel. Ett recept (som lätt kan modifieras efter tycke och smak) är så här:
Godis med ätliga blommor
3 dl havregryn
1 dl råsocker
1 msk kakao
100 g jordnötssmör (gjort på bara jordnötter och eventuellt lite havssalt)
2 msk honung (då vi inte är ortodoxa veganer tillåter vi oss använda honung även en vegansk dag)
½ dl havremjölk
Strössel av kronblad från ätliga blommor
Blanda först de torra ingredienserna och tillsätt sedan resten tills det blir en jämn smet. Låt den stå kallt en liten stund om smeten är för kladdig. Fukta sedan händerna i kallt vatten för att lättare kunna rulla 12-14 bollar av blandningen. Bollarna rullas i kronbladen från ätliga blommor såsom maskrosor och/eller tusenskönor. Förvaras i kylen. Man kan även göra bollar på bara jordnötssmör (eller annat nötsmör), honung och kakao om man vill slippa sockret.
Blomsterströsslet har knappt någon smak men förhöjer onekligen den estetiska upplevelsen. Så länge blommorna inte är plockade i närheten av mycket avgaser eller utsatta för bekämpningsmedel är de troligen en smula nyttiga. Glad blir man av dem i alla fall.
Ta vara på rester – man tager vad man haver
Som många kanske redan vet är rubrikens ord inte något exakt citat från Cajsa Warg. När man läser Anna Christinas (som var hennes fullständiga förnamn) klassiska kokbok från 1755 är det ändå inte förvånande att hon har kopplats samman med denna devis. Hade hushållet slaktat ett får eller en gris skulle givetvis alla användbara delar användas. Läsaren av kokboken får därför veta både hur man tillagar smakfullt lungmos av får och pressylta av svinhuvud. Självklart var det säkert också att ta vara på rester.
Idag är både den fysiska och mentala distansen till matens ursprung betydligt större än på Cajsa Wargs tid. Vår matlagning kräver mycket mindre tid, kunskap och del av vår disponibla inkomst. Kanske finns det ett samband med den rapport från Naturvårdsverket som presenterades på nyheterna härom veckan. Den visar att en miljon ton mat slängs varje år i Sverige. Mat som varit fullt ätbar men ändå ratats eller som slängts för att vi köpt stora mängder och inte tagit vara på den innan den blivit dålig. Vad som framför allt var en nyhet i rapporten var att majoriteten av den slängda svenska maten faktiskt kommer från hushållen.
Det verkar som att mycket av den grundrespekt för vår föda som funnits tidigare, har försvunnit på vägen till dagens samhälle. Man kan tänka sig att en stor del av denna respekt återkommer i takt med sinande mängder billig oljebaserad energi och därigenom dyrare mat. Eftersom vår mat står för en stor del av hushållens koldioxidutsläpp, gör vi ändå klokt i att redan nu försöka se på den med andra ögon.
Även i vårt hushåll händer det förstås att matvaror blir gamla och behöver kastas, men inte speciellt ofta. Blir något över från helgens lunch fungerar det nästan alltid som del av någon lunchlåda till jobbet under veckan. Har filen eller mjölken tveksamt datum och smakar aningen för syrligt passar den utmärkt som degvätska vid brödbak. På liknande sätt använder vi gärna äggvitor som blivit över från t ex glasstillverkning. Använder du på detta vis alternativ degvätska i brödbaken; se bara till att ha samma totala mängd vätska som receptet föreslår och tillsätt som vanligt inte allt mjöl samtidigt utan pröva dig fram till vad som är lagom. Bröd som inte kommer att användas på ett par dagar skivas upp och läggs in i frysen (tina sedan gärna i en handduk i rumstemperatur).
De gånger vi gör egen pizza har vi ofta använt saker som ändå funnits hemma; tomatpuré, pesto, en halv lök, fint riven morot, de sista oliverna från en öppnad burk, en burk sardeller som inte blivit använd, en ostkant som rivs ovanpå … Förslag på god pizzabotten finns förresten hos Martin Johansson. En återkommande rätt hemma hos oss är soppa som mixas slät med stavmixer. Utifrån en bas av någon rotsak likt morot eller rödbeta tillsätts lite potatis, lök, fänkål, broccoli, palsternacka eller annat som finns hemma. Soppan mixas (ev. med crème fraiche), kryddas och smakas av.
En annan vardagsmat som vi varierar utifrån tillgång på råvaror är hackade och stekta grönsaker, eller om man vill kalla det pytt i panna. Rot- och grönsaker fräses i en stekpanna eller wok. För den som äter kött kan det passa med ett par korvbitar eller kvarvarande skinkpålägg i. Äpple eller annan frukt kan skänka kulinarisk höjd. Även ett stekt ägg och kanske syrade eller inlagda grönsaker fungerar fint till. Matvete eller liknande fungerar som tillbehör men blir ofta överflödigt.
Samtidigt som mycket av den sunda respekten för mat verkar ha försvunnit och vi slänger omkring en tredjedel av maten vi köpt kanske respekten för matlagning ibland är onödigt stor. Istället för att våga experimentera och anpassa recepten utifrån vad som behöver gå åt av vad vi har hemma och vad som är i säsong blir vi ofta slavar under recepten. Det kan bli som i den sanna historien om personen som bakade småkakor. I receptet skulle det bli 40 kakor och då hon bakat ut 40 kakor slängde hon resten av degen.
Litteraturtips på temat ta vara på rester
Det har den senaste tiden kommit en rad böcker kring att ta hand om maten och laga gott utifrån rester. Botanisera gärna på bibliotekets Qcaa-avdelning. Ett par böcker i ämnet som funnits med när veckans miljötips skrivits ned är följande:
Cajsa Wargs kokbok är kanske främst roande läsning utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv, men bjuder även på recept som både kan fascinera och inspirera.
100 sätt att rädda maten … av Annica Triberg. Klokt, snyggt och inspirerande kring hur vårt matsvinn minimeras.