Naturmaterial – värmande ull

Varmande ullNär jag (Sofia) var barn hade morfar får och jag minns lammens glada språng i hagen och morfars historier om bråkiga baggar som inte ville klippas. Pappa älskar Gotland och vi var ofta där under min uppväxt. Där finns det mycket får (eller lamm och lammungar som de kallas där) och mycket produkter av fårskinn och ull. Ullen är, kan man säga, en förnyelsebar naturprodukt eftersom den växer ut igen så länge fåret lever. Att mamma är mycket bra på att sticka, så att jag kan beställa vilka tröjor jag vill, har bidragit till min förtjusning i detta naturmaterial.

Så här på vintern använder jag ull väldigt ofta. Det har två stora fördelar ur miljösynpunkt. För det första värmer det väldigt bra, vilket gör att man inte behöver vrida upp elementen till så höga temperaturer, vilket i sin tur sparar energi. Jag har förstått att vissa vill ha det så varmt inomhus att man kan ha T-shirt även på vintern. Själv är jag van vid att även inomhus klä mig ganska olika utifrån årstid och väder. Man ska förstås inte behöva ha mössa och vantar inne, men en ylletröja och tofflor eller raggsockor tycker jag bara är mysigt. Det andra är att man nästan aldrig behöver tvätta ett plagg av ull. Materialet stöter ifrån sig smuts och lukt och behöver på sin höjd vädras. Det sparar både energi och vatten.

Inte heller produktion av naturmaterial som ull är alltid problemfritt, så hittar man ull från svenska får och miljömärkt så är det bra. Det finns t ex ullgarn från gotländska får och även här i Östergötland finns ett ullspinneri. Extra uppmärksam ska man vara när det gäller Merinoull från Australien där det fortfarande verkar vara vanligt med sk mulesing som är mycket plågsamt för fåren. Det är ju dessutom helt onödigt att transportera ull så långt när får trivs i Sverige, men av någon anledning går mycket av den svenska ullen till spillo. Det skulle troligen förändras om det efterfrågades oftare.

Till jul köpte jag ett sittunderlägg (välj den rubriken under ”etiketter”) till Peter som en kollega hade gjort. Hon använde en teknik där man virkar eller stickar alldeles ”för stort” och glest i ull och sedan tvättar det i maskin. Det blir då som tovat. Sedan tidigare har jag en hatt, vantar och en väska som är gjorda så (av andra personer). Det blir tåligt och vackert. Underbara Clara beskriver i ett avsnitt av Husmorsskolan hur man kan göra bl a en stolsdyna och värmande skoinlägg av en sliten ullfilt på liknande sätt. Lyssna gärna.

Januari, februari är liksom november månader som många tycks vilja fly istället för att uppleva. Man håller sig inne, höjer värmen och tänder alla lampor. Själv är jag förtjust i vintern och särskilt klara, kalla dagar med snö. Då är det inte så dumt med en picknick med varm choklad och sittunderlägg i filtad ull. Förutom ull är det bästa tipset för att hålla sig varm lager på lager. Superställ har vi kvar sedan 80-talet som fortfarande håller, men annars skulle jag pröva t ex dessa underställ i ekologisk ull. När man tycker sig ha fått tillräckligt bett i kinderna kan man komma hem till mys i soffan med en (ull)filt, stearinljus och en god bok.

Groddar och skott

Groddar och skott

Under nuvarande mörka och kalla årstid är som bekant utbudet av frukt och grönsaker begränsat här i Sverige. Rotfrukter som morötter och vinterlagrade äpplen i all ära men ibland blir längtan stor efter gröna, spröda och fräscht nyskördade grönsaker. Det som erbjuds i våra butiker är ofta odlat långt borta och skördat innan de mognat färdigt, vilket ger ett smakfattigt resultat. Funderar vi dessutom på hur sommargrönsaker som tomat, gurka och plocksallad kan erbjudas när snön täcker jorden, inser vi snart att de är dopade genom energiintensiv odling i växthus och/eller långa transporter där olja och annan fossil energi används i mycket hög utsträckning. Som tur är kan vi med relativt enkla medel förse oss själva med egenodlade nyttigheter även mitt i vintern. Vi talar förstås om groddar och skott.

Vi gjorde några inledande försök under förra vintern med groddning av alfalfa-frön samt några omgångar odling av skott från solrosfrön och ärtor. Eftersom det var enkelt och gav ett tacksamt resultat ville vi utöka det hela. Lyckligtvis sammanföll detta med att tomten tyckte att vi varit så snälla att vi fick en smidig groddningsanläggning av terrakotta till jul. Där har vi nu med framgång groddat mungbönor, råg, alfalfa, kikärtor, vanliga ärtor med mera. De flesta bönor och frön som groddas blir färdiga att äta redan efter 3-4 dagar och är då en skatt av fräscha vitaminer. Dessa vitaminbomber har även visat sig innehålla mängder av protein vilket gör dem till ett billigt och bra köttalternativ. Näringsvärdet stiger helt enkelt när bönor och frön läggs i vatten; de vaknar då så att säga till liv. Ett koncentrat av mineraler och proteiner som är tänkta att försörja hela växten blir nu lättillgängliga för oss människor.

När vi prövade groddning förra vintern lät vi alfalfa-frön ligga i blöt över natten och sedan fick de ligga i ett kaffefilter av urdiskningsbar modell. Där kunde fröna lätt sköljas morgon och kväll. Däremellan låg de täckta av en handduk och med en skål under för avrinningen. Efter ett par/tre dagar var de färdiga för att stå framme och samla klorofyll under några timmar i köksfönstret utan täckande handduk. Det krävs alltså ingen speciell utrustning för att börja odla egna vitaminer och proteiner. Vill man efter en tid utveckla det hela går det naturligtvis att införskaffa någon groddningsanläggning men pröva med det du har hemma först. Groddarna går bra att äta på en gång men klarar sig i kylskåp cirka fem dagar. Både groddar och skott passar bra som sallad till de flesta maträtter eller som grund till en hel salladsmåltid. Tillsammans med något annat klimatsmart pålägg fungerar de även utmärkt på bröd. Sköljvattnet från groddningen kan med fördel användas som blomsternäring.

En pedagogisk guide till groddningens ädla konst med bland annat en sammanställning över olika lämpliga bönor och groddar finner ni här. En rolig och intressant beskrivning av groddningen och skottningens alla fördelar finns även genom den sköna 70-talsboken Allt om groddar utav Per & Gita Sellmann (finns på ett bibliotek nära dig eller genom fjärrlån).

De flesta bönor och frön finns i närmaste butik men för lite mer spännande alternativ och ekologisk garanti kan Runåbergs fröer rekommenderas.

Spara pengar och miljö

Spara pengar och miljoMånga tvekar inför prislappen på miljömärkta varor och ser man till statistiken väljer de flesta konventionell produktion. En vanlig ursäkt för att inte göra fler medvetna val är att man inte har råd, men i själva verket är det billigare att leva miljövänligt än att inte göra det. Det är därför ekonomiska kriser är en av de få saker som får koldioxidutsläppen att minska. Alltså kan man spara pengar och miljö samtidigt.

Om man bara byter konventionella importerade produkter mot motsvarande lokalproducerade miljömärkta blir det förstås dyrare. Poängen är att om man går några steg till i sitt miljötänkande sparar man så mycket pengar att de allra flesta svenskar har råd med t ex KRAV.

Det första man kan tänka på är det där med motsvarande produkt. Jämför inte bara tomater med tomater utan också med andra grönsaker. Det som är i säsong är ofta både billigt och bättre för miljön. Kål är t ex väldigt billigt på hösten och vintern. Att oftare äta vegetariskt är en besparing både för plånboken och klimatet. Man måste inte alltid välja mellan kött och kött, utan kanske mellan kött och bönor, linser, eller ägg.

Eftersom det ur miljösynpunkt är bra med så få produktionsled som möjligt är det bra att hoppa över halv- och helfabrikat. Det sammanfaller med att det är mycket billigare att laga maten från grunden. Då vet du dessutom precis vad den innehåller.

Det faktum att vi i Sverige slänger ungefär en tredjedel av maten vi köper är en väldigt tydlig signal om att de relativt låga försäljningssiffrorna för KRAV beror på något annat än att vi inte har råd. Att bara köpa det man faktiskt använder och förvara det rätt är förstås bra för ekonomin. För den som verkligen är fattig är det en självklarhet.

Att konsumera mindre är ytterligare ett sätt att spara pengar och miljö. Att välja kvalitet är oftast dyrare vid inköpstillfället, men blir billigare och bättre för miljön i längden. Detta förstås under förutsättning att man inte köper nytt trots att de gamla grejerna fortfarande håller. Kläder, skor och saker av bra kvalitet är det också ofta mer idé att laga om de ändå går sönder.

Om man bor i en stad eller tätort med bra allmänna kommunikationer är det en mycket stor besparing att inte ha egen bil. Vi brukar hyra eller låna bil vid tillfällen när vi ändå tycker oss behöva en. Trots att vi bor i en så pass liten stad som Vadstena fungerar det bra. Bilpooler av olika slag är ett annat alternativ som växer fram på många håll. Om man har egen bil är det ett sätt att spara pengar och miljö att inte använda den onödigt ofta.

Utlandsresandet har ökat enormt mycket sedan vi var barn och en stor del av detta sker med flyg. Flyget är en av de stora klimatbovarna. Även den egna ekonomin vinner förstås på minskat resande. Tyvärr är det inte alls säkert att man sparar pengar på att välja tåg, men det är annars ett betydligt bättre miljöalternativ. Den enda gång Peter och jag varit utanför Norden sedan vi träffades åkte vi tåg till Rom. Då blir vägen en del av upplevelsen.

Att inte ha onödigt stor bostadsyta sparar man också både pengar och miljö på. Fast om man använder odlingsmöjligheterna det ger att bo i villa kan det ge en miljövinst, liksom om man väljer att ha t ex solpaneler på taket. Alla energibesparingsåtgärder ger vinster både för miljön och ekonomin. Vi bor i en trea och hyr en kolonilott på 100 kvm.

Nu behöver inte alla göra alla dessa besparingar, men det som förhoppningsvis blir tydligt när man tänker på det här sättet är att vad man har råd med för de allra flesta i Sverige handlar om prioriteringar.

Lappa och laga

Lappa och laga

I vårt samhälle uppmuntras vi från många håll att köpa nytt när något börjat bli slitet eller trasigt istället för att lappa och laga. Det kan gälla kläder, skor, tekniska prylar, möbler etcetera. Inte minst handlar det nog om kommersiella krafter som låter oss känna behov som tidigare inte fanns. I hög grad tror jag (Peter) också att vi ger våra ägodelar så kort livslängd helt enkelt för att vi har de ekonomiska möjligheterna. Att köpa nya skor istället för att laga de gamla ses inte som någon uppoffring utan tvärtom upplevs det lättare än att laga de vi redan har.

Genom att lyfta blicken från vår egen plånbok och butikernas förmånliga erbjudanden kan bilden bli en annan. Jag lyssnade nyligen på en intervju med den inflytelserika professorn i naturhushållning, Johan Rockström. Han beskrev där hur vi påverkas av tre stora subventioner på det vi köper idag. Dels genom vårt nuvarande ekonomiska system där vi i stor omfattning lever över våra tillgångar; på lånade pengar. För det andra i form av billig arbetskraft från andra länder. Slutligen genom planetära subventioner där vi genom överutnyttjande ”lever på kredit” och utan att betala för den skada vi orsakar. I takt med att dessa subventioner allt mer börjar vackla i grunden kan vi lika gärna redan nu börja anpassa oss till att våra varor i själva verket har ett annat pris än dess röda prislapp.

I början av vintern tog jag mig själv för med att lämna in ett par vinterskor som burit mig i många säsonger. Skomakaren gav skorna nya sulor och sydde samman en del sömmar som lossat. Den ekonomiska kostnaden för arbetet blev omkring hälften av vad ett par nya skor hade kostat. De största vinsterna ser jag dock i att kunna fortsätta använda något jag trivs i. Vetskapen om att några ytterligare djur inte behöver ge sitt skinn eller miljön utsättas för betungande utsläpp vid garvning av nya skor värmer dessutom mer än fötterna vid vinterns promenader. Vissa kläder, likt en skinnjacka jag köpte för omkring 15 år sedan, blir till och med bättre med åren. Då innertyget för några år sedan var slitet kunde jag bara lämna jackan till en skräddare som gav den nytt liv. Sofia har allt oftare börjat lappa och laga och sy om kläder som fått hål eller tappat formen.

Vi har tidigare skrivit om köpfrihet och citerade där Sven Lindqvist om hur relationer till våra föremål fördjupas först efter en längre tids användning. Genom att nöta våra föremål och med Lindqvist ord, investera liv i dem, händer det även att de behöver repareras. Saknar du själv handlag i detta undersök istället vilken hjälp du kan få hos din närmaste skomakare, skräddare, vitvarubutik, lampbutik, möbelsnickare med mera. I det korta, rent ekonomiska perspektivet kanske du inte alltid vinner så stora summor på att få din micro eller soffa lagad. Fundera då en extra gång över vilka slags subventioner som egentligen ligger bakom att det kan ”löna sig” att köpa nytt. Njut även av det själfulla hem du får genom att ta vara på äldre föremål.

För dem som vill inspireras till egen reparation eller återbruk med nyskapande användningsområden till gamla prylar finns mycket att hämta via nätet. En spännande sida som jag börjat utforska är Zickermans värld. Via tidningen Camino gavs nyligen även tipset om sidan iFixit som har omfattande guider för egen reparation av tekniska prylar.

10 sätt att använda morot

10 satt att anvanda en morotEfter två stora högtider – jul och nyår – båda ofta avfirade med ansenliga mängder mat, fett och sötsaker, kan man bli sugen på något rustikt och vardagligt. Vi tänkte därför inleda det nya året med att slå ett slag för den fantastiska moroten. Den är lättodlad, lagringsbar, näringsrik och mångsidig. Dessutom är den färgglad och god! I en helt vanlig mataffär kan man nästan hela året få tag på svenskodlade och KRAV-märkta morötter. Inte kan man säga detsamma om tomaterna… Moroten är dessutom en positiv symbol även om man kanske behöver lite piska också för att komma upp ur soffan igen. Här kommer 10 sätt att använda morot:

1: Den enklaste salladen som passar till allt är inte isberg, tomat och gurka – utan rårivna morötter. De förstnämnda grönsakerna innehåller ytterst lite näring på vintern och är alltid importerade eller odlade i uppvärmda växthus så här års.

2: En mättande, näringsrik och klimatsmart sallad blir det om man blandar grovriven morot med finriven rödbeta, rivet äpple, lite rapsolja, russin, pumpakärnor och lite salt och peppar. Ingredienserna går förstås att variera på massor av sätt efter säsong. Dessa finns att tillgå även på vintern. Lägg till kokt matvete, mathavre eller surdegsbröd så har du en hel måltid.

3: Blanda i potatismoset som genast får en gladare färg!

4: Med en råsaftscentrifug kan du göra egen morotsjuice. Blanda gärna med äpple och lite ingefära.

5: Morot som huvudingrediens i ett klimatsmart pålägg finns det recept på här.

6: Ångkokta morotsstavar behåller mer näring än vanligt kokta och är ett lättsmält, gott och vackert tillbehör till maten. Men vanligt kokta är inte illa det heller! Morötter tillhör de grönsaker som är nyttigare tillagade än råa. Livsmedelsverket skriver: ”För t ex vegetabiliska livsmedel med betakaroten, ett förstadium till vitamin A, gör kokning att cellväggarnas proteiner luckras upp och karotenet i cellerna kan frigöras.”

7: Morotskaka – det kanske mest kända fikabrödet med grönsaker i. Många receptvarianter finns. Även rödbetskaka är förresten gott och vackert.

8: Lägg morotsskal i vattnet när du kokar ägg så får de en gulaktig färg. Fint till påsk (även om det är lite tidigt att tipsa om sådant nu).

9: Morotssoppa. Koka morotsbitar mjuka i buljong (ekologisk utan tillsatser finns ofta i hälsokostbutiker). Mixa med lite crème fraiche. För klimatet är det bra att dra ned på mejeriprodukterna och vill man därför hoppa över crème fraiche kan det ge fyllighet att koka och mixa med potatis och/eller jordärtskocka.

10: Morotsbiffar. Skala 8 stora morötter och dela i grova bitar. Koka dem halvmjuka. Häll av vattnet och finriv morötterna. Blanda med ett ägg, lite muskot, lite salt och 1 msk potatismjöl. Klicka ut i stekpanna och stek dem i smör eller olja. Detta är ett gammalt östgötskt recept som vi hämtat från den inspirerande boken Östgötamat, av Inga Wallenquist (utgiven av Östergötlands länsmuseum).

Bonustips: Snögubbsnäsa!