Tankar inför det nya året

ArskalenderSedan några år tillbaka har vi på nyårsafton försökt sätta samman olika årsbästalistor med bok-, musik-, matupplevelser etcetera. Det brukar vara ganska svårt, men också ett givande sätt att påminna sig om vad som varit betydelsefullt under året som gått. Nyårsafton brukar också bli ett tillfälle att dela tankar inför det nya året; förhoppningar och ambitioner. Att då och då stanna upp för att reflektera över det som varit och fundera kring framtiden tror vi är nyttigt även vid andra tillfällen. I det gränsland som kallas nyårsafton kan vi på ett särskilt sätt bjudas in att ta ut vårt livs kompassriktning på nytt.

Genom att ta ut en riktning för vart vi vill gå kan vi påbörja vår vandring och röra oss närmare vårt mål även om stegen ibland är korta. Ambitioner, förhoppningar och tankar inför det nya året behöver inte vara i form av nyårslöften. Sådana uttalas ofta i stundens ingivelse och utan att man på ett djupare plan har bestämt sig. Man kan istället gärna välja ett område man vill fokusera lite extra på, lära sig mer om och ta några fler steg i rätt riktning. Fundera gärna över dina livsvanor och hur de påverkar den större livsväv vi alla ingår i. Finns det någon specifik aspekt där du idag påverkar miljön på ett ganska besvärande sätt, där du under 2013 kan välja en annan inriktning? Detta kan gälla boendets energiförbrukning, resvanor under vardag och fritid, matvanor, konsumtion eller något helt annat. Goda förändringar får lätt sällskap av andra goda förändringar, men det kan vara klokt att välja vilken ände man vill börja i.

För egen del har jag (Peter) funderat på en kompassjustering som kommit upp på de flesta utvecklingssamtal jag varit på; från skola, militärtjänst och arbeten – nämligen att ta mer plats. Att i fler sammanhang föra fram mina åsikter och försöka påverka på ett positivt sätt. Då jag i grunden är en tämligen introvert person har detta ofta varit svårt, även om jag i olika roller allt mer övats in i att kunna stå i centrum. Ytterligare en bit på väg i dessa övningar har jag kommit till exempel genom att under ett kommunfullmäktigemöte presentera de medborgarförslag jag lämnat om solenergi och trädplantering. En fortsatt inriktning mot att ta mer plats på liknande sätt kan förhoppningsvis även leda till förbättringar i ett större perspektiv.

Tillsammans har vi funderat på om 2013 skulle kunna bli året då vi tar reda på mer om vad våra pengar gör när vi inte har dem i plånboken. Det skulle kunna handla om hur sparande sker mest etiskt eller vilken som är den bästa placeringen av pensionspengarna om planeten är viktigare än vår personliga ekonomi. Förstås kan det också handla om att fortsätta fundera kring vår konsumtion. Ett alternativt fokusområde vi funderat på är att öka graden av självförsörjning. Kan vi odla mer, konservera mer, grodda mer? Vi får se vad vi bestämmer oss för på nyårsafton.

Vad har du för tankar inför det nya året? Vilken inriktning för 2013 kan du välja för att vår gemensamma livsväv ska bli mera hållbar?

Julkryddor

Julkryddor

Nu tänkte vi bjuda på några vegetariska godsaker och en fiskrätt med doft av julens kryddor. Den som vill kan förstås ha med något av detta på julbordet, men vi har framför allt tänkt det som sätt att odla stämningen inför julen. Även kryddor som importeras långt bort ifrån är ok ur klimatsynpunkt. De är lätta, har lång hållbarhet, används i liten mängd och det ryms mycket av dem i en transport. Allra bäst är det om man hittar dem KRAV-märkta. Experimentera gärna med julkryddor i vardagsmaten. De passar i mer än man kanske tänker på.

 

Nyponströssel med kanel och kardemumma

1/4 tsk rostade (i torr panna) och fint mortlade/malda kardemummakärnor
1/2 tsk nyriven kanelstång (använd t ex zestjärn)
2 msk nyponskalsmjöl

Blanda ihop och förvara i en burk. Passar t ex att strö över morgonfilen.

 

Varm dryck

2 kanelstänger
1 tsk anisfrön
1 tsk kardemummakärnor
ca 10 kryddnejlikor
havremjölk till två stora muggar

Lägg kryddorna i en kastrull och häll på havremjölken. Koka i ca 5 minuter. Sila bort kryddorna. Servera med en tsk honung i varje mugg.

 

Kryddig linsgryta

10-15 g färsk ingefära
Potatis, morot och rödbeta eller andra rotsaker till en sammanlagd vikt av ca 300 g.
1 msk rapsolja
1 stjärnanis
3/4 tsk salt
1 dl havremjölk
1 dl vatten
1/2 dl röda linser
zest av en KRAV-apelsin
Saften av en halv apelsin
1/2 dl russin
1 äpple
1 tsk kanel
1 msk vetemjöl
Några drag med pepparkvarn

Finhacka ingefäran och strimla rotsakerna. Lägg detta tillsammans med rapsolja, anis och salt i en kastrull och låt det fräsa några minuter. Fyll på med havremjölk, vatten och linser. Koka i knappt 15 minuter. Kärna ur äpplet och dela i mindre bitar. Lägg i det i grytan tillsammans med russin, kanel och saften från apelsinen. Koka i ytterligare några minuter. Rör i mjölet och värm tills det tjocknar något. Ta av från plattan och blanda i zest. Smaka av med peppar och om det behövs ytterligare salt. Servera till matvete, mathavre eller liknande.

 

Fiskbollar

400 g fisk (välj alltid KRAV eller MSC, t ex Sej)
1 pkt saffran
knappt 2 tsk salt
1/2 dl vatten
knappt 1 dl ströbröd
1 ägg
Några drag med pepparkvarn

Blanda vatten och ströbröd och låt gärna stå en liten stund. Blanda i övriga ingredienser förutom fisken och blanda om. Dela fisken i mindre bitar och lägg det i blandningen. Mixa t ex med stavmixer till en smet. Om man vill kan man även ha i zest från en ekologisk apelsin. Rulla bollar av samma storlek som köttbullar och stek dem i rapsolja.

 

Grönkålssallad

ca 8 grönkålsblad
1 KRAV-apelsin
1 msk äppelcidervinäger
1 rågad tsk honung
1 näve russin
några valnötter
en gnutta salt och kryddpeppar

Repa loss grönkålsbladen från de grova stjälkarna. Lägg lite i taget i en mixer med vatten, mixa så att det blir finhackat och häll sedan bort vattnet, eller finhacka för hand. Riv apelsinskal, gärna med zestjärn och blanda i det. Ta bort resten av skalet och det vita på apelsinen och skiva den sedan i mindre bitar. Blanda i dessa och övriga ingredienser. Hur mycket russin och valnötter man vill ha är en smaksak. Låt gärna stå en stund innan servering.

 

Den andres perspektiv

Den andres perspektiv

Så här i juletid hamnar fokus ofta på den egna familjen och man glömmer lätt de som står utanför ljuskretsen. Samtidigt ordnas mycket för t ex hemlösa och det skänks pengar till välgörande ändamål. De val vi gör när vi köper saker, upplevelser eller mat påverkar ofta fler än vi tänker på. Det kan kännas svårt att verkligen sätta sig in i alla led och aspekter, men vi skulle denna vecka vilja uppmana till att då och då pröva att låta tankarna lämna det egna julstöket och fundera kring hur världen skulle se ut om du såg den genom någon annans ögon. Vad skulle vara viktigt om du såg saker och ting ur den andres perspektiv?

Vad skulle hända om den nicaraguanske bananplantagearbetaren på en konventionell odling stod i butiken nästa gång du väljer mellan en konventionell och en KRAV-odlad banan? Han exponeras för giftiga bekämpningsmedel i stora mängder och hans tidigare närmiljö är förstörd av enorma monokulturer där det kanske tidigare fanns regnskog. Det skulle göra en enorm skillnad för honom om det var mer lönsamt att odla ekologiskt. Skulle du kunna se honom i ögonen och säga att du tycker att det är viktigare att det är billigt? Eller om arbetaren på en konventionell bomullsodling stod utanför provhytten nästa gång du köper kläder? Huvudvärk, illamående, svimningar och svåra allergier är exempel på vanliga åkommor som härrör från den omfattande användningen av bekämpningsmedel. Dessutom bidrar odlingarna till bristen på rent vatten.

Skulle ett möte med en invånare i Mocambique som pga klimatförändringarna drabbas av återkommande översvämningar kunna påverka dina semesterplaner så att du väljer en tågresa istället för flyg?

Teknik har oerhört kort livslängd nuförtiden. Framför allt på så sätt att det snabbt kommer nya versioner som gör att man upplever det man har som gammalmodigt trots att det fungerar fortfarande. Mobiler och datorer, som en gång var lyxvaror, köper många så fort det kommer ut nya versioner på marknaden, även om förbättringen är marginell mot det man redan har. Det finns t o m de som köar i sovsäck när det släpps en ny Iphone – som om det vore en ”once in a lifetime experience”, något man absolut inte får missa. Reflektera gärna över de enorma mängder skrot detta ger upphov till. En del av detta tas om hand relativt väl, men mycket hamnar i berg av sopor i andra länder där det bränns för att frigöra metaller. Där jobbar människor med tungmetaller, kemikalier och lösningsmedel utan skyddsutrustning och undersökningar visar att många har förhöjd nivå av bly i blodet. Hur skulle det vara att leva och arbeta där?

Öva dig i att se den andres perspektiv när du gör dina val. Vem påverkas av vilken typ av produktion som är mest lönsam? Vem påverkas om det billigaste alltid säljer bäst? Är det kanske någon annan som får betala med sin hälsa och sin närmiljö? Om den personen kunde se dig i ögonen och tala direkt till dig, vad skulle han säga? Skulle du kunna svara att det inte spelar någon roll när det är extrapris och allt? Eller att du faktiskt behöver allt du köper? Eller att du måste ha semester i sol och värme för att klara vintern? Pröva att tänka om varje människa du möter; jag skulle ha kunnat vara som du. Eller om människorna du ser på nyheterna; det skulle ha kunnat vara jag.

Martin Lönnebo har skrivit:

Livet skulle bli mer omfattande om jag någon gång ibland kunde se med havsörnens ögon, tala blåvalens språk, tänka med delfinens hjärna och känna med elefantens kropp eller vara en mört i gäddans käft. Jag kan göra det enklare genom att synvinkla det mänskliga: se på världen med Josef Stalins blick (hoppas jag är inlåst då), älska med Franciscus hjärta eller fnissa med väninnor i en tonårsflickas kropp. Jag kan göra det svårare (och det roar mig) genom att gå in i den andliga världen av osynliga kvaliteter (som ju också är vår värld) och ge den synlig form efter människans härligt primitiva vana: Hur ser en demon på min själ? Vad lägger en seraf märke till i Guds blick?

Hållbara julklappstips

Hållbara julklappstips

Nu närmar sig julen och oavsett hög- eller lågkonjuktur har den svenska handeln rapporterat nya köprekord under många år. Sannolikt blir även 2012 ett rekordår på detta vis. Tyvärr bygger mycket av denna rekordförsäljning på ett ohållbart utnyttjande av jordens resurser. Framställning och transport ger klimatpåverkande utsläpp. Julklapparnas material kan komma från sinande råvaror och ibland från miljöskadlig produktion eller utvinning. Den här veckan vill vi ge några hållbara julklappstips.

Genom att hejda oss något och aktivt välja bort delar av den masspsykos julkommersen lätt blir, behåller vi inte bara pengar och sinnesro utan framför allt större mått av en hållbar miljö. Besinnar vi oss och inriktar oss på gåvor som inte skadar vår miljö kanske vi med Karl-Bertil Jonsson får möjlighet att uppleva hur: julafton förflyter ”i det tillstånd av inre glädje som goda gärningar skänker gärningsmannen.”

För den som vill ge bort bättre liv och miljö för någon i stort behov av detta har organisationer som Läkarmissionen, Vi-Skogen med flera gjort detta enkelt. Vill man på ett konkret vis göra tillvaron lite bättre för mottagaren av paketet kan presentkort på tjänster vara en god tanke. Inte bara barn kan ge bort presentkort likt diskning, städning eller rastning av hunden. Sådana tjänster är vanligen uppskattade även om givaren uppnått myndig ålder. Andra förslag kan vara att dela med dig av något du är duktig på; bjud faster på en fågelskådarutflykt, din svåger på surdegskurs, optimering av hans hemsida till morfar, ta mamma på kajaktur i skärgården eller din syster på guidning av något museum du känner till väl.

Exempel på produkter som brukar vara ganska lätta att välja ekologiska och som inte frestar på naturen speciellt mycket är sådant som är ätbart. Om du väljer att ge bort något som går att äta kan det vara klokt att tänka på att i juletid kanske många har svårt att hinna använda ytterligare färska matvaror. Satsa därför gärna på snygga inläggningar, fantastiskt egengjort godis, gott knäckebröd där du använt pepparkaksformar, torkade bär i fina burkar eller annat som håller en tid.

När du ändå väljer att köpa kläder eller saker; tänk på att stödja fair trade, ekologisk produktion och liknande. Ofta har dessa lång hållbarhet och framför allt har deras produktion varit hållbar.

När vi inhandlat våra klokt utvalda gåvor till nära och kära vore det tråkigt att ”falla på målsnöret” genom att slå in presenterna med mängder av tejp och plastiga snören. Använd istället gärna snygga snören av naturliga material som hampa eller liknande. Skulle rester av detta komma bland paketpappren i återvinningsstationens behållare för pappersförpackningar är det inte heller samma missöde som om plastsnören hamnar där. För den pysslige kan inslagningen även förgyllas med naturliga dekorationer likt torkade nypon eller kanske en pepparkaka med mottagarens namn på. Fler tips på pappersdekorationer till paketen finns här.

Miljövänlig advent

Miljövänlig adventstid

I novembermörkret längtar många efter adventstidens stämningsfulla ljus och nu är det snart dags. Med några enkla tips kan det bli en mer miljövänlig advent.

Välj 100% stearin till alla levande ljus inklusive värmeljus. Det är mycket bättre för miljön än paraffin. Vaxljus är ett bra och väldoftande alternativ om man får tag på sådana.

Dekorera inte adventsljusstaken för levande ljus med det som ofta kallas vitmossa i handeln. Den är flamskyddsbehandlad, vilket kan låta tryggt, men är mindre bra ur miljösynpunkt. Det finns mycket annat i naturen man kan dekorera med t ex granris, kottar eller torkade nypon. Vi har som tradition att hitta på något nytt att dekorera med varje advent (till slut sätter fantasin kanske gränser, men det har inte hänt än.). Vi har bl a använt stenar, rosépeppar som tappat smaken och kastanjer. I år blir det faktiskt pepparkakor.

För mig (Sofia) är det självklart att baka pepparkakorna själv. Det är mycket onödiga tillsatser i de köpta och jag tycker det är stor skillnad på både smak, doft och känsla. På senare år har det också blivit ett viktigt projekt att göra pepparkakshus. Vi har gjort Klosterkyrkan i Vadstena i pepparkaksform, en pepparkakstrumpet till min fars 70-årskalas och en liten fisk till min bror. I år är tanken att det ska bli huset vi bor i. För en mer miljövänlig advent är det bra att baka pepparkakor – och lussekatter – på KRAV-märka ingredienser så långt det går att hitta. Smör och mjöl är inga problem, men även kanel och en del andra kryddor finns med miljömärkning och som refill i vår vanliga livsmedelsaffär.

Vår julgransbelysning gick sönder förra julen, så i år ska vi köpa en ny och tänker välja en energibesparande LED-slinga. Ska du köpa ny elljusstake är det värt att tänka på energiåtgången även där. Vilken slags lampor du än har i mysbelysningen är det bra att tänka på att inte ha den tänd i onödan. Framför allt behöver den ju inte vara tänd när det är ljust ute eller när man har mycket annan belysning tänd – då är mysfaktorn inte särskilt stor. Vi brukar i stort sett bara ha den tänd när vi är hemma, vakna och det är mörkt. Men även vi tycker det ser mysigt ut med tända stakar i fönstren när man tar en kvällspromenad så där får man göra en avvägning. Använd gärna timer om du vet med dig att du annars brukat ha adventsljusstaken tänd även när den inte gör någon ”nytta”. Själen behöver nog mysbelysning så här års, men även det kan göras med eftertanke.

Fridfull och miljövänlig advent önskar vi!