En vegansk dag i veckan

Vegansk dag

För ett par månader sedan började jag (Peter) och Sofia med vanan att låta en dag per vecka bli en vegansk dag. Ungefär som det välspridda konceptet med köttfri måndag, men vi utesluter animaliska produkter helt och hållet i den mat vi äter den dagen.

Eftersom vi vet att mer än en fjärdedel av medelsvenskens klimatpåverkan kommer från maten har vi funderat en hel del kring hur vårt eget klimatavtryck kan minska genom mera medvetna val. Detta är också något vi ofta skrivit om bland våra veckotips. En sak som triggade igång dessa specifikt veganska tankar hos oss var förra höstens uppdaterade kostråd från Livsmedelsverket. De tog där upp miljöaspekterna i fråga om matval på ett mer tydligt sätt än tidigare. Bland annat konstaterar de att vi genom en förändring av våra matvanor skulle kunna halvera våra klimatutsläpp från maten samtidigt som vårt näringsintag ökar. Detta ökade fokus på klimatpåverkan tycker vi är bra och även om rapportens innehåll inte innehöll så stora nyheter för oss så blev vi välbehövligt påminda om exempelvis ostens klimatbelastande effekt.

När förändringen till en vegansk dag per vecka planerades såg vi aldrig de veganska luncherna som någon större utmaning eftersom vår lunch ofta är utan animalier i alla fall. Den uttalat veganska lunchen har däremot lett till att vi tagit oss för att pröva en del nya recept. Där vi fick tänka till var istället främst i detaljerna. Här har det blivit positivt kreativa utmaningar som att utforska fler smörgåspålägg med vegetabilisk bas och att prova goda fikatillbehör baserade på exempelvis malda nötter eller jordnötssmör.

Ett dilemma som vi såg var frukosten. Vi använder båda gärna fil och müsli som start på dagen. Filen har under ett par år varit en egengjord havrefil med liten del syrningsstart från vanlig fil. Skulle vegandagen vara helhjärtad behövde vi hitta någon ersättning till denna mjölksyrekultur från traditionell fil. Jag som gärna använder surdeg började nu experimentera med en havrefil där surdegsstarten kunde stå för syrningen. Efter ett tag blev det riktigt bra.

 

Vegansk havrefil

Lika delar havreflingor och vatten hälls i en skål. Föredrar du tjockare eller tunnare fil ändras bara proportionerna. Lägg i en matsked surdesstart (helst vetesurdeg) och låt stå i ett par timmar. Mixa sedan med stavmixer och häll över i tillbringare med lock – se till att det är några centimeters marginal upp till locket då filen kan svälla. Låt stå i rumstemperatur 8-24 timmar (beroende på hur syrad du vill ha den) och sedan är den klar att användas. Förvaras kylskåpskallt. Gott, mättande och troligen riktigt nyttigt blir det.

 

Införandet av en vegandag per vecka blev också en form av välvillig självsuggestion, eller kanske försiktigt knuffande – nudging – i en positiv riktning. Liksom gäster på en buffé slänger mindre mat om tallrikarna är mindre leder begränsningen till vegansk mat en dag av sju lätt till mindre animaliska produkter även övriga sex dagar. Tröskeln sänks så att säga när vi hittar veganska alternativ som är goda och som vi gärna använder oftare.

Varken jag eller Sofia är beredda att endast äta vegansk mat men genom att allt oftare välja bort animalisk kost gör vi både vår hälsa och klimatet en stor tjänst. För er som vill pröva detsamma finns en värld av nya smakupplevelser. Inspiration och recept finns bland annat här. Starta med en passande utmaning för dig själv oavsett om det innebär att helt övergå till vegansk kost eller om du startar med en lunch i veckan.

Rädsla för bakterier

Rädslan för bakterier

I flera samtal med bekanta har jag (Sofia) förstått att tanken på bakterier väcker starkt obehag hos många. De har läst någonting om hur mycket det finns på ledstången vid en rulltrappa, på ett dörrhandtag, eller kommenterar någon undersökning där det fanns allra mest på knappen på kaffeautomaten. Även om inte så många faktiskt slutar ta i dessa saker, eller börjar ha på sig handskar till vardags, verkar den instinktiva reaktionen ofta vara att vilja skydda sig. Själv får jag faktiskt starkare obehagskänslor i mötet med extremt sterila saker som tandläkarens plasthandskar. Det obehaget är precis lika irrationellt, men mindre miljöbelastande. För rädsla för bakterier öppnar marknaden för antibakteriella produkter som i många fall är ytterst tveksamma ur miljösynpunkt. Detta är framför allt allvarligt i sammanhang där de är helt onödiga. Det är en sak att man t ex inom vården behöver ha en i hög grad steril miljö och en helt annan i ett vanligt hem.

I Peters bageriverksamhet är det viktigt med god livsmedelshygien. Det är förstås mycket viktigare när man gör något till försäljning än när man ska äta det själv. Men sterilt kan ett surdegsbageri inte vara. Då blir det ingen jäsning av. Det finns nämligen också goda bakterier, som bakteriekulturen i en surdegsstart. Jag kommer att tänka på en historia (som kan vara en sådan som berättas i flera versioner) om några besökare som i all välmening noggrant diskade degtrågen hos en finsk familj. Detta förstörde familjens bakning för ett bra tag framöver eftersom det var bakteriekulturen i degtrågen som gjorde att brödet jäste. Hälsosamma bakteriekulturer finns även i syrade produkter som fil och yoghurt. När man syrar grönsaker, vilket är en av de nyttigaste konserveringsmetoderna, är det viktigt att inte använda salt med jod. Jod är nämligen bakteriedödande och då fungerar inte syrningen. På huden, alla slemhinnor som står i kontakt med luften och i mag-tarmkanalen finns mer än 1500 arter bakterier och antalet bakterier är minst 100 biljoner, enligt boken Magen, bakterier, buller och brak (av Peter Benno, Ingemar Ernberg m fl). Det finns mycket som tyder på att barn som föds och växer upp under extra hygieniska förhållanden löper större risk att utveckla allergier och det kan även finnas samband med diabetes, IBS och inflammationssjukdomar i tarmen. Samtidigt är barn- och mödradödligheten större i miljöer där hygienen är väldigt eftersatt. Var den ideala balansen mellan ytterligheterna finns vet man inte ännu, men det finns i vilket fall inget fog för den hysteriska rädslan för bakterier i allmänhet.

Enligt Kemikalieinspektionen är det många vardagsprodukter som behandlas med antibakteriella ämnen. Det är t ex skor, sportkläder, datortangentbord, pennor, bänkskivor, skärbrädor, köksredskap, städmaterial, duschdraperier, toalettsitsar, kattsand, täcken, tapeter och mattor. Det som används är olika former av biocider. Ordet är latin och betyder intressant nog livsdödare. En uppskattning är att det finns mer än 50 000 biocidprodukter på EU-marknaden. De är omgärdade av ett speciellt regelverk eftersom det anses finnas stora risker för människors hälsa, för djur och miljö. Användningen kan också bidra till att bakterier blir resistenta.

I en analys gjord av Kemikalieinspektionen visade sig 16 av 30 textila varuprov innehålla silver. Två av proverna innehöll en kombination av triklosan och triklokarban. Många av de övriga plaggen var troligen behandlade med andra biocider som inte undersöktes vid detta tillfälle. Intressant och oroande var att biocidhalterna sjönk kraftigt efter tvätt. Efter tio tvättar var halten av triklosan och triklokarban ungefär halverad medan 10-98% av silvret tvättats ur. Redan efter tre tvättar hade hälften av silvret släppt i flera plagg. Förutom att den effekt man betalat för försvinner rätt snabbt hamnar dessa ämnen i reningsverk och i miljön. Kemikalieinspektionen skriver:

”De tre analyserade biociderna bryts inte ned (silver) eller bryts ner långsamt (triklokarban och triklosan) i miljön. Silver i jonform, triklosan och triklokarban är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Triklokarban och triklosan har i studier visats ha fortplantnings- respektive hormonstörande egenskaper.”

Och vidare: ”Silverhalten minskar inte längre i rötslam från reningsverk, vilket varit en trend sedan fotoindustrin digitaliserades. Rötslammet kan spridas på åkrarna som jordförbättringsmedel. Ämnena som finns i slammet kan då tas upp av de odlade växterna och genom det hamna i djurfoder och i livsmedel. Ämnena kan också påverka vatten- och jordlevande organismer.”

Med denna beskrivning i minnet blir det tämligen obegripligt att det som kallas kolloidalt silver i vissa kretsar kommit att uppfattas som hälsokost. Jag antar att det är just den antibakteriella effekten man tror ska skydda en mot sjukdomar. Men även utöver miljöfarligheten verkar riskerna med att dricka silver onekligen större än riskerna med vanliga bakterier. Livsmedelsverket skriver om det här. Däremot finns det nyttiga livsmedel som har en viss bakteriedödande effekt som honung, vitlök och ingefära. Det är betydligt mindre risker med att pröva någon av dessa i förkylningstider. Om någon vill leka forskare på området finns några tips här. Silver får för övrigt inte längre säljas som hälsokost, men flera företag har då istället börjat sälja det som vattenreningspreparat.

Förutom att spela på människors rädsla för sjukdomar säljs antibakteriellt behandlade produkter med argumentet att de hindrar dålig lukt. Så är ofta fallet när det gäller sportkläder. Detta är också ett ytterst märkligt fenomen. När blev vi så hyperrenliga att det inte ens får lukta svett när man tränar?

Med tanke på hur vanligt det är har säkert även vi saker i vårt hem som är antibakteriellt behandlade. När sådana uttryck används i reklam är det dock snarare en varningsklocka för oss än ett argument för köp. När en tvättmedelsreklam försöker illustrera de osynliga bakterier som andra tvättmedel lämnar kvar frestas jag att använda min brors favoritargument; och? Jag misstänker starkt att mängden kemikalier vi får i oss är ett större hot än bakterierna. Läs gärna mer i Den Flamsäkra Katten.

Plantera en sälg

Plantera en sälg

När jag (Peter) för ett par veckor sedan skrev om att glädja humlor och bin nämnde jag naturens startmotor i form av trädet sälg. Nu har min fascination för träden vuxit ytterligare och vi har även ett par unga plantor vid våra egna odlingar. Med detta tips vill jag inspirerar fler till att plantera en sälg (eller kanske ett par).

Det mest utmärkande för sälgen är den spektakulära och tidiga blomningen på bar kvist. Här i Östergötland började denna blomning redan under början av april detta år. Liksom exempelvis havtorn har sälgen separata hon- och hanplantor. Det är hanarnas blommor som är färgstarkt gula och fulla av proteinrikt pollen. Honornas blommor är diskret grågröna och mindre – men mycket värdefulla för insekterna tack vare deras rikedom på energirik nektar.

När humledrottningen vaknar upp efter sin vinterdvala finns det knappt något för henne att äta. För att klara av att etablera sitt nya samhälle behöver hon nektar och pollen. Den tidigt blommande sälgen är en av hennes få möjligheter att få mat under denna kritiska period. De gyllene blommorna gläder också många andra pollinatörer, men humlans beroende är extra tydligt.

Under sälgens livstid är den hyresvärd åt en mångfald av djur. 178 fjärilsarter och flera hundra skalbaggar är knutna till just sälgen. Bland träden får den därmed SM-guld i pluralism. Under barken och bland löven kan en mängd barnkammare skönjas för den som har nyfikenhet och tålamod. Vid trädets blomningstid surras det friskt runt blommorna och djurrikedomen är mer uppenbar. För flertalet av djuren i trädet är det nedbrytningsfasen som är extra viktig. Då blir trädet hemvist åt än fler larv- eller vuxenstadier av fjärilar och andra insekter.

Den som har sälg i trädgård eller skogsmark gör alltså klokt i att låta en del av dessa träd stå kvar. Får de utrymme att växa blir de stora och imponerande. Kan trädet efter ett långt liv dessutom få förmultna ner i naturen gynnas många arter. Med sin rika flora av djur som lever i och av sälgen blir gynnandet av denna nyckelart ett synnerligen effektivt sätt att öka den biologiska mångfalden i trädets närhet.

Vi har en längre tid funderat på att plantera en sälg och nu när vi inför denna säsong utökade vår koloni med en intilliggande lott var tiden inne. Jag har passat på att klippa av ett par kvistar av hon- och hansälg när de står i blom och är lätta att skilja åt. Genom att ha sälg av båda könen kan humlor med flera få både pollen och nektar. Kvistarna stacks ner i en hink med vatten och när rötterna börjat komma är det lagom att sätta ner dem i jorden. Jorden runt trädet kan behöva vattning under första året men sedan klarar sig sälgen bra. Då det är ett snabbväxande träd som tål hård beskärning är det fritt fram med sekatören vid behov. Finns det utrymme går det förstås också att låta sälgen växa sig hög och ståtlig.

Till sälgens många förtjänster, som får mig att le nöjt vid tanken på att ha den i min närhet, kommer även dess namn – som också får mig att le. På latin heter sälg Salix caprea. Ordroten sal betyder grå eller smutsig, caprea betyder get. Smutsig get alltså. Ska namnet trots allt tolkas är det troligt att sal syftar på trädets färg och att caprea kommer från att getter tycker om sälgens blad.


För den som vill fortsätta att fördjupa sig i sälgens många goda meriter kan boken Sälg – livets viktigaste frukost av Bengt Ehnström rekommenderas.

Vegetarisk smörgåstårta

Vegetarisk smörgåstårta

Personligen har jag (Sofia) nog aldrig gillat vanlig smörgåstårta. Delvis beror detta på att jag får ont i magen av majonäs och andra feta röror, men det är sällan någon större smakupplevelse heller tycker jag. Detta hade jag under många år knappt alls tänkt på eftersom det verkade vara helt ute med smörgåstårta i de sammanhang jag befann mig i. Jag hade slutat säga till om att jag inte tål majonäs eftersom det i de allra flesta andra sammanhang går att peta bort. Och ingen bjuder ju på smörgåstårta längre tänkte jag. Men här i Vadstena gör man det. På jobbet har det hänt flera gånger bara under det senaste året. De jag pratat med här om detta känner inte alls igen att det någonsin varit ute och nästan alla verkar älska det. Kanske var det bara i de större städerna det försvann och för övrigt beror det säkert på vem man umgås med. Min mamma verkar tycka att det är roligare att testa nya saker och bland mina vänner har många länge varit vegetarianer. Vi har nu prövat att utveckla grundidén genom att göra en läcker och matig vegetarisk smörgåstårta.

De vanliga sorters smörgåstårta som finns att beställa är ytterst sällan vegetariska. Även om mängden rent kött inte är stor är det ofta stor andel animaliska produkter. Jag tror heller aldrig att jag har sett någon där dessa är KRAV, vilket skulle göra väldigt stor skillnad bl a när det gäller mejeriprodukterna. En mycket vanlig ingrediens är räkor. Vi närde en from förhoppning om att många skulle uppmärksamma att WWF nu rödlistat nordhavsräkor, men så verkar det inte ha blivit. I boken Mat & Klimat finns räkor i toppen av matpyramiderna, alltså bland det man ska äta ytterst sällan om man vill äta klimatsmart. Detta utifrån att det går åt oproportionerligt mycket diesel vid trålingen, jämfört med den mängd näring de fångade räkorna har. Därför har vi sedan ett par år tillbaka varit mycket restriktiva. Druvor är en annan mycket vanlig dekor på smörgåstårtor. Om dessa inte är KRAV, vilket de i stort sett aldrig är, så är de extremt hårt besprutade. I vissa tester har de innehållit rester av upp till 20 bekämpningsmedel. Smörgåstårtor dekoreras ytterst sällan med säsongens grönsaker utom just när isbergssallad och tomater är i säsong.

Men så till det positiva! Det är inget fel på själva idén med smörgåstårta och om man gör den själv kan man ha vad man vill i den. Då kan den bli mycket bättre för både hälsan och miljön och dessutom godare. På bilden finns ett exempel som vi prövade när jag lite frustrerat undrade varför de smörgåstårtor jag blivit bjuden på bestod av vitt bröd, vit smet och pyttelite grönsaker på toppen. Det måste ju gå att göra något roligare! Vi gjorde dem som portionsbakelser, men det går förstås att lägga samman till en tårta om man vill det. Med tanke på hur vanligt det blivit med allergier och specialkost är kanske smörgåstårta inte längre den praktiska bjudrätt den en gång var. Gör man smörgåsbakelser är det lättare att anpassa.

 

Vegetarisk smörgåstårta

Brödet på bilden är en variant av kavring bakad på ekologiska ingredienser. På det understa lagret är det grönärtshummus där man kan utesluta vitlöken om man tycker det blir för mycket i sammanhanget. Vi skrev aldrig ned precis vad vi hade i den övre smeten, men det är en blandning bestående av finhackad rödkål och jordnötsmör, lite olja och kryddor. På toppen och vid sidan av på tallrikarna är det finriven morot, apelsin och valnötter.

Röror kan man göra av allt möjligt t ex mixade bönor eller ärtor, mixade nötter eller mandlar blandat med finrivna rotsaker och olja. Experimentera gärna med kryddningen. Ett bra vegetariskt alternativ om man vill ha något färdigt är Tartex. Det innehåller visserligen palmolja, men ekologiskt producerad sådan. Tahini kan man också använda som bas till en röra. Vill man ändå använda crème fraîche eller dylikt är det ok om man väljer KRAV. Dekorera med säsongens grönsaker och frukter och välj gärna det som går att få tag på ekologiskt. Vi gjorde vårt exempel lite tidigare under året. Nu har apelsinernas bästa tid snart passerat och det dröjer inte länge innan det är dags för vårens primörer. Då kan t ex en hastigt kokt sparris pryda sin plats på en smörgåsbakelse.

Humlor och bin

Humlor och bin

I Sverige finns omkring 300 arter av bin som lever vilt i naturen. 40 av dessa arter är humlor – som alltså är ett slags bi. Tillsammans med tambin är dessa flygande gratisarbetare vårt lands viktigaste pollinatörer. Utan humlor och bin; knappt några blåbär, äpplen, jordgubbar, körsbär eller för den delen några i överflöd blommande sommarängar. Problematiskt nog har vårt humlebestånd minskat till cirka en femtedel jämfört med för bara femtio år sedan.

Detta och mycket annat lärde jag (Peter) mig när jag för ett tag sedan läste en av Naturskyddsföreningens årsböcker, Vem ska bort?. Efter detta har jag funderat kring hur vi konkret kan gynna dessa små ulliga charmtroll. Ytterligare inspiration till detta fick jag vid läsning av ännu en av Naturskyddsföreningens böcker, Vilda grannar. Där ges handfasta tips för ökad mångfald av djur inpå knuten. Uppmuntrad av läsningen gjorde jag med hjälp av en gammal lerkruka ett bo i marken där jag hoppas en humledrottning inom kort ska flytta in. Beskrivning av bobygget finns här.

Tanken på att, som det beskrivs där, använda material som bär lukt av skogs- eller zooaffärsmus tog dock emot en del – eftersom vi inte ville riskera att locka möss istället för humlor. Det alternativa lockbetet blev istället ytterligare en bit av en gammal handduk som dränktes in i lönnsirap. Boet placerades på vår kolonilott; i närheten av lavendel, timjan och många andra örter som kommer ge mycket mat till humlorna under sommaren.

När jag ändå var i bobyggartagen satte jag upp ett bo för bin också. Till detta sågade jag en bunt ihåliga bambupinnar i decimeterlånga bitar. De buntades ihop tillsammans med några gamla hallongrenar. Baksidan av boet täcktes med en bit tyg så det inte går att flyga rakt igenom. Sedan hängdes boet upp, med hålen åt söder, på ena sidan av vår kompost. Om det inte flyttar in några bin kommer det säkert andra nyttiga insekter som får nytta av boplatsen.

I vår tätbefolkade värld är det alltså inte bara studenter i populära universitetsstäder som har bostadsproblem. Även framtidshoppen i form av pollinatörer behöver lite hjälp på traven. Förutom tryggheten av en bostad behövs mat under hela säsongen. På vår koloni har vi redan från början haft en liten örtagård bland annat för att locka till oss mycket fjärilar. Till viss del attraherar dessa växter också humlor och bin. Förslag på växter som humlor och bin tycker om finns till exempel här.

Ett vanligt problem för pollinatörer är brist på mat i början av säsongen. Till stor hjälp för dessa insekter är därför sälgen vars tidiga blomning blir en startmotor för mängder av arter. Vår plan är att under våren försöka få ett par sälgar att slå rot på vår koloni och detta blir något att återkomma till här på hemsidan.

För personer som saknar odlingsmöjlighet eller plats för humle- eller bibon finns andra sätt att gynna dessa arter. Rent generellt påverkas de positivt av giftfritt jordbruk med den biologiska mångfald det leder till. Detta blir du enkelt en del av när du väljer ekologisk, gärna KRAV-märkt, mat. Genom att använda mer honung kan du också påtagligt gynna biodlarnas arbete med att hålla liv i stora bisamhällen. Som med all annan oekologisk framställning finns betydande risker med honung som inte är KRAV-märkt. Här ges en översikt över vad du betalar för när du väljer ”rätt” honung i butiken.

Avslutningsvis: För en fascinerande och oroande skildring av situationen för våra livsviktiga pollinatörer rekommenderas dokumentären Inte bara honung från förra året. Den går att låna/fjärrlåna på ett bibliotek nära dig.