Ibland kan detta med mat kännas oerhört komplicerat. Även om vi undviker kött och oekologiska produkter påverkar också våra matvanor naturen negativt, med resurs- och energiförbrukning. Det kan då kännas skönt att den positiva miljöpåverkan väger över för vissa produkter. Generellt sett är musslor bra miljöval och rätt tillagade är de dessutom mycket goda.
Genom vårt intensiva jordbruk läcker gödningsämnen som kväve och fosfor ut i haven. Detta leder till övergödning, algblomning och syrefattiga vattenmiljöer där djurlivet kan bli obefintligt. Som tur är finns blåmusslor och andra musslor som motverkar detta. Musslorna tar upp sin näring direkt ur vattnet och renar då havet från bland annat just kväve och fosfor. Under en timme kan blåmusslan filtrera så mycket som fem liter vatten.
Genom att köpa odlade musslor stödjer vi ett naturligt och effektivt sätt att göra våra hav friskare. I butiken säljs repodlade musslor i blåa nät och vildfångade i röda. Eftersom vildfångade tas upp med bottenskrapa som skadar havsbotten är de odlade ett bättre val. Hittar vi dessutom KRAV-odlade musslor kan vi vara säkra på att odlingsrepen inte är impregnerade med kemikalier eller målade med giftig färg. Som alternativ till färska finns konserverade musslor på burk. Utifrån smak är de tyvärr ett sämre alternativ och bland dessa är vissa dessutom vildfångade. Hanteringen hemma i köket går dock lite fortare.
Nu på vintern och under tidig vår är den bästa tiden för musselköp. Havsvattnet är klart och kallt vilket ger god kvalitet. Vid tillagning är det viktigt att kontrollera alla musslor. Skrapa bort eventuellt ”skägg” med en kniv och se efter att musslorna är hela och slutna. Skulle någon vara öppen; pröva att slå den lätt i diskbänken för att se om den sluter sig. Öppna eller trasiga exemplar kasseras. När sedan musslorna kokas går det på några minuter. Så snart de öppnat sig är de färdiga.
Senast vi använde ett nät färska musslor gjorde vi en soppa utifrån följande improviserade recept: Musslorna kokas upp separat och köttet plockas ut (vattnet de kokat upp i sparas). Fyra/fem rivna potatisar tillsammans med en riven gul lök steks lätt och får sedan koka mjuka med ett tetrapack krossade tomater och ett par deciliter av musslornas uppkokningsvatten. I musselsoppa är det vanligt med vitt vin men då vi själva sällan har vin hemma prövade vi att ersätta vinet med några skedar syrade grönsaker som gav ett liknande smakdjup. Zest från en citron tillsätts. Beroende på hur tjock soppan ska vara spädes dem med vatten eller reds med lite mjöl. Den smakas av med salt, peppar, pressad citron och gärna någon chilikrydda. Lägg sedan i musselköttet när allt är klart så att det endast blir iblandat och inte ytterligare kokat. Servera gärna med exempelvis surdegsbaguetter.
Om musslorna tillreds utan att allt uppkoksvatten används i maträtten är det väl värt att spara detta spad. När musselköttet är urplockat kan de tomma skalen koka vidare med uppkoksvattnet. Koka tills du har en lagom reducerad vätska och sila sedan bort skalen. Skaldjursfonden du nu har kommer att ge dig stor glädje och smakupplevelse när den används i någon passande gryta eller soppa. Den går utmärkt att frysa in.
Istället för att slänga musselskalen har vi vid ett par tillfällen låtit dem torka och sedan krossat dem fint (med en mortel eller liknande). De blir då ett värdefullt tillskott i komposten eller direkt på dina odlingar.
Musslor kan alltså bli en synnerligen mångsidig vän i köket. Dessutom är de proteinrika, innehåller bra fetter och mineraler som järn och zink. Som om detta inte vore nog finns potential för ytterligare nytta. Ifall forskningen fortsätter och vi konsumenter är beredda att initialt betala lite mer kan musslan bidra till hållbar fiskodling och kanske även för uppfödning av andra djur. Lyssna gärna mer här.
