Tag Archives: ekologisk bomull

Kvalitet på kläder – innehållsförteckning?

Ekologisk trojaI våras åkte jag (Peter) långfärdsbuss mellan Göteborg och Linköping. Bland poddarna i telefonen blev jag nyfiken på radioprogrammet Stils avsnitt om kvalitet på kläder. De talade bland annat med besökare på Stockholms modevecka om deras inställning till just kvalitet på kläder. De flesta svarade något skuldmedvetet att de inte hade speciellt god koll på kvaliteten och ofta inte brydde sig om att se efter vilket material deras klädinköp var gjorda av. En vanlig kommentar var också att detta berodde på att de helt enkelt inte behövde. Går kläderna sönder är det ändå lätt – och framför allt billigt – att köpa nya.

Som en motvikt till denna snabbmatsinställning till kläder talade de även med modejournalisten Sofia Hedström, som givit ut boken Modemanifestet. Hon beskriver sitt tidigare förhållande till klädinköp som ett beroende och har för att bryta detta bland annat avstått från klädinköp under ett år. Förutom de klassiska tipsen gällande hållbar konsumtion av kläder (handla second hand och sy om/reparera) förespråkar hon också att ”handla i sin egen garderob”. Ofta finns det trots allt många klädesplagg där som är fullt användbara och som genom nya kombinationer känns just nya.

Här på Bättre värld har vi varit inne på detta tidigare och gav då exempel på bland annat intressanta second hand-butiker och ekologiskt producerade kläder. Och som Sofia (Asthamn) där skriver: Poängen med kvalitet är att nästa gång man inventerar sin garderob kanske man upptäcker att man redan har vad man behöver.

I radioprogrammet var ett förslag en form av innehållsförteckning på klädesplagg. Vi köpare skulle där inte bara se vilken råvara plagget var gjort av och hur det ska skötas utan även var textilierna tillverkats och färgats. Tanken är att det med denna lättillgängliga information skulle vara lättare att gynna produktion med liten miljöpåverkan. Innehållsförteckningen skulle också kunna göra att kläderna i sig blir mer intressanta och får en starkare identitet. Genom att veta mer om plagget du köper får det större betydelse för dig. Du kan lättare ”respektera” det och vill inte gärna skiljas från klädesplagget.

De negativa aspekterna på våra billiga kläder aktualiseras återkommande med reportage om barnarbete i produktionskedjan och utsläpp som ger stora skador på naturen nära textilproduktionen. I Naturskyddsföreningens årsbok, Grön design från 2008, påtalas bland annat att ett kilo textil orsakar tre gånger så stora klimatutsläpp som ett kilo metall eller plast. Då vi i Sverige varje år köper omkring 24 kilo textilier per person blir det en stor påverkan. Vanligtvis är detta knappa halvkilo i veckan ingen direkt hälsorisk för oss själva och om exempelvis en tröja innehåller hälsofarliga mängder gifter ska svensk lagstiftning kunna stoppa import av klädesplagget. Det vanligaste är att kemikalierna från tillverkningen tvättas ur på plats för tillverkningen och därmed stannar kvar där utan att komma till oss köpare. Om då tröjan är ofarlig, men fabriksarbetarna utsätts för gifter under tillverkningen, väger frihandelsreglerna tyngre än övrig lagstiftning – och kläderna importeras. Kanske kan konsumentkrav på en mera utförlig innehållsförteckning vara en del i att minska dessa problem.

För egen del har jag nu under några månaders tid, utan att medvetet planera för det, haft ett köpuppehåll när det gäller kläder. Under ett flertal år dessförinnan har den absoluta majoriteten av mina köp varit second hand. Vid nyinköp har både jag och Sofia allt oftare valt andra material än bomull. Även om ekologisk bomull är betydligt bättre än konventionell behöver konsumtionen av detta material minska. Några alternativ är lin, hampa, ull och bambu.

Lin och hampa har funnits länge i Sverige. Ända fram till 50-talet odlades lin i stor skala men idag saknas industriell odling av spånadslin. Både lin och hampa är starka och smutsavvisande material. De kräver, till skillnad från bomull, lite vatten för att växa och hampan slår dessutom själv ut konkurrerande ogräs och tillför jorden näringsämnen. I Naturskyddsföreningens årsbok konstateras att de problem som kan finnas med produktionen handlar om rötningen när fibrerna inne i stjälken ska utvinnas. Detta kan ske på traditionellt sätt genom att stjälkarna ligger ute på marken under några fuktiga höstveckor men ofta sker det istället genom att lin och hampa läggs i vatten. Då blir mycket syreförbrukande ämnen kvar i vattnet vilket kan orsaka syrebrist för andra organismer.

Ull har vi tidigare skrivit om och här finns potential att använda svensk fårull som fortfarande ofta bränns upp istället. När det gäller bambu kan jag konstatera att de t-shirtar jag har av bambu har blivit favoriter. De håller formen, är sköna mot huden och verkar knappt slitas. Dessutom är bambun en snabbväxande gröda som kräver lite vatten och bekämpningsmedel. Däremot används ofta relativt mycket kemikalier när träfibrerna ska brytas ner och ombildas för textiltillverkning.

Vi behöver inte bara se på våra kläder som uttryck för ett skiftande mode. Istället kan vi med en nyfiken blick se vilken historia just detta plagg har. I fantasin kan vi tänka ut vad plagget från Myrorna har upplevt med sin tidigare ägare. Förhoppningsvis kan du inom kort på plaggets innehållsförteckning läsa dig till allt mer om var och hur tillverkningen skett. Redan nu kan du genom nyfiket och nitiskt frågande få veta dessa saker om tillverkningen. Förstår butiksägare och producenter att allt fler är intresserade av hållbara kläder kommer också processen mot sant hållbara kläder att snabbas på.

Miljövänliga kläder och skor

 

VandrarkangorNu blåser snart de härliga höstvindarna och det blir dags att klä sig lite varmare. Kanske blir man sugen på murrigare färger och kanske får man lust att förnya garderoben. Då kan det vara läge att tänka till lite för att välja så miljövänliga kläder och skor som möjligt.

Inventera garderoben innan du går till butiken. Vad är det du verkligen behöver köpa? Minst miljöpåverkan har det att använda kläder du redan har. Den händige kan laga och sy om. Jag (Sofia) syr inte ofta, men nyligen gjorde jag om ett par jeans jag tröttnat på till en kjol och fick inspiration att sy mer.

Ett bra alternativ för det du ändå känner att du behöver köpa är second hand. Där är Peter bättre än jag på att hitta rätt. Större förutsättningar har man onekligen om man bor i en större stad där utbudet är så mycket mer omfattande. Men även vi som bor i småstäder kan förstås passa på när man besöker t ex Stockholm eller Göteborg. Då kan man hitta den trendiga typen av second handbutiker som säljer märkeskläder och sk vintage. I Göteborg har Peter fastnat för t ex Ragtime och i Stockholm har besök på Herr Judit resulterat i flera köp (båda butikerna har dessutom syskonbutiker med utbud för kvinnor). Även en del av de butiker som säljer skänkta kläder har ett bra utbud. Då går ju dessutom pengarna till välgörande ändamål. Exempel på detta är Emmaus, som har en vintagebutik på Slussen i Stockholm och välsorterat utbud i butiken på Linnégatan i Göteborg. Vill du leta upp samt själv recensera second hand-butiker i din närhet eller inför en resa rekommenderas hemsidan Vintagekartan. Bekvämt för att hitta närmaste butik, när du går på stan, kan även vara den mobil-app som kallas AllaKartor.se

Tycker man detta är svårt och aldrig hittar något begagnat som passar kan man välja ekologiskt producerade kläder. Det gör jag allt oftare. Även när det gäller detta är förstås butikerna fler i de större städerna, men det finns också ett mycket stort utbud på nätet. Jag har t ex flera gånger skickat efter från Ekogarderoben och Jane Wikström och blivit väldigt nöjd med deras miljövänliga kläder.

Bomull är ett material som påverkar miljön mycket negativt när det odlas på konventionellt sätt. Det är en av de mest vattenkrävande växter som finns och odlingarna konstbevattnas i stor omfattning i områden där vattnet skulle behövas till annat. Stora mängder bekämpningsmedel används också vid de konventionella odlingarna och det orsakar skador på både människor och miljö. Läs gärna mer om hur WWF beskriver problemet. Här gör det stor skillnad att välja ekologisk produktion. Min erfarenhet är dessutom att den ekologiska bomullen är mycket mjukare. Men det finns förstås också många andra material som är lättare att producera ekologiskt som lin och hampa. Ibland används också återvunnet material i miljövänliga kläder och skor.

Ett tredje sätt att minska sin klimatpåverkan i samband med klädköp är att välja kvalitet. Då ska det gälla både designen, materialet och tillverkningen. Välj kläder och skor du tror att du kommer att kunna använda i flera, eller till och med många, år. Ofta kasserar vi inte kläder för att de blivit slitna utan för att vi tröttnat, eller de blivit omoderna. Den typen av design som är väldigt trendig en säsong och sedan helt ute ska man alltså gärna undvika, liksom plagg som inte passar ihop med något av det du redan har. Tänk på garderoben långsiktigt, så att det räcker att komplettera ibland. Det händer att man betalar för själva märket och det dyraste är inte alltid bäst, men min erfarenhet är att de billigaste kläderna sällan håller särskilt länge (om de inte är billiga för att de är begagnade). Ibland bleknar färgerna efter första tvätten och ibland tappar kläderna formen efter kort tids användning. I längden blir det billigare att köpa lite dyrare kläder och skor. Bättre för miljön är det också, detta förstås under förutsättning att man därmed köper mindre ofta och inte bara låter garderoben växa.

Jag har två klänningar som mamma sydde till sig själv på 60-talet. Både design och material håller än, även om de hade en period då de inte användes. För ett par år sedan köpte jag en nytillverkad Fjällrävenjacka i en modell som designades 1968. Min bror har en i stort sett likadan från 70-talet, som mycket väl skulle gå att använda fortfarande om den inte blivit för liten. Mina Lundhags vandrarkängor kändes också som ett bra köp. Designen har funnits länge och de görs för att hålla ett helt vuxenliv. Förutom på vandring använder jag dem ibland som vinterkängor eller när det är lerigt på kolonilotten på hösten. De är inte fodrade eftersom foder slits för snabbt. Istället anpassar man med tjockleken på strumporna. Även på sommarvandringar har jag dubbla strumpor eftersom det är det bästa skyddet mot skavsår, men med ett tjockare yttre par står man sig väl även en riktigt kall vinterdag. Att tillverkaren har tänkt på en sådan sak som att foder slits snabbt och därför valt bort det är ett mycket bra tecken. Skor köper jag över huvudtaget väldigt sällan och då alltid kvalitet.

Poängen med kvalitet är att nästa gång man inventerar sin garderob kanske man upptäcker att man redan har vad man behöver.