Author Archives: Sofia Asthamn

Säsongsmat – sensommarmeny

Säsongsmat - Helkokta rödbetor med matig sallad och krusbärschutney Den här veckan bjuder Bättre Värld på säsongsmat i form av en miljövänlig sensommarmeny; helkokta rödbetor med matig sallad och krusbärschutney som huvudrätt, följt av bär med honungsrostade dinkelflingor och havrevaniljsås till efterrätt. Alla grönsaker och bär har vi plockat på vår egen kolonilott, men i skördetid bör det mesta gå att få tag på svenskodlat även i vanliga mataffärer. Bären kan man byta mot det man själv har, det man kan få från grannen, eller det som verkar vara det bästa valet i butiken (närodlat och/eller KRAV). Vid sidan av miljöaspekterna kan också nämnas att menyn fungerar utmärkt för den som är laktosintolerant. Tänk på att chutneyn bör göras senast dagen innan och att havrevaniljsåsen ska svälla i två timmar innan man mixar den.

 

Säsongsmat – Helkokta rödbetor med matig sallad och krusbärschutney

Krusbärschutney (görs dagen innan eller tidigare och räcker till betydligt fler måltider än denna)

750 g krusbär
3 vitlöksklyftor
1/2 fänkål
1 1/2 dl honung
3/4 dl äppelcidervinäger
2 tsk anisfrön
en gnutta kajennpeppar
1 tsk salt

Finhacka vitlök och fänkål. Blanda alla ingredienser i en kastrull och koka utan lock 30-40 minuter. Den tjocknar en del när den kallnar, men verkar den alltför lös kan man koka den lite längre så att mer vätska ångar bort.

Ha under tiden glasburkar och lock i ugnen på 125° i 20 min. Häll den varma chutneyn i varma burkar och skruva åt locken på en gång. Låt svalna och förvara sedan i kylskåp.
Chutneyn serveras kall som kryddigt tillbehör till allt möjligt och har lång hållbarhet.

 

Helkokta rödbetor
Skölj två hela rödbetor och lägg i en rymlig kastrull. Skalet ska vara helt och man ska inte heller skära bort ”blastfästet” eller ”svansen”. Om du odlar egna rödbetor eller köper med blast kan du skära av blasten så att det bara blir stumpar kvar och sedan spara en del av skaften. Dessa kan du låta koka med de sista minutrarna och servera som tillbehör.
Koka rödbetorna mjuka under lock i rikligt med lättsaltat vatten. Använd en provsticka för att känna när de är klara. Det kan ta ca 40 minuter, men också upp mot en timme om de är stora. Häll av vattnet i ett durkslag och skölj lite grand med kallt vatten. Skalet är nu lätt att dra av med händerna.

Rödbetor behåller mycket mer smak och näring när man kokar dem på det här sättet än om man skalar eller skivar dem innan, då mycket försvinner ut i kokvattnet. Skiva rödbetorna, ringla över lite rapsolja och strö på en nypa flingsalt.

 

Matig sallad

2 portioner matvete
4 morötter
1 fänkål
1 tsk salt
lite svartpeppar
2 msk rapsolja

Koka matvetet enligt instruktionerna på förpackningen. Finhacka fänkålen och grovriv morötterna. Odlar du egen fänkål kan du använda även en del av de dilliknande delar som oftast brukar vara borttagna i butiken. Blanda samman alla ingredienser.

Vi serverade med lättkokta brytbönor.

Krispig efterratt

Säsongsmat – Bär med honungsrostade dinkelflingor och havrevaniljsås

Honungsrostade dinkelflingor

2 1/2 dl dinkelflingor
1/4 dl honung
1 knapp matsked rapsolja

Värm honung och rapsolja i en kastrull tills honungen blivit flytande. Blanda väl med dinkelflingorna. Sprid ut blandningen på en plåt eller ugnsfast form. Rosta i ca 10 minuter på 175°. Blanda om när halva tiden gått.

 

Havrevaniljsås

2 dl havregryn
2 dl vatten
1 äggula
1/2 vaniljstång
2 tsk muscovadosocker
2 tsk honung

Blanda havregryn och vatten, låt stå och svälla i ca 2 timmar. Lägg i övriga ingredienser och mixa ordentligt. Även skalet på vaniljstången ska vara med, men se till att mixa tills det inte är några större bitar kvar.

Fördela bär eller fruktbitar i portionsskålar. Vi använde halverade krusbär och röda vinbär, men välj det du har tillgång till som är i säsong. Använder du frysta bär kan de behöva sötas något. På äpplen är det gott med lite kanel och om man vill kan man ha med frukten i ugnen när man rostar flingorna.  Servera med havrevaniljsåsen.

Vi tänkte menyn till två personer, men det hade utan problem räckt till en till. Smaklig sensommar!

Ta hand om skörden

Ta hand om skorden

Det börjar med nässlor och rabarber. Så kommer jordgubbarna och i rask följd flera andra bär. Grönsaker i mängd och frukter… Det är ett överflöd. Jag (Sofia) cyklar hem från kolonilotten med ett stort leende och cykelkorgen full. Många av de här sakerna kräver inte särskilt mycket skötsel, vissa växer t o m vilt. Men när det kommer till att ta hand om skörden verkar många bli stressade istället för att glädjas åt den rika gåvan. Väldigt mycket blir aldrig omhändertaget. Jag misstänker att det finns människor som låter äpplena i trädgården ruttna medan de går till affären och köper importerad frukt.

Tyvärr har många inrett och börjat värma upp de svala källare där man förr kunde förvara t ex frukt. Mina föräldrar har den kvar och har där ett rum de kallar matkällaren där de bl a lagrar äpplen en bra bit in på våren. Vi har vänner som nu är i färd med att bygga en jordkällare i sin trädgård och de har hört att det är fler som är på gång. Det vore en väldigt bra trend.

Till den som inte har sådana möjligheter, men vill ta hand om skörden;

Frossa! Fyll på i kroppen med vitaminer och antioxidanter inför mörkare tider. Blåbär t ex, som man kan plocka helt gratis, är ett riktigt superbär. Fantastiskt gott är det förstås också med färska bär, frukter och primörer. Eller tänk t ex äppelpaj. Det är bara att njuta.

Frys. Frysning är egentligen ett energikrävande sätt att bevara livsmedel och i butik ska man vara restriktiv med frysta produkter. De har fraktats i fordon med kylanläggningar och butikernas stora frysar drar förstås väldigt mycket mer energi än produkter som kan förvaras på hylla. Men om man, som de flesta, ändå har en frys hemma och den är på så drar den inte mindre för att den är halvfull. Även äpplen kan frysas i klyftor och sedan användas i t ex paj.

Sylta, safta. Marmelad och chutney brukar det bli i flera varianter i vårt hushåll. Saft är vi inga storkonsumenter av, men på t ex rabarber kan man koka väldigt god måltidsdryck. Socker gör det ju mindre nyttigt men ökar hållbarheten väsentligt. Ha burkar och flaskor i ugnen på 125° i 20 minuter, häll dekokten direkt i varma behållare och skruva på korkarna på en gång. Har man råsaftscentrifug kan man göra väldigt god osötad dryck på i stort sett vilka frukter som helst. Frys det som inte går åt på en gång.

Torka. Det enklaste sättet att ta hand om skörden av kryddväxter är att hänga dem i knippen på gardinstången. När de är helt torra kan man smula ned dem i en burk. Även frukter kan torkas även om det är lite krångligare.

Syra. Detta kan låta en smula avskräckande och komplicerat men när vi prövat har det gått riktigt bra (även om det medförde visst klurande). Syrning är ett bra och energisnålt sätt att bevara skördens näringsämnen. Vi är själva nybörjare, men nyfikna på att utforska denna konserveringsmetod närmare och det kan hända att vi skriver mer om det senare. Introduktion och nybörjarrecept finns här.

Dela med dig! Du har säkert personer i din omgivning som bor i lägenhet och inte har några fruktträd eller bärbuskar. Skicka ut ett mejl på din arbetsplats, skriv det på Facebook, eller sprid på annat sätt att du har frukt, bär, eller vad det nu är över. Några vi känner brukar ställa ut en låda äpplen med en skylt om att vem som helst får ta. Med tanke på att man kan sälja frukt i butikerna borde det finnas ett intresse. Du som har för lite, eller inte har odlingsmöjligheter alls, kan ju också annonsera ditt intresse. Det lär finnas de som har för mycket – det gäller bara att hitta varandra.

Experimentera. Ha bär och frukter i maten, eller grönsaker i bakverk. Har man mycket är det ok om inte allt blir lyckat. Du kan upptäcka en ny favorit. Frukter, bär och grönsaker ökar ofta saftigheten på bröd och andra bakverk. Utgå från ett basrecept och pröva att lägga till eller byta ut något.

När man kan plocka näringsrika livsmedel i sin egen trädgård, eller i en närbelägen skog, eller på en kolonilott på cykelavstånd blir det inga utsläpp från transporter. Det är det mest närproducerade man kan tänka sig. Dessutom har du full kontroll över att det inte används bekämpningsmedel. Ta vara på det!

Klimatsmarta recept på pålägg

Klimatsmarta recept på pålägg

Den här veckan bjuder vi på två klimatsmarta recept på pålägg man enkelt kan göra själv. Grundidéerna går att variera på väldigt många sätt. Alla ingredienserna utom cashewnötter och kryddor brukar gå att få tag på svenskodlade och det mesta finns KRAV-märkt. Morötter och vitlök är enkelt att odla själv om man har trädgård eller kolonilott, liksom ärtor om man bara skyddar skotten mot fåglar. Recepten innehåller dessutom inga animaliska produkter.

 

Recept; grönärtshummus

Egentligen är detta inte hummus eftersom sådan görs på kikärtor. Men inspirationen kommer från ett recept på hummus där vi bytt ut ingredienser mot sådana som är lättare att odla i Sverige och justerat på en del andra sätt.

2 1/2 dl gröna ärtor
1-2 vitlöksklyftor
2 tsk spiskummin
3 msk rapsolja
en nypa kajennpeppar
ca 3/4 tsk havssalt (börja med mindre och smaka dig fram)

Tina ärtorna om de är frysta, följ instruktionerna på förpackningen om du använder torkade. Får du tag på färska eller odlar själv ska ärtorna kokas ett par minuter. Mixa sedan alla ingredienser till en smet.

 

Recept; morotsmix

1 stor morot eller motsvarande
1 1/2 dl cashewnötter
1/2 dl rapsolja
3/4 tsk salt
1 1/2 tsk torkad timjan (mer om du använder färsk)
lite svartpeppar

Mixa nötterna till mjölliknande struktur eller finmal. Om du har en kraftig mixer kan du dela morötterna i mindre bitar och mixa ihop alla ingredienserna till en smet. Annars är det enklare att finriva morötterna och sedan blanda samman allt. Späd med olja om det blir för tjockt och provsmaka kryddningen. Goda varianter vi har prövat är att byta ut moroten mot rödbeta eller purjolök.

 

Klimatsmarta pålägg

Vi äter mycket bröd – Peter bakar i stort sett allt. Ur klimatsynpunkt är det bra, åtminstone om man bakar själv på ekologiska råvaror eller köper från ett bageri med ekologisk inriktning (de blir tack och lov allt fler). Om standardpålägget är smör och ost, vilket det länge var för oss, är det däremot mindre bra.

Det har länge och i många sammanhang påtalats att vi borde minska köttkonsumtionen. Mindre omtalat har det varit att mejeriprodukterna påverkar klimatet på liknande sätt eftersom det är själva djuruppfödningen som orsakar den största delen av den klimatpåverkan köttet är upphov till. Den förmildrande omständigheten för mejeriprodukterna är att en ko ger mjölk under en längre tid medan den förstås ger kött bara en gång. Man får alltså mer för samma utsläpp så att säga. Av mejeriprodukterna orsakar ost mest utsläpp, framför allt för att det går åt mycket mjölk för att producera en liten mängd ost. Enligt många beräkningar ger ost större klimatpåverkan än fläskkött.

Detta betyder inte att alla måste bli veganer och det är inte heller vi. Vi uppfattar det som att det framför allt handlar om att de stora kvantiteter västvärlden idag konsumerar inte kan produceras på ett hållbart sätt. Enligt författarna till Mat & Klimat är det hållbart att äta mejeriprodukter 2-3 gånger i veckan, vilket kan ge en fingervisning även om det inte är en så exakt angivelse. Det var efter att ha läst den boken som vi uppmärksammade problemet och har därefter dragit ned på mängden mejeriprodukter. Denna strävan har förorsakat många experiment bl a just med egna pålägg varav flera blivit riktigt goda. Smakmässigt är det ingen förlust. Färgsprakande och nyttigt blir det också. Men lite extra pyssel är det förstås. Om man bara tänker lite utanför sina vanliga ramar finns det även flera färdiga produkter utan animalier man kan använda som pålägg, till exempel chutney, marmelad, inlagda rödbetor, jordnötssmör och solrospasta. Många frukter och grönsaker passar dessutom utmärkt på smörgåsen.

Upptäck regional matkultur

Upptäck regional matkultur

Under några dagar på vår semester gjorde vi kulinariska utflykter i vårt landskap, Östergötland, för att upptäcka regional matkultur. Vi valde några relativt små producenter med ekologiskt tänk och besökte deras gårdsbutiker. En del av produkterna hade vi sett och köpt i andra affärer och flera saluför även varandras varor, men det är något speciellt med att se platsen och möta de som odlar, föder upp och förädlar. Visserligen innebar detta för vår del att hyra och köra bil. Av förklarliga skäl ligger de flesta gårdsbutiker på landet med mindre utbyggd kollektivtrafik. Men besöken gav verkligen mycket inspiration.

Ett av dessa besök var på Sänkdalens gård där vi köpte ett par flaskor ekologisk rapsolja och en liten bägare underbar lakritsglass i den pyttelilla gårdsbutiken. Vi slog oss ned på en liten klippa med utblick mot en hage och mumsade på glassen. När vi satt där kom ett ganska stort antal kor vandrande som på ett långt led. Sist gick en kvinna och visslade. Mjölken och grädden i glassen vi åt kom från de korna kunde man anta. Det var en speciell känsla. Tidigare på dagen hade vi ätit dessert-crêpes på Bondens Crêperie i Söderköping. Vi valde en variant med färska bär, yoghurt, honung och valnötter. En härlig smakkombination i sig, men något alldeles extra när man vet att de tar både mjöl och mjölk från närbelägna, KRAV-märkta gården Bleckstad.

I vår tid har det blivit stor distans mellan produktion och konsumtion. Kanske är det en av anledningarna till att så många väljer billigast möjliga oavsett kvalitet eller påverkan på miljön. Man har ingen relation till hur varan produceras och förstår inte vilken enorm skillnad det kan vara. Den relationen och förståelsen behöver återupprättas.

Att uppsöka gårdsbutiker och liknande kan vara ett sätt att utforska utbudet i trakten och få inspiration. Kanske finns det någon redan på cykelavstånd och man kan passa på när man är i närheten. Har man sedan upptäckt några favoriter kan man titta efter dessa i butiker man har i sin närhet eller t o m fråga om det går att ta hem. För när man i vanliga fall handlar ska man förstås inte bila runt. Ett ännu enklare sätt att upptäcka regional matkultur om man bor i en stad som har en Bondens marknad eller liknande är att botanisera bland produkterna där, se vad som produceras i trakten och möta personerna bakom.

Den bördiga Östgötaslätten är ett område där det odlas mycket och det finns många fler producenter än de vi besökte som har ekologisk inriktning. Det finns broschyrer om Östgötamat, listor och kartor. Skåne och Jämtland är andra landskap som tänkt mycket kring regional matkultur och mathantverk. Men det går att hitta ett utbud var man än bor i Sverige. Verktygen som presenteras på Äkta varas hemsida kan vara till god hjälp.

Kanske är det vanligare att tänka på det här sättet på semestern, eller när man ska ge bort något ätbart i present. Det är dock önskvärt att man får in det i sin vardag. Egentligen bör de importerade varorna vara det man lyxar till det med ibland istället för tvärtom. Det är bisarrt hur mycket det vi äter transporteras över världen i dag och hur storskaligt och industriellt det blivit. Vi har vant oss vid att fundera över vad vi är sugna på och vad man behöver handla till det. Ett miljömässigt bättre sätt är att oftare kolla vilka varor som just nu är i säsong där du bor och vad man kan göra för gott av dem. Mer smak och näring får man ofta på köpet.

Låna saker oftare

Låna saker oftare

Bibliotek är en klimatsmart idé. Det säger jag (Sofia) inte bara för att jag är bibliotekarie. Allt som produceras orsakar utsläpp. Det räcker inte att övergå till att bara köpa miljömärkta prylar utan vi måste helt enkelt konsumera mindre. Ett sätt är att oftare låna saker istället för att köpa. Vissa böcker vill även vi gärna ha i hyllan, men om vi skulle köpa alla vi läser skulle det bli både dyrt, skrymmande och miljöbelastande. Det mesta vi läser lånar vi. Nu sprids idén till fler områden. Ett exempel är Umeå klädbibliotek. Liknande varianter finns på flera orter.

Självklart kan man också låna saker utan att det behöver vara så organiserat. Vi har ingen egen bil, men hyr ibland, lånar av vänner ibland. I ett villaområde kanske inte varje hushåll behöver ha egen gräsklippare. Om du ska på ett bröllop, men aldrig annars använder slips, finns det säkert många i din närhet som har en passande. Om du aldrig brukar klä dig i svart, men ska på begravning kanske du känner någon i din storlek som har fler svarta kläder. Något man däremot gärna kan vara återhållsam med att låna är – pengar.

Ett känt talesätt från Amerikas ursprungsbefolkning är; Vi ärver inte jorden från våra fäder, vi lånar den av våra barn. Även inom kristendomen finns tanken att själva livet är ett lån och att vi under vår korta tid på jorden är förvaltare – inte ägare. Jorden tillhör egentligen Gud. Om man verkligen ser på naturen så, behandlar man den med respekt. Jag vet hur mycket de flesta skäms om de måste lämna tillbaka en bok som råkat bli förstörd till ett bibliotek. Ännu känsligare är det nog om man har lånat något av grannen. Borde vi då inte vilja lämna jorden till våra barn, eller till Gud, i ungefär samma skick som vi fick den till låns? Tror vi att det går att köpa en ny?