Plocka skräp

Plocka skräp. Bild på skräp i form av ett ansikte.

Att sluta kretslopp och göra konkret skillnad gillar jag skarpt. Detta är orsaken till att jag uppskattar Bokashi, biokol och Guldkannan så mycket. Att kontinuerligt bygga upp din odlingsjord med hjälp av restprodukter är verkligen tillfredsställande. Nästan lika bra kan det kännas att plocka skräp. Du tar bort material där det förstör och kan (om skräpet är i skick att återvinnas) få in det i kretsloppet av återvunnen plast, metall, glas etcetera. 

Även om jag gjort det ibland tidigare så har jag kommit igång på allvar med att plocka skräp först i samband med löpning. Det har blivit så kallad plogging där löpning och skräpplockning kombineras. Efter ett tag blir det som när ögonen i svampskogen ställt in sig på kantareller – men istället ser du plastbitar av olika slag.    

Efter att jag under en period fokuserat lite mer på löparprestation inför mitt första marathon känns det nu bra att kunna träna något mer avslappnat. Och då även ta mig tid att plocka en del skräp. Oftast blir det vad som får plats i händer eller fickor. Men senast fick jag med mig vad som är på bilden ovan under en och samma tur. Då hade jag tidigare observerat skräpigheten längs den löparslingan och bestämde mig för att springa där igen. Och då med ett par påsar att plocka skräp i. 

Dessvärre blev påsarna fulla och de sista fem kilometrarna hade jag plockat på mig för mycket för att vare sig kunna springa mer – eller få med mig en enda ytterligare aluminiumburk eller tom snusdosa. Trots att det inte blev så tydligt är skräpansiktet på bilden inspirerat av Instagramkontot @sopkonst. Där gör användaren konst av sina återkommande skräpfynd. Min egen skräpskörd resulterade dock i en något lägre verkshöjd. 

Bland fynden vid ploggande och i andra sammanhang dominerar plastföremål. Plast bryts i princip aldrig ner utan sönderdelas bara allt mer tills det blir mikroplast. Som sådan riskerar den att ta sig in i näringskedjan och göra både människor och andra djur allvarlig skada. Utifrån de bokstavliga evighetsperspektiven slängs alltså många plastförpackningar oerhört lättvindigt. 

Brist på konsekvenstänkande har även de som slänger aluminiumburkar längs med vägar och på andra håll. På bilden ovan går det att finna en stor mängd både hela och delvis söndertrasade burkar. Genom att plocka skräp av detta slag kan stort potentiellt lidande undvikas. Hamnar burkarna i åkerns odlingar av djurfoder blir konsekvenserna otäcka när vassa metallbitar hamnar i kors och hästars magar. Även om det i den begränsade forskningen råder osäkerhet kring hur många djur som årligen förblöder av just metallburkar orsakar de ett högst onödigt lidande för de boskapsdjur och vilda djur som drabbas. 

Att plocka skräp gör alltså på många sätt en omedelbar och konkret skillnad. Skräpet försvinner från naturen och istället kan det återvinnas till nya föremål – eller åtminstone bli värme eller energi ifall det lämnas bland brännbara sopor. Kanske kan aktiviteten också ge ringar på vattnet när andra ser människor som plockar skräp längs med bilvägar, stigar och gator. Att själv plocka skräp gör det dessutom lättare att få tyngd bakom krav som minskar nedskräpningen. Krav du kan lämna till lokala, regionala och nationella beslutsfattare.  

Miljövänlig träning

Miljövänlig träning

På semestern i juni var jag (Sofia) ett par dagar hos mina föräldrar som bor nära en skog. Pappa tränade friidrott i sin ungdom och var bra på 800 m. Nu tog vi en runda i skogen tillsammans; promenerade en del, joggade en del och sprang lite fortare ibland. Han känner den där skogen mycket väl och vi pratade om naturen och om träning. Under många av sina yrkesverksamma år var han cykelbrevbärare och fick en massa ”gratis” träning genom det. Han och någon av hans bröder brukade jogga till branta backar som de sprang fort uppför och långsammare nedför. På vintern hände det att han och några träningskompisar åkte skidor till ett ställe där det var bra ytor för att pulsa i snö (rejäl träning för benen och konditionen). Tankar väcktes hos mig om hur mycket vi krånglar till det nuförtiden och att många av de omvägar vi tar till motionen gör det till mindre miljövänlig träning.

Inte är det väl så ovanligt att köra bil till jobbet, fast det är på cykelavstånd och sedan köra bil till ett gym för att få röra på sig. Träningslokalen är ofta kraftigt upplyst och innehåller elanslutna redskap som inte sällan imiterar rörelser man kan göra i naturen – löpband, motionscyklar, roddmaskiner… Hur man ser ut har också blivit viktigt trots att man väl måste träna rätt länge innan man faktiskt gör det snyggt! Det leder till ökad konsumtion, liksom all den extra kringutrustning ingen tidigare tänkte på att man behövde.

Själv började jag försiktigtvis löpträna strax före årsskiftet och har fastnat för det trots att det går väldigt långsamt framåt. Eftersom jag var osäker på om jag skulle lyckas göra det till en vana köpte jag inte nya träningskläder utan sprang i vanliga fritidsskor och lånade Peters för stora träningsoverall. Jag insåg efter ett tag att det var bättre för benhinnorna att köpa skor anpassade för löpning och när jag fyllde år i maj önskade jag mig en egen träningsoverall. letade jag efter ekologiskt producerade träningskläder och skor, men det utbudet är tyvärr fortfarande litet (förutom när det gäller yoga). Det fick bli vad jag tror är bra kvalitet istället. I grunden gäller samma råd för köp av träningskläder och skor som för andra kläder och skor.

Löpning är miljövänlig träning. Även om det tillkommit många prylar, kräver det egentligen minimalt med utrustning. En annan fördel är att man inte behöver transportera sig någonstans. Det är bara att kliva ut genom dörren och börja springa. Om den bästa löpslingan är en bit bort kan ett bra alternativ vara att cykla dit som uppvärmning och hem som nedvarvning. Cykling är ett miljövänligt motionssätt i sig. Cykeln är så användbar i så många andra sammanhang också att den inte ens behöver ses som extra träningsutrustning. Vill man träna styrka kommer man långt med den egna kroppstyngden och kanske ett par hantlar. På sommaren verkar det ha blivit populärt att ordna träningspass utomhus och det kan vara ett bra sätt att använda den omgivande miljön istället för att göra träningen till något konstruerat som drar energi. Att träna ute kan dessutom vara en naturupplevelse. Väder och årstider skapar naturlig variation. Man kan se motvinden som en uppförsbacke som gör träningen effektivare och pappa brukar alltid säga att det är mer syre i luften när det regnar. I vinter hoppas åtminstone jag på mycket snö att pulsa i. Att uppleva naturens krafter brukar påminna mig om både min litenhet och mitt ansvar.

Sedan är ju motion något ganska personligt och det är viktigt att hitta något som känns roligt för att det inte bara ska bli ett tillfälligt ryck. Energin man får från motionen kan man behöva för att orka engagera sig i annat – t ex för miljön. Men om träningen inte utgår från en passion för en viss sport utan handlar mest om att få röra på sig, skadar det inte att ha miljön i åtanke även när man väljer motionsform. Några punkter för miljövänlig träning kan vara dessa:

  • Träna nära där du bor eller nära jobbet. Låt inte träningen innebära en extra tur med bilen. Ta vara på den omgivande miljön.
  • Håll huvudet kallt när det blir mycket kringutrustning man bara måste ha. Behövs det verkligen? Kommer du faktiskt att använda det? Tillför det något väsentligt?
  • Gör inte träningen till en modevisning vilket leder till att man måste köpa nytt ofta. Det viktiga är att det är praktiskt och bekvämt och helst håller länge.
  • Träna gärna utan att förbruka el, t ex utomhus och utan eldrivna redskap. Framtidens melodi blir kanske att använda liknande teknik som vi skrev en del om förra veckan så att el kan produceras i träningslokalerna istället för att förbrukas. Ansatser åt det hållet finns redan.

För den som söker goda råd och inspiration när det gäller löpning rekommenderas Bli en bättre löpare med Malin Ewerlöf, av Malin Ewerlöf.