Investering i vindkraftsandelar

Investering i vindkraftandelar. Bild på vind vid strand.

Som för många andra har coronakrisen även inneburit ekonomisk oro för oss på många sätt. Vi som har fonder av något slag har troligen fått lite skrämselhicka när dessa sjunkit med omkring 20-25%. Nu verkar detta åtminstone tillfälligt ha återhämtat sig något men den ostadiga börsen väckte en del tankar. Bland annat kände jag en viss tacksamhet över den investering i vindkraftsandelar som vi nyligen har gjort. Dessa pengar påverkas i alla fall inte av covid-19 utan ger fortsatt billig och klimatsmart el månad efter månad.

Vi har under många år velat ha egentillverkad förnyelsebar el. Primärt har vi tänkt detta genom solceller. Som boende i hyreslägenhet är detta inte helt givet att få till tyvärr. Vi har försökt stöta på våra hyresvärdar och nyligen bad jag även kommunen där vi bor att damma av en gammal utredning kring att bygga en solenergipark. Dessa former av påtryckningar känns meningsfulla att fortsätta med. Men vi ville kunna driva på omställningsarbetet med allt större mängd sol- och vindkraft ännu mer. 

Jag sökte då efter olika sätt att köpa andelar i sol- eller vindkraft. Både privat och till det B&B vi driver. Det visade sig tyvärr bli ganska dyrt med investering i solcellsanläggningar så valet föll till slut på en investering i vindkraftsandelar (för vår privata elkonsumtion). Detta är något som flera elbolag erbjuder och villkoren kan se lite olika ut. Vi är själva sedan länge nöjda kunder hos Falkenberg energi och när möjligheten visade sig finnas att teckna andelar i vindkraft hos dem kändes det som ett bra och smidigt alternativ. 

Konkret får du köpa x antal andelar som sedan berättigar dig att, till billigare pris, köpa 1000 kWh el per år och vindkraftsandel. Hos just Falkenbergs energi kostade varje andel 5000 kr när vi köpte våra två andelar. Återbetalningen är inte lika snabb som när du installerar egna solceller på taket men med dagens prisnivå har vi tjänat in vår investering på 13 år. 

Nu är det främsta skälet att investera i vindkraftsandelar inte att tjäna pengar men det känns som en bra bonus att det på sikt lönar sig även ekonomiskt. De andelar vi köpt in i vindkraftsföreningen finns kvar och är giltiga så länge föreningen inte går i konkurs. Våra andelar kan till och med gå i arv till någon annan, säljas tillbaka eller överlåtas. 

Att på detta sätt garantera ett lågt elpris över tid, samtidigt som vi aktivt stöttar fortsatt utbyggnad av miljömässigt bra producerad el känns förstås bra i magen. Möjlighet att göra detta finns inte bara för privatpersoner utan även företag eller bostadsrättsföreningar. Trots att vi råkar ha ett lågt elpris idag kan detta vara en god försäkring för framtiden. På alla möjliga vis.       

Att använda mindre energi – avelektrifiering

Att använda mindre energi - avelektrifiering

I David Jonstads utmärkta bok, Kollaps, beskriver han ett experiment från BBC-serien Bang goes the theory. Det är en illustration av hur välbehövligt det vore att använda mindre energi. En vanlig tvåbarnsfamilj flyttar in i ett hus med instruktioner om att bete sig precis som hemma. Huset kopplas under natten bort från det vanliga elnätet och istället kopplas det till ett mänskligt kraftverk bestående av cyklar som konverterar åttio cyklisters arbetande benmuskler till el. Vid familjens frukost är de flesta av cyklisterna igång; att koka upp en halv liter vatten kräver under processen tjugo personer, mikron åtta personer och brödrosten tio vältränade cyklister. Under dagen får cyklisterna det allt tuffare i takt med att dammsugare, datorer och tv-spel används inne i huset. Åttio cyklister, drypande av svett, högröda i ansiktet och frenetiskt trampande räcker inte till framåt middagstid. När söndagskycklingen sätts in i ugnen samtidigt som pappan dammsuger och barnen ser på tv går strömmen i huset.

Översätts experimentet till svenska förhållanden, där den totala energiåtgången är 612 terawattimmar om året, skulle vi behöva kalla in 700 miljoner cyklister. För varje svensk 75 personer som dag och natt cyklar; för vårt ljus, vår värme, transport, mat, konsumtion etcetera. David konstaterar att dessa cyklister i verkligheten till 85% består av energi som kommer från olja, kol och gas. Alltså energi som det tagit 100-tals miljoner år att framställa och vars utsläpp av koldioxid nu rubbar villkoren för allt levande på ett tidigare inte skådat vis.

Hur ska då du och jag göra för att använda mindre energi? Jag tror att en hel del är vunnet genom att medvetandegöra att vår vardagliga och bekväma elanvändning i själva verket inte alls är oproblematisk. Det lönar sig att försöka se sig själv och ens beteenden utifrån. Vad i vardagen använder du el till och vad av detta kan minskas eller upphöra? Varför ska lampor egentligen lysa i de rum du inte befinner dig och vad är egentligen poängen med att datorns skärm inte stängs av helt och hållet då den inte används? Saknar du fysiska funktionshinder kan du troligen öppna dörrar av egen kraft istället för att trycka på den elektriska dörröppnaren.

Genom att välja det energisnålaste alternativet vid nyinköp gör du även plånboken en tjänst då vi knappast behöver tvivla på att dagens elpriser kommer att höjas kännbart i takt med att den förrädiskt billiga oljan blir allt mer kostsam att frambringa. Även vi har många prylar som drivs av el, inte minst i köket, men börjar vid inköp på allvar fundera kring om det finns alternativ som varken har batteri eller sladd. Min (Peters) klocka har visserligen batteri men det laddas upp av ljus och är nu inne på sitt fjärde oklanderliga år. När vår plastiga digitaltermometer lämnades bland elavfallet kändes det fint att sätta upp en pålitlig analog variant som pryder sin plats utanför fönstret. Väljer du att ge bort fantasifulla kvalitetsleksaker av trä kan de mycket väl bli en större fullträff än överskattade blipp-bloppande energislukande plastprylar som sällan håller till nästa generation.

Många av oss har gjort den årliga Earth Hour till en mysig tradition med en timme av levande ljus och vilande elapparater. Vi brukar låta det bli en helkväll med goda samtal och kanske lite Kalaha. Man behöver ha tänkt ut något att äta som inte behöver värmas och tända några ljus (100% stearin) i badrummet innan det mörknar, men särskilt svårt är det inte. Under ett år prövade vi i fastetid att utveckla detta till en kväll per vecka och det kändes ofta som tillfällen att se fram emot snarare än som en uppoffring. Vi har nu planerat att unna oss åtminstone en sådan kväll per månad. Självklart drar till exempel kyl och frys el även dessa timmar, men det är ändå verkligen att använda mindre energi och inte minst en påminnelse om att mycket el används på rutin snarare än för att det är nödvändigt.

Stor betydelse för miljön har även vilken sorts el vi väljer. Alltså vilket elbolag vi ger förtroendet att producera vår el. Många vet exempelvis att vårt statliga bolag Vattenfall haft, och har, gigantiska satsningar på kolkraft i Tyskland. Bortsett från att detta bolag går bort kan dock valet vara ganska knepigt. Lyckligtvis har Greenpeace gjort en behändig lista där de anger hur stor andel förnyelsebar energi de olika elbolagen har. Gå gärna in och byt till ett bättre val redan idag!