Träd och koldioxid

Träd och koldioxid

Vid rapporter om och beskrivningar av det allvarliga hot växthuseffekten utgör är det onekligen lätt att bli uppgiven. Kanske inte minst över att våra insatser kan minska utsläppen av koldioxid, men inte offensivt ta bort de utsläpp som vi och våra medmänniskor ständigt bidrar med i vår moderna vardag. Vi tycks bara kunna göra vår påverkan mindre dålig – inte bra. Den här veckan handlar vårt tips om träd och koldioxid. Genom att använda naturens egna system och så att säga arbeta med naturen kan vi faktiskt aktivt ”äta upp” en del av utsläppen. Detta magiska sker genom träd som tar upp koldioxid ur luften. I processen med solenergi och fotosyntes lagras koldioxid som kolhydrater i trädet och blir till byggstenar i dess uppbyggnad.

Alla träd bidrar med att samla in koldioxid medan de växer. Då trädet ökat med en kubikmeter i volym har det sugit upp ett ton koldioxid. Samtidigt har trädet även bidragit med 700 kilo syre. När sedan träden används till pappersmassa eller eldas upp som pellets släpps koldioxiden ut igen. Det är naturligtvis besvärande ur ett klimatperspektiv, men är en del av kolets naturliga kretslopp. Ett problem med fossil energi är att vi på kort tid tillför kretsloppet för mycket kol. Vad som lagrats under 100-talet miljoner år släpps ut på några decennier. Ett hållbart skogsbruk överdoserar däremot inte kolet utan samlar in samma mängd som släpps ut. Väljer vi dessutom att plantera fler träd än vi använder minskar mängden kol i atmosfären. Vill vi sedan fördröja utsläppet av kol i dess naturliga kretslopp kan trämaterialet användas till att bygga exempelvis hus eller möbler. Kolet i träet är då bundet i kanske ytterligare något hundratal år.

Viktigt vid användandet av träd i olika produkter är att skogsbruket är hållbart genom att nya träd återplanteras och att skyddsvärd skog inte avverkas på ett ansvarslöst sätt. Viss hjälp till guidning av schysst skogsanvändande finns genom FSC-märkningen. I större skala finns för övrigt inspirerande exempel på vindkraftverk som byggs i trä; med miljövinster i många led som följd. Lyssna här.

För egen del ligger eget byggande av hus eller vindkraftverk relativt långt borta, men även i min vardag finns en hel del jag kan göra som har positiv effekt på skogen. I kläder är exempelvis bambu eller viskos, som kommer från träfibrer, att föredra framför konventionell och hårt besprutad bomull eller nylon och polyester, som baseras på fossila råvaror. Ett enkelt sätt att minska mängden träd som blir till pappersmassa är att komplettera ”Reklam, nej tack”-skylten på brevlådan med att avsäga sig den adresserade reklamen här. Dessutom planterar organisationen ett träd för varje medlem!

Många produkter i vår vardag har sitt ursprung i skogen. Inte bara vackert åldrande möbler, verktyg och prydnadssaker. Allrengöringsmedlet såpa kommer från kolsamlande tallar och har du ännu inte prövat smaken av skog genom exempelvis björksavdryck, björklövsaft, gransirap eller klassikern lönnsirap är detta att rekommendera. När vi på detta och många andra vis gynnar skogsprodukter ökar även möjligheterna för ett uthålligt och växande skogslandskap.

Den som har plats kan själv plantera nya träd. Gläd dig då åt att träden kommer att vara till nytta för mängder av djur och ge vinster till dig själv i form av frukt att skörda – om trädet är av sådant slag – och det rogivande susande som vinden kommer att bjuda på i trädets krona. Bor du i närheten av en trafikerad väg eller område där andra skadliga partiklar far omkring? Gläd dig då över ditt träd som under ett år kommer fånga in cirka nio kilo av detta skadliga stoff. Saknar du en egen trädgård kan du vänligt förklara för din kommunalpolitiker vilka vinster det finns med fler träd i den offentliga miljön.

Vill du spara på existerande skog är det även effektivt att fundera på matvanorna. Mycket av vår kött- och mejerikonsumtion bygger på storskalig odling av kraftfoder (sojabönor och palmolja med mera) på andra kontinenter. I länder som Brasilien har stora arealer av regnskog skövlats för att använda till betesmark eller odling av foder för nötdjur. Som individ minskar du din delaktighet i detta genom att i högre grad välja vegetarisk kost. Genom en mindre del animalier i kosten krävs mindre odlingsyta för att framställa samma mängd energi och näringsämnen till vår mat. Då blir det även lättare att använda större ytor till respektingivande och växthusdämpande träd.

Respektingivande, ja. Då avsaknaden av skog ibland är påtaglig där vi bor, i Vadstena, gjorde vi under sommaren ett besök i Tiveden nationalpark (varifrån för övrig bilden längst upp är tagen). Att vandra och utforska äldre och relativt opåverkad skog tror jag gör många gott. Om förståelsen för denna miljö ökar kan en fascinerande vördnad för skogen födas och även en starkare motivation att bevara den.

Även om många fler träd kan planteras i Sverige finns platser där behovet är mer kritiskt. Själva har vi bland annat stött Vi-skogen. De planterar träd i området runt Victoriasjön. Dessa träd bidrar globalt genom sin insamling av koldioxid men även mycket konkret på det lokala planet genom att hindra jorderosion och förse människor med mat. Varför inte skänka ett gåvogram på planterade träd nästa gång du ska uppvakta någon som ”har allt”?

För fortsatt inspiration och fascination för trädens möjligheter rekommenderas den bok som givit mig (Peter) många uppslag och faktaunderlag till denna veckas miljötips. Nämligen Träd kan rädda världen, av Johan Tell.

Vägra plast

Vägra plast

Innan Peter och jag träffades var jag ganska konsekvent i att vägra plast. Jag hade t ex diskborste av trä och använde aldrig plastfolie. Alla bunkar att blanda och vispa i var av metall och matrester frös jag in i glasburkar (fungerar utmärkt bara man inte fyller dem helt om man fryser något flytande). Att det var detaljer av plast på vissa köksapparater var svårt att komma ifrån och plastpåsar var jag kanske inte ens så duktig på att undvika, men ändå. Från början var detta ett estetiskt ställningstagande.

När Peter och jag flyttade ihop blev det en del kompromisser, men nu närmar vi oss tillsammans detta med att vägra plast från ett delvis annat håll. Jag tycker fortfarande att plast oftast är fult, men det har blivit ett viktigare skäl att det är dåligt för miljön. Plast görs av råolja som är en ändlig resurs och det tar mycket lång tid att bryta ned i naturen, om det över huvudtaget sker. Det handlar i vilket fall om så långa tidsrymder att ingen plast som tillverkats har hunnit brytas ned. Ibland ser man efter en tid inte några rester, men plasten har då visat sig finnas kvar sönderdelad i små partiklar. Dessa absorberar dessutom andra miljögifter och för med sig det till djur som äter av det som växer på platsen. I förlängningen kan det även hamna i maten vi själva äter. Ofattbart stora mängder plastavfall har också hamnat i havet där det gör mycket stor skada. Vidare läsning finns t ex här och här.

Några saker att tänka på kan vara dessa:

Plastfolie är inte en så nödvändig produkt som man kan uppleva det som när man vant sig vid att använda det. Man kan använda burkar med lock, eller t ex lägga lagom stora fat på skålar. Många täcker också slentrianmässigt över allt man ställer i kylen. Fundera över om det behövs.

Små plastpåsar lyckas inte heller vi alltid hitta alternativ till, men tänker man efter kan det gå oftare än man tror. Relativt nyligen köpte vi t ex en ostkupa (i glas och trä) på second hand och kunde därmed sluta använda plastpåsar till att förvara osten. Det finns metallburkar att ta med smörgåsar i och frukt kan ofta funka att vira in i en näsduk eller bakduk om man ska packa ned den. I mataffären behöver frukt och grönsaker väldigt sällan en egen påse, så varför ta en?

Gör det till en vana att ha med tygpåse när du handlar. En sådan här har jag alltid i handväskan (säljs även i designerns egen butik i Gamla Linköping). Eftersom det knappast går att undvika plast som soppåse köper jag påse att bära hem mat i ibland, men det går inte åt så många när man källsorterar sina sopor. Intressant är att det faktiskt införts förbud mot plastpåsar i mataffärer i flera länder och städer t ex Los Angeles. Jag är tyvärr dålig på att säga till att jag inte behöver påse i butiker där expediten stoppar ned varorna, men det ska jag försöka bli bättre på. Peter har kommit längre på den punkten.

Gjutjärnspanna är mycket bättre än teflon där beläggningen består av plasten Polytetrafluoreten. Sköter man en gjutjärnspanna rätt håller den hur länge som helst. Det finns då heller ingen anledning att använda stekspade i plast bara för att undvika att repa ytan.

Välj produkter och förpackningar som innehåller så lite plast som möjligt. Tyvärr är det plastdetaljer på nästan alla köksapparater och det är ofta de som går sönder först. Att man har börjat sätta skruvlock i plast på t ex mjölkförpackningar är ytterst märkligt – förpackningar som fungerade utmärkt utan plastkork tidigare. Mejla gärna till företagen och ifrågasätt detta. Finns en likvärdig produkt utan plastlock – välj den.

Sedan är det svårt att helt undvika plastförpackningar och vi har kvar en del saker av plast. Här är jag lite kluven. Min instinkt är att lämna till återvinningen direkt för att jag inte gillar materialet och vill vägra plast. Men för miljön är det bättre att själv återanvända det som går. En tom glassbytta går t ex bra att frysa något annat i. Det är däremot i de allra flesta fall helt onödigt att köpa speciella plastbyttor att frysa i. Vi diskar och återanvänder också plastpåsar om det inte varit något alltför kladdigt i dem.

Vad som borde vara självklart är att aldrig slänga plast (eller annat skräp som inte bryts ned snabbt) utomhus. Är soptunnan där du befinner dig full – ta med hem. Bäst är förstås att lämna till återvinning.

Ätbart du kan plocka själv

Ätbart du kan plocka själv

Nu då vi går emot höst finns fortfarande mycket att plocka själv från odlade och fritt växande skafferier. Jag (Peter) tog för ett par veckor sedan hem, vad som troligen blir säsongens sista omgång, av lavendel och nässlor. De flesta associerar nog nässlor med den tidiga våren, men även höstens nässlor, som blivit för kraftiga att göra soppa på, kan man torka och göra ett vitaminrikt pulver av. Lavendel är en tacksam perenn som vi frösådde på vår kolonilott för tre år sedan. Fjärilarna älskar den och jag har allt mer kommit att uppskatta blommorna som smaksättning; i småkakor, skorpor eller matbröd. I dessa enkla surdegsfrallor fungerar det finfint med en matsked torkade lavendelblommor. En annan fördel med just detta recept är att det inte blir någon elanvändning vid knådandet.

Lavendel och nässlor torkas på ungefär samma sätt. Bind samman stjälkarna med ett snöre och häng upp dem. Låt torka åtminstone ett par veckor och känn efter att det är riktigt torrt när du smular sönder lavendelblommorna respektive nässlornas blad. Då nässlorna som bekant kan brännas en del kanske vissa vill använda handskar vid hanteringen. Själv nöjer jag mig med viss försiktighet samt att jag låter de plockade nässlorna ligga lite luftigt och börja torka, sådär ett halvt dygn, innan jag tar tag i att binda samman dem i buketter för upphängning. De brännande egenskaperna har då mildrats en hel del. När de torkat klart bränns de inte alls. Varför ska man då göra sig bekymmer med nässlorna överhuvudtaget? Ett enkelt svar är att de fungerar som ett slags multivitaminpiller eftersom de innehåller så mycket nyttigheter. Nästan alla näringsämnen vi behöver faktiskt. För min del brukar jag blanda en del i morgonmüslin. Ibland finns de med i bröd och är bladen inte helt söndermosade passar de även i exempelvis teblandningar. Här är det främst hälsoaspekten som spelar in då nässlorna i sig knappt smakar någonting.

Något annat att glädjas åt vid denna tid är att många buskar nu lyser vackert röda av de c-vitaminfyllda nyponen. Detta år har jag ännu inte plockat av dessa men tidigare år har de plockats, halverats och kärnats ur. För att torka nypon kan de trädas luftigt på en sytråd som sedan hängs upp till en dekorativ färgklick. Det är viktigt att bären får hänga luftigt för att inte riskera mögel, så häng snöret som en girlang snarare än rakt ned. Egen nyponsoppa ska vara en extraordinär upplevelse men för egen del har de torkade och sedan mortlade bären fått göra nässlorna sällskap i müslin. Genom att nyponen har fem gånger så hög c-vitaminhalt som apelsiner är den uppiggande effekten inte obetydlig. Att nypon växer betydligt bättre på våra breddgrader än apelsiner gör inte saken sämre.

Det nyponskalsmjöl som du själv plockat och berett – eller eventuellt köpt i hälsokostbutiken – är även till nytta genom sina bakförbättrande egenskaper. I det mesta vetemjöl som säljs medföljer även tillsatser i form av syntetisk c-vitamin, alltså askorbinsyra (eller E 300). C-vitamin i bakningen gör att degen jäser bättre och lyckas du få tag på tillsatsfritt mjöl eller vill förstärka bakegenskaperna med en naturlig produkt kan någon matsked nyponskalsmjöl i bakningen ge god effekt. Detta kanske kan vara något att testa vid bakningen av bullar till kanelbullens dag; denna högtid (blivande helgdag?) som infaller den 4e oktober.

Genom att använda sådant man kan plocka själv i naturen vinner vi inte bara bättre näringsrikedom i vår mat. Jag tror även våra ömtåliga trådar av närhet till naturen stärks. Skördar vi regelbundet nässlor och vilt växande nypon vill vi kunna fortsätta med detta – och vi vill inte heller att dessa växter skadas av olika gifter. Kanske ökar till och med vår förståelse för hur vi alla är en del av naturen och inte kan göra oss oberoende av den.

Miljövänlig träning

Miljövänlig träning

På semestern i juni var jag (Sofia) ett par dagar hos mina föräldrar som bor nära en skog. Pappa tränade friidrott i sin ungdom och var bra på 800 m. Nu tog vi en runda i skogen tillsammans; promenerade en del, joggade en del och sprang lite fortare ibland. Han känner den där skogen mycket väl och vi pratade om naturen och om träning. Under många av sina yrkesverksamma år var han cykelbrevbärare och fick en massa ”gratis” träning genom det. Han och någon av hans bröder brukade jogga till branta backar som de sprang fort uppför och långsammare nedför. På vintern hände det att han och några träningskompisar åkte skidor till ett ställe där det var bra ytor för att pulsa i snö (rejäl träning för benen och konditionen). Tankar väcktes hos mig om hur mycket vi krånglar till det nuförtiden och att många av de omvägar vi tar till motionen gör det till mindre miljövänlig träning.

Inte är det väl så ovanligt att köra bil till jobbet, fast det är på cykelavstånd och sedan köra bil till ett gym för att få röra på sig. Träningslokalen är ofta kraftigt upplyst och innehåller elanslutna redskap som inte sällan imiterar rörelser man kan göra i naturen – löpband, motionscyklar, roddmaskiner… Hur man ser ut har också blivit viktigt trots att man väl måste träna rätt länge innan man faktiskt gör det snyggt! Det leder till ökad konsumtion, liksom all den extra kringutrustning ingen tidigare tänkte på att man behövde.

Själv började jag försiktigtvis löpträna strax före årsskiftet och har fastnat för det trots att det går väldigt långsamt framåt. Eftersom jag var osäker på om jag skulle lyckas göra det till en vana köpte jag inte nya träningskläder utan sprang i vanliga fritidsskor och lånade Peters för stora träningsoverall. Jag insåg efter ett tag att det var bättre för benhinnorna att köpa skor anpassade för löpning och när jag fyllde år i maj önskade jag mig en egen träningsoverall. Då letade jag efter ekologiskt producerade träningskläder och skor, men det utbudet är tyvärr fortfarande litet (förutom när det gäller yoga). Det fick bli vad jag tror är bra kvalitet istället. I grunden gäller samma råd för köp av träningskläder och skor som för andra kläder och skor.

Löpning är miljövänlig träning. Även om det tillkommit många prylar, kräver det egentligen minimalt med utrustning. En annan fördel är att man inte behöver transportera sig någonstans. Det är bara att kliva ut genom dörren och börja springa. Om den bästa löpslingan är en bit bort kan ett bra alternativ vara att cykla dit som uppvärmning och hem som nedvarvning. Cykling är ett miljövänligt motionssätt i sig. Cykeln är så användbar i så många andra sammanhang också att den inte ens behöver ses som extra träningsutrustning. Vill man träna styrka kommer man långt med den egna kroppstyngden och kanske ett par hantlar. På sommaren verkar det ha blivit populärt att ordna träningspass utomhus och det kan vara ett bra sätt att använda den omgivande miljön istället för att göra träningen till något konstruerat som drar energi. Att träna ute kan dessutom vara en naturupplevelse. Väder och årstider skapar naturlig variation. Man kan se motvinden som en uppförsbacke som gör träningen effektivare och pappa brukar alltid säga att det är mer syre i luften när det regnar. I vinter hoppas åtminstone jag på mycket snö att pulsa i. Att uppleva naturens krafter brukar påminna mig om både min litenhet och mitt ansvar.

Sedan är ju motion något ganska personligt och det är viktigt att hitta något som känns roligt för att det inte bara ska bli ett tillfälligt ryck. Energin man får från motionen kan man behöva för att orka engagera sig i annat – t ex för miljön. Men om träningen inte utgår från en passion för en viss sport utan handlar mest om att få röra på sig, skadar det inte att ha miljön i åtanke även när man väljer motionsform. Några punkter för miljövänlig träning kan vara dessa:

  • Träna nära där du bor eller nära jobbet. Låt inte träningen innebära en extra tur med bilen. Ta vara på den omgivande miljön.
  • Håll huvudet kallt när det blir mycket kringutrustning man bara måste ha. Behövs det verkligen? Kommer du faktiskt att använda det? Tillför det något väsentligt?
  • Gör inte träningen till en modevisning vilket leder till att man måste köpa nytt ofta. Det viktiga är att det är praktiskt och bekvämt och helst håller länge.
  • Träna gärna utan att förbruka el, t ex utomhus och utan eldrivna redskap. Framtidens melodi blir kanske att använda liknande teknik som vi skrev en del om förra veckan så att el kan produceras i träningslokalerna istället för att förbrukas. Ansatser åt det hållet finns redan.

För den som söker goda råd och inspiration när det gäller löpning rekommenderas Bli en bättre löpare med Malin Ewerlöf, av Malin Ewerlöf.

Att använda mindre energi – avelektrifiering

Att använda mindre energi - avelektrifiering

I David Jonstads utmärkta bok, Kollaps, beskriver han ett experiment från BBC-serien Bang goes the theory. Det är en illustration av hur välbehövligt det vore att använda mindre energi. En vanlig tvåbarnsfamilj flyttar in i ett hus med instruktioner om att bete sig precis som hemma. Huset kopplas under natten bort från det vanliga elnätet och istället kopplas det till ett mänskligt kraftverk bestående av cyklar som konverterar åttio cyklisters arbetande benmuskler till el. Vid familjens frukost är de flesta av cyklisterna igång; att koka upp en halv liter vatten kräver under processen tjugo personer, mikron åtta personer och brödrosten tio vältränade cyklister. Under dagen får cyklisterna det allt tuffare i takt med att dammsugare, datorer och tv-spel används inne i huset. Åttio cyklister, drypande av svett, högröda i ansiktet och frenetiskt trampande räcker inte till framåt middagstid. När söndagskycklingen sätts in i ugnen samtidigt som pappan dammsuger och barnen ser på tv går strömmen i huset.

Översätts experimentet till svenska förhållanden, där den totala energiåtgången är 612 terawattimmar om året, skulle vi behöva kalla in 700 miljoner cyklister. För varje svensk 75 personer som dag och natt cyklar; för vårt ljus, vår värme, transport, mat, konsumtion etcetera. David konstaterar att dessa cyklister i verkligheten till 85% består av energi som kommer från olja, kol och gas. Alltså energi som det tagit 100-tals miljoner år att framställa och vars utsläpp av koldioxid nu rubbar villkoren för allt levande på ett tidigare inte skådat vis.

Hur ska då du och jag göra för att använda mindre energi? Jag tror att en hel del är vunnet genom att medvetandegöra att vår vardagliga och bekväma elanvändning i själva verket inte alls är oproblematisk. Det lönar sig att försöka se sig själv och ens beteenden utifrån. Vad i vardagen använder du el till och vad av detta kan minskas eller upphöra? Varför ska lampor egentligen lysa i de rum du inte befinner dig och vad är egentligen poängen med att datorns skärm inte stängs av helt och hållet då den inte används? Saknar du fysiska funktionshinder kan du troligen öppna dörrar av egen kraft istället för att trycka på den elektriska dörröppnaren.

Genom att välja det energisnålaste alternativet vid nyinköp gör du även plånboken en tjänst då vi knappast behöver tvivla på att dagens elpriser kommer att höjas kännbart i takt med att den förrädiskt billiga oljan blir allt mer kostsam att frambringa. Även vi har många prylar som drivs av el, inte minst i köket, men börjar vid inköp på allvar fundera kring om det finns alternativ som varken har batteri eller sladd. Min (Peters) klocka har visserligen batteri men det laddas upp av ljus och är nu inne på sitt fjärde oklanderliga år. När vår plastiga digitaltermometer lämnades bland elavfallet kändes det fint att sätta upp en pålitlig analog variant som pryder sin plats utanför fönstret. Väljer du att ge bort fantasifulla kvalitetsleksaker av trä kan de mycket väl bli en större fullträff än överskattade blipp-bloppande energislukande plastprylar som sällan håller till nästa generation.

Många av oss har gjort den årliga Earth Hour till en mysig tradition med en timme av levande ljus och vilande elapparater. Vi brukar låta det bli en helkväll med goda samtal och kanske lite Kalaha. Man behöver ha tänkt ut något att äta som inte behöver värmas och tända några ljus (100% stearin) i badrummet innan det mörknar, men särskilt svårt är det inte. Under ett år prövade vi i fastetid att utveckla detta till en kväll per vecka och det kändes ofta som tillfällen att se fram emot snarare än som en uppoffring. Vi har nu planerat att unna oss åtminstone en sådan kväll per månad. Självklart drar till exempel kyl och frys el även dessa timmar, men det är ändå verkligen att använda mindre energi och inte minst en påminnelse om att mycket el används på rutin snarare än för att det är nödvändigt.

Stor betydelse för miljön har även vilken sorts el vi väljer. Alltså vilket elbolag vi ger förtroendet att producera vår el. Många vet exempelvis att vårt statliga bolag Vattenfall haft, och har, gigantiska satsningar på kolkraft i Tyskland. Bortsett från att detta bolag går bort kan dock valet vara ganska knepigt. Lyckligtvis har Greenpeace gjort en behändig lista där de anger hur stor andel förnyelsebar energi de olika elbolagen har. Gå gärna in och byt till ett bättre val redan idag!