Att lära känna ett träd

Att lära känna ett träd. Bild på pilträd.

Strax före jul flyttade vi till en lägenhet i ett hus omgivet av en stor trädgård. Den är lummig och än så länge ganska vildvuxen. Där finns flera stora björkar, några äppleträd, mycket barrväxter, ett stort pilträd och en hel del annat. Jag bestämde mig för att lära känna ett träd.

Återkommande strosar jag runt i trädgården och håller utkik efter växter som kommer upp ur jorden nu på våren och grenar som börjar knoppas. Lite extra studerar jag det stora pilträdet. Det har en kraftig, skrovlig stram som delar sig i tre och snirklar sig upp mot himmelen. Som det vanliga är med pilträd omges den av draperier av långa, tunna grenar. Någon har satt upp en fågelholk i det. Jag har inte sett om någon flyttat in där, men fåglar besöker gärna trädet. Ett tag var det ett populärt tillhåll för Nötväcka som lämnade tomma hasselnötsskal i grenklykorna. Jag vet att det finns flera sorters pil. Vilken detta är har jag ännu inte lärt mig, men när lövsprickningen kommit lite längre ska vi bjuda in en vän som är biolog och naturvetenskapslärare. Han ska få hjälpa oss identifiera alla träd och buskar i trädgården.

Vad är det då för mening med att lära känna ett träd? Jag återkommer allt oftare till att det krävs en djup förändring av hur vi människor ser på oss själva och vår plats på jorden. Annars kommer vi inte att klara av de kriser vi står inför.  Vi behöver inse att vi är en del av naturen och fullständigt beroende av att även övriga delar av den fungerar. Ett sätt att odla en sådan förändring inom sig själv är att på ett nyfiket och inkännande sätt vistas i naturen. Gå närmare, rör dig långsammare, böj dig ned och se detaljerna. Det finns så mycket att förundras över! Du kanske väljer att lära känna en fågel som återkommande besöker din trädgård, de insekter som besöker en viss växt i din örtagård, en buske du passerar på väg till jobbet, en igelkott eller något annat. Den här gången valde jag att lära känna ett träd.

Du lär inte känna en människa genom att ses en gång. Att lära känna ett träd tänker jag också ska få ta tid. Nu anar man ansats till löv på de tunna, nedhängande grenarna. De kommer snart att skifta i grönt och växa sig större. Kanske är det andra fåglar och andra smådjur som besöker trädet under sommaren. Framåt hösten skiftar löven färg, men vilken nyans de får vet jag inte än. Senare fälls löven igen. Man kan se på gräsmattan nu att det är stora mängder löv. Ett träd genomgår många förändringar under ett år och mycket annat liv besöker det eller bor i det. Följer man det länge kommer det långsamt att bli större. Jag vill både veta vad just den här sortens pil heter och lära känna den här individen på just den här platsen. 

Kanske kan odling av de här sidorna inom oss själva lära oss något om hur vi kan möta andra människor och inspirera till förändring. Kanske kan det också stärka vår egen motivation att kämpa vidare även när det känns som att väldigt lite talar för att en förändring är på väg.   

Träd och koldioxid

Träd och koldioxid

Vid rapporter om och beskrivningar av det allvarliga hot växthuseffekten utgör är det onekligen lätt att bli uppgiven. Kanske inte minst över att våra insatser kan minska utsläppen av koldioxid, men inte offensivt ta bort de utsläpp som vi och våra medmänniskor ständigt bidrar med i vår moderna vardag. Vi tycks bara kunna göra vår påverkan mindre dålig – inte bra. Den här veckan handlar vårt tips om träd och koldioxid. Genom att använda naturens egna system och så att säga arbeta med naturen kan vi faktiskt aktivt ”äta upp” en del av utsläppen. Detta magiska sker genom träd som tar upp koldioxid ur luften. I processen med solenergi och fotosyntes lagras koldioxid som kolhydrater i trädet och blir till byggstenar i dess uppbyggnad.

Alla träd bidrar med att samla in koldioxid medan de växer. Då trädet ökat med en kubikmeter i volym har det sugit upp ett ton koldioxid. Samtidigt har trädet även bidragit med 700 kilo syre. När sedan träden används till pappersmassa eller eldas upp som pellets släpps koldioxiden ut igen. Det är naturligtvis besvärande ur ett klimatperspektiv, men är en del av kolets naturliga kretslopp. Ett problem med fossil energi är att vi på kort tid tillför kretsloppet för mycket kol. Vad som lagrats under 100-talet miljoner år släpps ut på några decennier. Ett hållbart skogsbruk överdoserar däremot inte kolet utan samlar in samma mängd som släpps ut. Väljer vi dessutom att plantera fler träd än vi använder minskar mängden kol i atmosfären. Vill vi sedan fördröja utsläppet av kol i dess naturliga kretslopp kan trämaterialet användas till att bygga exempelvis hus eller möbler. Kolet i träet är då bundet i kanske ytterligare något hundratal år.

Viktigt vid användandet av träd i olika produkter är att skogsbruket är hållbart genom att nya träd återplanteras och att skyddsvärd skog inte avverkas på ett ansvarslöst sätt. Viss hjälp till guidning av schysst skogsanvändande finns genom FSC-märkningen. I större skala finns för övrigt inspirerande exempel på vindkraftverk som byggs i trä; med miljövinster i många led som följd. Lyssna här.

För egen del ligger eget byggande av hus eller vindkraftverk relativt långt borta, men även i min vardag finns en hel del jag kan göra som har positiv effekt på skogen. I kläder är exempelvis bambu eller viskos, som kommer från träfibrer, att föredra framför konventionell och hårt besprutad bomull eller nylon och polyester, som baseras på fossila råvaror. Ett enkelt sätt att minska mängden träd som blir till pappersmassa är att komplettera ”Reklam, nej tack”-skylten på brevlådan med att avsäga sig den adresserade reklamen här. Dessutom planterar organisationen ett träd för varje medlem!

Många produkter i vår vardag har sitt ursprung i skogen. Inte bara vackert åldrande möbler, verktyg och prydnadssaker. Allrengöringsmedlet såpa kommer från kolsamlande tallar och har du ännu inte prövat smaken av skog genom exempelvis björksavdryck, björklövsaft, gransirap eller klassikern lönnsirap är detta att rekommendera. När vi på detta och många andra vis gynnar skogsprodukter ökar även möjligheterna för ett uthålligt och växande skogslandskap.

Den som har plats kan själv plantera nya träd. Gläd dig då åt att träden kommer att vara till nytta för mängder av djur och ge vinster till dig själv i form av frukt att skörda – om trädet är av sådant slag – och det rogivande susande som vinden kommer att bjuda på i trädets krona. Bor du i närheten av en trafikerad väg eller område där andra skadliga partiklar far omkring? Gläd dig då över ditt träd som under ett år kommer fånga in cirka nio kilo av detta skadliga stoff. Saknar du en egen trädgård kan du vänligt förklara för din kommunalpolitiker vilka vinster det finns med fler träd i den offentliga miljön.

Vill du spara på existerande skog är det även effektivt att fundera på matvanorna. Mycket av vår kött- och mejerikonsumtion bygger på storskalig odling av kraftfoder (sojabönor och palmolja med mera) på andra kontinenter. I länder som Brasilien har stora arealer av regnskog skövlats för att använda till betesmark eller odling av foder för nötdjur. Som individ minskar du din delaktighet i detta genom att i högre grad välja vegetarisk kost. Genom en mindre del animalier i kosten krävs mindre odlingsyta för att framställa samma mängd energi och näringsämnen till vår mat. Då blir det även lättare att använda större ytor till respektingivande och växthusdämpande träd.

Respektingivande, ja. Då avsaknaden av skog ibland är påtaglig där vi bor, i Vadstena, gjorde vi under sommaren ett besök i Tiveden nationalpark (varifrån för övrig bilden längst upp är tagen). Att vandra och utforska äldre och relativt opåverkad skog tror jag gör många gott. Om förståelsen för denna miljö ökar kan en fascinerande vördnad för skogen födas och även en starkare motivation att bevara den.

Även om många fler träd kan planteras i Sverige finns platser där behovet är mer kritiskt. Själva har vi bland annat stött Vi-skogen. De planterar träd i området runt Victoriasjön. Dessa träd bidrar globalt genom sin insamling av koldioxid men även mycket konkret på det lokala planet genom att hindra jorderosion och förse människor med mat. Varför inte skänka ett gåvogram på planterade träd nästa gång du ska uppvakta någon som ”har allt”?

För fortsatt inspiration och fascination för trädens möjligheter rekommenderas den bok som givit mig (Peter) många uppslag och faktaunderlag till denna veckas miljötips. Nämligen Träd kan rädda världen, av Johan Tell.