Tag Archives: ekologisk odling
Naturligt växtskydd
Gröngödsling
Besökare till vår kolonilott kommenterar ibland frodigheten med att fråga vad vi gödslar med. Då vi, bortsett från en påse benmjöl för buskplanteringar, inte köpt någon gödsling till vår lott kan frågan göra oss en smula konfunderade. Men tänker vi efter så återför även vi i själva verket en hel del näring till jorden, bland annat genom gröngödsling.
När vårt kolonilottsodlande tog sin början för drygt fyra år sedan var vi mycket av nyfikna noviser. Snart förstod vi i alla fall vikten av att ha en kompost på lotten. Vi prövade även att tillföra både kaffesump och nässelvatten för ökad växtkraft. Efter ett tag blev framför allt jag (Peter) nyfiken på att gå vidare med detta som kallas gröngödsling. I korthet handlar det om växter som odlas med syfte att gödsla och förbättra jorden. Genom upprepat odlande och vattnande av odlingsytan försvinner kväve och näringsämnen från jorden; för att kunna fortsätta bruka samma mark utan att den blir utarmad behöver dessa ämnen på något sätt återföras.
I gröngödsling kan man använda den del av sin mark som för tillfället inte används för annan odling och kanske under en hel säsong odla exempelvis klöver för berikning av kvävehalten. Just baljväxter (som exempelvis klöver och bönor) samlar på egen hand in kväve från luften och är nog bland de mest kända växtförbättrarna av odlingsjorden. Gröngödsling kan även användas för odling av lågväxande marktäckare mellan rader av annat som odlas. Detta hindrar då ogräs från att komma upp och sägs även skapa en förvirring bland de skadedjur som är ute efter dina primörer. Vid sådan form av odling är det klokt att låta huvudgrödan växa till sig något innan den så kallade bottengrödan sås mellan raderna av exempelvis rotsaker.
När jorden ligger bar uppkommer inte bara problem med ogräs som snabbt etablerar sig utan jordens näringsämnen eroderar även bort med regnvattnet. Vid odling av en tidig gröda som rädisa eller spenat kan då gröngödsling användas efter skörden. Kanske genom att så den, av bin och fjärilar, omtyckta Honungsörten. Poängen med att använda en sådan gröda är att jordens kväve och näringsämnen inte behöver riskera att lakas ut med regnvattnet utan kan fångas upp av Honungsörten och komma till nytta vid kommande odlingar. Andra sorters gröngödselväxter används för att ge god struktur på jorden och med sina långa rötter få upp nyttigheter från jordens djupare skikt.
När gröngödselväxterna, sent på hösten eller under våren, myllas ner i jorden bryts de ner. Jorden får en tillförsel av kväve och näringsämnen samt får en bättre struktur. Tillförseln av organiskt material gynnar dessutom jordens mikroliv av små välgörande varelser som bryter ner växtdelarna. Allt detta möjliggör fortsatt odling av friska och motståndskraftiga växter.
Våra egna försök med gröngödsling började med nedmyllande av överblommade röd- och vitklöverblommor på kolonilottens bara ytor. Detta gick väl sådär. En del klöver kom upp men glest och långsamt. Nästföljande odlingssäsong gick det bättre när vi fick tag på utsäde av Blodklöver och Blå lupin. De blev inte bara ett glädjeämne för ögon och pollinerande insekter utan har alltså också förbättrat vår jordkvalitet.
För dem som vill fördjupa sig i ämnet och läsa mer om vad olika gröngödslingsväxter lämpar sig bäst för rekommenderas följande kortfattade eller denna mer omfattande skrift. Om din vanliga försäljare av fröer saknar någon kan exempelvis följande återförsäljare vara ett tips.
Den andres perspektiv
Så här i juletid hamnar fokus ofta på den egna familjen och man glömmer lätt de som står utanför ljuskretsen. Samtidigt ordnas mycket för t ex hemlösa och det skänks pengar till välgörande ändamål. De val vi gör när vi köper saker, upplevelser eller mat påverkar ofta fler än vi tänker på. Det kan kännas svårt att verkligen sätta sig in i alla led och aspekter, men vi skulle denna vecka vilja uppmana till att då och då pröva att låta tankarna lämna det egna julstöket och fundera kring hur världen skulle se ut om du såg den genom någon annans ögon. Vad skulle vara viktigt om du såg saker och ting ur den andres perspektiv?
Vad skulle hända om den nicaraguanske bananplantagearbetaren på en konventionell odling stod i butiken nästa gång du väljer mellan en konventionell och en KRAV-odlad banan? Han exponeras för giftiga bekämpningsmedel i stora mängder och hans tidigare närmiljö är förstörd av enorma monokulturer där det kanske tidigare fanns regnskog. Det skulle göra en enorm skillnad för honom om det var mer lönsamt att odla ekologiskt. Skulle du kunna se honom i ögonen och säga att du tycker att det är viktigare att det är billigt? Eller om arbetaren på en konventionell bomullsodling stod utanför provhytten nästa gång du köper kläder? Huvudvärk, illamående, svimningar och svåra allergier är exempel på vanliga åkommor som härrör från den omfattande användningen av bekämpningsmedel. Dessutom bidrar odlingarna till bristen på rent vatten.
Skulle ett möte med en invånare i Mocambique som pga klimatförändringarna drabbas av återkommande översvämningar kunna påverka dina semesterplaner så att du väljer en tågresa istället för flyg?
Teknik har oerhört kort livslängd nuförtiden. Framför allt på så sätt att det snabbt kommer nya versioner som gör att man upplever det man har som gammalmodigt trots att det fungerar fortfarande. Mobiler och datorer, som en gång var lyxvaror, köper många så fort det kommer ut nya versioner på marknaden, även om förbättringen är marginell mot det man redan har. Det finns t o m de som köar i sovsäck när det släpps en ny Iphone – som om det vore en ”once in a lifetime experience”, något man absolut inte får missa. Reflektera gärna över de enorma mängder skrot detta ger upphov till. En del av detta tas om hand relativt väl, men mycket hamnar i berg av sopor i andra länder där det bränns för att frigöra metaller. Där jobbar människor med tungmetaller, kemikalier och lösningsmedel utan skyddsutrustning och undersökningar visar att många har förhöjd nivå av bly i blodet. Hur skulle det vara att leva och arbeta där?
Öva dig i att se den andres perspektiv när du gör dina val. Vem påverkas av vilken typ av produktion som är mest lönsam? Vem påverkas om det billigaste alltid säljer bäst? Är det kanske någon annan som får betala med sin hälsa och sin närmiljö? Om den personen kunde se dig i ögonen och tala direkt till dig, vad skulle han säga? Skulle du kunna svara att det inte spelar någon roll när det är extrapris och allt? Eller att du faktiskt behöver allt du köper? Eller att du måste ha semester i sol och värme för att klara vintern? Pröva att tänka om varje människa du möter; jag skulle ha kunnat vara som du. Eller om människorna du ser på nyheterna; det skulle ha kunnat vara jag.
Martin Lönnebo har skrivit:
Livet skulle bli mer omfattande om jag någon gång ibland kunde se med havsörnens ögon, tala blåvalens språk, tänka med delfinens hjärna och känna med elefantens kropp eller vara en mört i gäddans käft. Jag kan göra det enklare genom att synvinkla det mänskliga: se på världen med Josef Stalins blick (hoppas jag är inlåst då), älska med Franciscus hjärta eller fnissa med väninnor i en tonårsflickas kropp. Jag kan göra det svårare (och det roar mig) genom att gå in i den andliga världen av osynliga kvaliteter (som ju också är vår värld) och ge den synlig form efter människans härligt primitiva vana: Hur ser en demon på min själ? Vad lägger en seraf märke till i Guds blick?