Refill

Refill

Ett sätt att minska vår materialförbrukning och vårt överutnyttjande av jordens resurser är att mer konsekvent nyttja de olika refillmöjligheter som finns. Inom vissa områden har vi med självklarhet gjort detta länge medan vi är noviser på andra områden med refill.

När jag (Peter) som student fick min första egna lägenhet använde jag refill mera av ekonomiska än miljömässiga skäl. Tvättmedel var – och är – en produkt där det är enkelt att spara både pengar och miljö genom att köpa refill istället för nya flaskor av hårdplast. Under denna tid studerade jag bland annat litteraturvetenskap och antecknade då mycket. Vissa pennor fick med tiden ett affektionsvärde och istället för att köpa nya köptes bläckpatroner i bokhandeln. Även här sparades en del resurser.

Tidigare har vi, när det funnits, använt plastdiskborstar med utbytbara diskhuvuden. På det viset har en hel del plast kunnat sparas in när diskhuvudet varit utslitet men skaftet fortfarande fullt användbart och utan behov av att bytas ut (vilket aldrig hände). Just nu har vi istället en diskborste i trä som också har utbytbart huvud. Liknande princip har jag tidigare även haft för tandborstar.

När jag tänkt på detta med återfyllnad och refill har Annika Norlins sång ”Fredrik” dykt upp i huvudet. Hon sjunger där om ett meningslöst, egoistiskt samhälle och exemplifierar det med att hon köper vatten på flaska. Just så tror jag det är. Vatten som köps på flaska borde vara en omöjlig produkt utifrån att nästan alla har bra kranvatten och något bra argument mot att ta med en flaska vatten hemifrån när vi ska på utflykt eller liknande finns egentligen inte. Föga förvånande orsakar denna bekvämlighet även en betydande och onödig miljöbelastning. Koldioxidutsläpp motsvarande 8500 oljeeldade villor var resultatet bara för transporten av flaskorna i denna några år gamla studie.

Bland elektronikprylar kan refillmöjligheterna ofta vara kloka alternativ till kostsamma nyinköp; kostsamma kanske inte alltid ekonomiskt men däremot i naturresurser. Tydligt är detta för vår skrivare där bläckpatronerna regelbundet lämnas in för påfyllning. Detta går att göra på många håll men då jag arbetar i Linköping är denna butik flitigt använd för min del. En annan form av elektronikrefill som jag nyligen prövade var att byta batteri till min iPhone. Den fick genom detta ett nytt liv och användbarheten ökar ytterligare flera år. När vi byter ut trasiga eller slitna delar i våra tekniska prylar sparar vi förstås resurser i många led men gynnar även våra lokala teknikhantverkare.

Bland livsmedel upplever vi att det ännu är relativt ovanligt med refillmöjligheter även om det förekommer i vissa butiker. Kryddor i pappers- eller plastpåsar finns i alla fall ofta och i viss mån även KRAV-märkt. Detta är då ett vettigt alternativ till att köpa en ny liten glasburk med kryddor. Det kan även finnas kaffe och te eller spannmål, linser och bönor i lösvikt. Man kan då mera exakt styra mängden som köps och mindre mängd förpackningsmaterial används. Det vore intressant om detta liksom möjlighet att handla mjölk, olja etcetera i lösvikt framöver kunde utökas. I väntan på att detta blir en del av vardagen kan vi alla göra det till en utmaning att återfylla så många som möjlig av våra produkter och förpackningar samt efterfråga möjligheten till detta där vi handlar.

Närhet och avstånd

Dilemmat med avstandFör ett tag sedan såg vi filmen Ärans väg. Temat är absurditeter i krig kan man säga, men den fick oss att fundera även kring andra frågor såsom närhet och avstånd. En officer tycker att trupperna agerade fegt när han beordrade attack, trots att många dog och andra med nöd och näppe undkom. Han kräver att en ur varje grupp ställs till svars för att statuera exempel och tre väljs ut. En militär agerar åklagare i en rättegång där de egentligen är dömda på förhand. Denne åklagare lägger fram sin sak med ironiskt tonfall och ofta småleende. Men – och här börjar vi närma oss poängen – när de dömda står uppställda för att strax bli avrättade och han ska läsa upp deras dom är han märkbart illa berörd. Det är som att det blir verkligt för honom då. En officer som valde ut en av de tre för att denne kände till något om honom han ville hålla hemligt, tvingas leda exekutionspatrullen och fråga var och en av de dömda om de vill ha ögonbindel. Då blir även han tagen av stundens allvar och ber om förlåtelse.

I verkliga krig är det känt att det är mycket svårare att få soldater att döda någon i närstrid än att t ex släppa bomber. Det kräver en mer extrem personlighet, eller situation, för att skada någon man har framför sig och som kanske kan se en i ögonen. Närheten gör personen verklig på ett annat sätt och blir svårare att se som bara en fiende. Flera psykologiska experiment har också visat på samma fenomen. Det som är långt borta blir suddigt i konturerna, ser mindre ut, verkar mindre påtagligt, mindre viktigt.

Och det var just detta vi började prata om. De flesta tar stor hänsyn till människor man har i sin närhet och tycker t ex att det är viktigt hur arbetsvillkoren ser ut i Sverige även i branscher man själv inte jobbar inom. Om närmiljön påverkas negativt av någonting är det inte svårt att hitta engagerade människor som protesterar. Här hos oss handlade det nyligen om försvarets önskan att utöka sina övningsskjutningar i Vättern. Symptomatiskt var att någon på en manifestation om detta utbrast; de kan väl skjuta i Sibirien istället! Som om det inte fanns några naturvärden i Sibirien. Bara det sker någon annanstans är det ok. Om produktionen sker i Kina blundar vi gärna för hur det har gått till att göra produkten så billig. Vad som inte hade accepterats om det hade varit en svensk produkt accepteras om det importeras långt bort ifrån. Vi importerar livsmedel som är besprutade med medel som inte är tillåtna i det svenska jordbruket. Den skada besprutningsmedlen gör i miljön där de används väljer vi dessvärre ofta att blunda för.

Vår materiella standard är bara möjlig för att vi använder mer mark och resurser än vi själva har. Det lär t ex gå åt ungefär tre Sverige för att producera den mat vi äter här. Ofta ingår import även när slutprodukten beskrivs som svensk, t ex fodret till de svenska korna. Även i sådana fall kan det ingå produktion som är så skadlig för människa och miljö att den inte skulle tillåtas i Sverige. Ofta görs detta i fattiga länder mot människor som inte har råd att säga nej och som inte har något att sätta emot. Tragiskt nog är det dessutom de som drabbas först och hårdast av klimatförändringarna – som vi bär störst skuld till.

I Linköping finns det planer på att bygga ett väldigt stort växthus på höjden som ska inrymma kontorslokaler och odling. Behovet av den sortens odling är i nuläget störst i storstäder i Asien och tanken är att prototypen ska kunna exporteras. Det är också ett slags experiment inför en framtid då det kan komma att behövas på många fler platser – kanske även i Linköping. Onondagastammen i USA är huvudägare och i deras kultur finns tron att de har ett speciellt ansvar för miljön som sträcker sig sju generationer framåt i tiden. När jag läste om det slogs jag av att det inte bara gäller deras eget folk, eller människor som lever i deras hemtrakt. De tänker globalt, världens barn, sju generationer fram. Tänk om fler gjorde det!

Tid är också ett slags avstånd som lätt gör att man upplever skador i framtiden som overkliga, som något man inte behöver bry sig om. Ytterligare ett avstånd handlar om olikhet. Många i Sverige har lätt att identifiera sig med amerikaner, fast USA är långt bort, för att de inte upplevs som så annorlunda. Vi måste försöka gå emot det där psykologiska fenomenet och tänka även på dem som lever långt bort från oss, i kulturer som inte liknar vår så mycket och på dem som kommer efter oss. Det är samma jordklot vi delar på och de är precis lika viktiga som vi.

Hållbart pensionssparande

Hållbart pensionssparande

För några veckor sedan skrev vi här om vårt ekonomiska saneringsarbete. Detta utmynnade i att vi nu huvudsakligen använder JAK Medlemsbank. Ganska snart blev det tydligt hur många fler ekonomiska val vi kan göra, val som stark påverkar vår omvärld. Ett sådant val vi nu försökt gå vidare med är att få till ett hållbart pensionssparande. Glädjande för alla, som likt oss haft detta som ett dovt dåligt samvete, är att byte till bra och hållbara fonder inte är något omöjligt projekt. Däremot kräver det en del eftertanke och efterforskning. Då våra val har stor möjlighet att påverka både positivt och negativt hoppas vi denna text kan hjälpa och inspirera fler till att välja hållbara sparformer.

För att ta det grundläggande först. Vår kommande pension består av tre huvuddelar. Störst är den allmänna pensionen som framför allt styrs av hur mycket du arbetat. En mindre del av denna är premiepensionen – vilken du själv kan välja sparfond för. Utöver denna ”basplatta” finns för många av oss en tjänstepension som vår arbetsgivare betalar in. Även där finns en del där vi kan välja vilken verksamhet vårt sparande ska stödja. Överst i pensionspyramiden finns vårt eventuella privata pensionssparande. Naturligtvis styr vi även detta genom våra val.

För egen del började jag (Peter) mitt utforskande på Pensionsmyndighetens hemsida. För att orientera mig bland alla 813 valbara fonder använde jag mig av filtreringsmöjligheten. Då målet var hållbart pensionssparande ur ekologiskt och etiskt perspektiv var det naturligt att välja filtreringen ”Fonder med miljö/etisk märkning”. Det finns sedan flera sätt att lägga till ytterligare filter och förfina sökningen. Jag hittade själv mina nuvarande fonder genom att inom aktiefonderna välja övriga branscher. Här finns exempelvis fonder som specifikt är inriktade på hållbart skogsbruk, vattenrening och investeringar i företag vars produkter bidrar till minskade koldioxidutsläpp.

Jämfört med mitt tidigare latmansalternativ, sjunde AP-fonden (AP7 Såfa), känns detta som ett riktigt lyft. Inte minst sedan jag förstått att sjunde AP-fonden gör omfattande investeringar i konsumtionshets med tveksam kvinnosyn (H&M) och ökad miljöförstöring genom koldioxidutsläpp (Volvo). Sofia har tidigare haft en så kallad etisk fond men då denna vid närmare granskning inte visade sig hålla måttet har även hon gjort ett liknande byte.

På likartat sätt har jag genom min internetbank ändrat tidigare tjänstepensionssparande till bankens fond för investeringar i förnyelsebar energi. Tyvärr är det inte alla etiska fondalternativ som håller för närmare granskning. I det som banken kallar Global index etisk fond visar det sig exempelvis att upp till fem procent av omsättningen hos medverkande företag kan komma från vapenindustri, tobak, spel och porr. Och fondens näst största företag är märkligt nog Nestlé som knappast brukar ses som något etiskt eller miljöfrämjande företag. Exempel på vikten av att vara en besvärlig kund som ställer frågor till fondförvaltarna framgår även av följande artikel från Svenska Dagbladet. Något som förhoppningsvis inom kort blir ett smidigt webbverktyg för att jämföra fonders etiska arbete håller för övrigt organisationen Sveriges konsumenter på att utveckla.

Istället för att gå via din bank kan du även ändra ditt val inom tjänstepensionen genom att utgå från Pensionsmyndighetens hemsida och där klicka dig vidare till den tjänstepension som gäller dig. Du kan sedan skriva ut en blankett där du väljer en ny sparform. Om du väljer en fondförsäkring kan du därefter logga in på försäkringsgivarens webbplats eller kontakta dem på annat sätt för att specificera ditt fondval. Kolla upp vilka alternativ varje försäkringsgivare har innan du gör ditt inledande val.

Om du trots allt är inne på din internetbank (eller har kontakt med banken på annat vis) kan du även undersöka eventuella andra fonder som du har. För egen del hade jag lite fonder vars sparpengar nu gör bättre nytta på God fond i Sverige AB. Denna fond valde även Sofia för sin tjänstepension.

Att byta till hållbart pensionssparande krävde viss efterforskning men nu vågar jag tro att mina pengar stödjer långsiktigt hållbara lösningar istället för kortsiktig vinstmaximering. Detta ger både bättre sömn och ett lättare hjärta.

Miljövänligt godis i påskäggen

PaskgodisetGodis är för många en viktig del av den kommande påsken. Vi brukar ge varandra påskägg med godsaker i fast vi är vuxna. Att unna sig miljövänligt godis ibland är knappast något stort problem varken för hälsan eller miljön, men av båda skälen är det en god idé att vara måttfull. Allt som produceras drar energi och använder av jordens resurser och då är det rimligt att inte alltför stor del går åt till sådant som inte ger någon näring. I nuläget är vi i Sverige dock inte så måttfulla. Osannolika 40% av våra matkostnader går till godis, kolsyrat vatten, kakor och liknande. Enligt en studie från 2011 av SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, påverkar dessutom godis klimatet mer än många av våra vanliga matvaror. Jag (Sofia) har alltmer börjat tänka att ska jag unna mig något onyttigt ska det vara något jag verkligen tycker är riktigt gott och njuta långsamt.

Det spelar stor roll vilket godis man väljer. Enligt studien har skumgodis större klimatpåverkan än gelégodis och mjölkchoklad har mycket större påverkan än mörk choklad. En aspekt vi har lagt alltmer vikt vid i våra val av vad vi stoppar i påskäggen och unnar oss vid andra festliga tillfällen är ekologisk produktion. När det gäller choklad gör det mycket stor skillnad för miljön och de människor som arbetar där kakaobönorna odlas att välja KRAV och Rättvisemärkt. Jag äter ganska ofta mörk (70%) choklad. Min favorit är Eguale som ibland finns i vanliga matvarubutiker och oftast i Världsbutikerna. Den är dessutom en av de få som inte innehåller några tillsatser. Ekogarderoben säljer en del annan KRAV- och rättvisemärkt choklad och även annat miljövänligt godis. Ekorren är ett bra val om man vill ha påsgodis, vilket väl är vanligare i påskäggen. Det är gott, ekologiskt och dessutom gjort på naturliga ingredienser istället för konstgjorda färg- och smakämnen. Det finns i vår Konsum-butik och går bl a att beställa via Ekogarderoben. Den pysslige kan förstås också göra eget godis på miljömärkta ingredienser. Vi brukar satsa det krutet på hemmagjord tårta.

De första åren tillsammans ingick det i min och Peters tradition att leta upp ett extra fint ägg att lägga godiset i. Vi har sparat nästan alla och har dem som påskdekoration. Nu känns det som att de inte behöver bli så många fler och det funkar att återvinna något passande från tidigare år. En gång hade jag turen att hitta ett fint i en antikaffär och det kan vara värt att titta i second handbutiker. Den här sortens rättvisemärkta ”ägg” har jag valt ett par gånger också. En tacksam gåva när det är fyllt med miljövänligt godis.

Alternativ till ris

Alternativ till ris

Det var först för något år sedan vi blev uppmärksammade på den negativa miljöpåverkan riset har. Sedan dess har vi utökat vårt användande av olika spännande alternativ till ris.

Ur miljösynpunkt är det största problemet sättet riset odlas på. Under lång tid av odlingen dränks risfälten i vatten vilket skapar syrefattiga miljöer där stora mängder metangas bildas. Metan är en växthusgas som är 20 gånger så kraftfull som koldioxid. I kombination med att det vanligtvis transporteras långa sträckor för att nå våra tallrikar är det inte speciellt långsökt att börja söka efter alternativ till ris. Just i Sverige har vår konsumtion av ris dessvärre ökat med 40% sedan 1990 och idag äter vi 5-6 kilo ris per person och år.

Vad finns det då för bra alternativ till denna praktiska stapelvara med kolhydrater? Näraliggande är att peka på närodlade klassiker som potatis och spannmål. Odlingen orsakar här endast mindre utsläpp av växthusgaser. Däremot är det vanligt att konventionellt odlad potatis är gediget besprutad med bekämpningsmedel. För att gynna din hälsa och potatisens odlingslandskap bör du alltså välja KRAV-märkt. Du slipper då även potatis där energikrävande konstgödsel har använts. Bland spannmålsprodukterna är det vanligt att välja förädlade varianter likt pasta eller couscous. Även om dessa produkter är processade har en portion ris fortfarande högre klimatpåverkan.

För att få ut så mycket som möjligt av smak och näring har vi själva prövat flera sorter av i princip obearbetade spannmålsprodukter. I de flesta matvarubutiker finns numera mathavre och matvete vilket är ett snabbt, närodlat och klimatsmart alternativ till det vanliga riset. Endast 15-20 minuter tar även den nakenhavre vi köper i mera välsorterade butiker. Ibland blötlägger vi även vanligt helt vete, korn eller råg över natten och kokar det sedan 40-60 minuter. Vanligtvis kokar vi då extra mycket när vi ändå håller på. Dessa spannmålsalternativ som odlas på nära håll och vanligen går att köpa ekologiskt är inte bara snälla mot naturen utan när du väljer fullkornsalternativ, likt helt vete, blir även näringsinnehållet oslagbart.

Pröva gärna några olika sorters spannmålsprodukter som alternativ till ris och när du funnit något som fungerar extra bra kanske du till och med kan köpa en hel säck från din närmaste eko-bonde. Detta är garanterat även billigare än extrapriset på farbror Ben´s metanris.