Category Archives: Minskad konsumtion

Ätbart du kan plocka själv

Ätbart du kan plocka själv

Nu då vi går emot höst finns fortfarande mycket att plocka själv från odlade och fritt växande skafferier. Jag (Peter) tog för ett par veckor sedan hem, vad som troligen blir säsongens sista omgång, av lavendel och nässlor. De flesta associerar nog nässlor med den tidiga våren, men även höstens nässlor, som blivit för kraftiga att göra soppa på, kan man torka och göra ett vitaminrikt pulver av. Lavendel är en tacksam perenn som vi frösådde på vår kolonilott för tre år sedan. Fjärilarna älskar den och jag har allt mer kommit att uppskatta blommorna som smaksättning; i småkakor, skorpor eller matbröd. I dessa enkla surdegsfrallor fungerar det finfint med en matsked torkade lavendelblommor. En annan fördel med just detta recept är att det inte blir någon elanvändning vid knådandet.

Lavendel och nässlor torkas på ungefär samma sätt. Bind samman stjälkarna med ett snöre och häng upp dem. Låt torka åtminstone ett par veckor och känn efter att det är riktigt torrt när du smular sönder lavendelblommorna respektive nässlornas blad. Då nässlorna som bekant kan brännas en del kanske vissa vill använda handskar vid hanteringen. Själv nöjer jag mig med viss försiktighet samt att jag låter de plockade nässlorna ligga lite luftigt och börja torka, sådär ett halvt dygn, innan jag tar tag i att binda samman dem i buketter för upphängning. De brännande egenskaperna har då mildrats en hel del. När de torkat klart bränns de inte alls. Varför ska man då göra sig bekymmer med nässlorna överhuvudtaget? Ett enkelt svar är att de fungerar som ett slags multivitaminpiller eftersom de innehåller så mycket nyttigheter. Nästan alla näringsämnen vi behöver faktiskt. För min del brukar jag blanda en del i morgonmüslin. Ibland finns de med i bröd och är bladen inte helt söndermosade passar de även i exempelvis teblandningar. Här är det främst hälsoaspekten som spelar in då nässlorna i sig knappt smakar någonting.

Något annat att glädjas åt vid denna tid är att många buskar nu lyser vackert röda av de c-vitaminfyllda nyponen. Detta år har jag ännu inte plockat av dessa men tidigare år har de plockats, halverats och kärnats ur. För att torka nypon kan de trädas luftigt på en sytråd som sedan hängs upp till en dekorativ färgklick. Det är viktigt att bären får hänga luftigt för att inte riskera mögel, så häng snöret som en girlang snarare än rakt ned. Egen nyponsoppa ska vara en extraordinär upplevelse men för egen del har de torkade och sedan mortlade bären fått göra nässlorna sällskap i müslin. Genom att nyponen har fem gånger så hög c-vitaminhalt som apelsiner är den uppiggande effekten inte obetydlig. Att nypon växer betydligt bättre på våra breddgrader än apelsiner gör inte saken sämre.

Det nyponskalsmjöl som du själv plockat och berett – eller eventuellt köpt i hälsokostbutiken – är även till nytta genom sina bakförbättrande egenskaper. I det mesta vetemjöl som säljs medföljer även tillsatser i form av syntetisk c-vitamin, alltså askorbinsyra (eller E 300). C-vitamin i bakningen gör att degen jäser bättre och lyckas du få tag på tillsatsfritt mjöl eller vill förstärka bakegenskaperna med en naturlig produkt kan någon matsked nyponskalsmjöl i bakningen ge god effekt. Detta kanske kan vara något att testa vid bakningen av bullar till kanelbullens dag; denna högtid (blivande helgdag?) som infaller den 4e oktober.

Genom att använda sådant man kan plocka själv i naturen vinner vi inte bara bättre näringsrikedom i vår mat. Jag tror även våra ömtåliga trådar av närhet till naturen stärks. Skördar vi regelbundet nässlor och vilt växande nypon vill vi kunna fortsätta med detta – och vi vill inte heller att dessa växter skadas av olika gifter. Kanske ökar till och med vår förståelse för hur vi alla är en del av naturen och inte kan göra oss oberoende av den.

Att använda mindre energi – avelektrifiering

Att använda mindre energi - avelektrifiering

I David Jonstads utmärkta bok, Kollaps, beskriver han ett experiment från BBC-serien Bang goes the theory. Det är en illustration av hur välbehövligt det vore att använda mindre energi. En vanlig tvåbarnsfamilj flyttar in i ett hus med instruktioner om att bete sig precis som hemma. Huset kopplas under natten bort från det vanliga elnätet och istället kopplas det till ett mänskligt kraftverk bestående av cyklar som konverterar åttio cyklisters arbetande benmuskler till el. Vid familjens frukost är de flesta av cyklisterna igång; att koka upp en halv liter vatten kräver under processen tjugo personer, mikron åtta personer och brödrosten tio vältränade cyklister. Under dagen får cyklisterna det allt tuffare i takt med att dammsugare, datorer och tv-spel används inne i huset. Åttio cyklister, drypande av svett, högröda i ansiktet och frenetiskt trampande räcker inte till framåt middagstid. När söndagskycklingen sätts in i ugnen samtidigt som pappan dammsuger och barnen ser på tv går strömmen i huset.

Översätts experimentet till svenska förhållanden, där den totala energiåtgången är 612 terawattimmar om året, skulle vi behöva kalla in 700 miljoner cyklister. För varje svensk 75 personer som dag och natt cyklar; för vårt ljus, vår värme, transport, mat, konsumtion etcetera. David konstaterar att dessa cyklister i verkligheten till 85% består av energi som kommer från olja, kol och gas. Alltså energi som det tagit 100-tals miljoner år att framställa och vars utsläpp av koldioxid nu rubbar villkoren för allt levande på ett tidigare inte skådat vis.

Hur ska då du och jag göra för att använda mindre energi? Jag tror att en hel del är vunnet genom att medvetandegöra att vår vardagliga och bekväma elanvändning i själva verket inte alls är oproblematisk. Det lönar sig att försöka se sig själv och ens beteenden utifrån. Vad i vardagen använder du el till och vad av detta kan minskas eller upphöra? Varför ska lampor egentligen lysa i de rum du inte befinner dig och vad är egentligen poängen med att datorns skärm inte stängs av helt och hållet då den inte används? Saknar du fysiska funktionshinder kan du troligen öppna dörrar av egen kraft istället för att trycka på den elektriska dörröppnaren.

Genom att välja det energisnålaste alternativet vid nyinköp gör du även plånboken en tjänst då vi knappast behöver tvivla på att dagens elpriser kommer att höjas kännbart i takt med att den förrädiskt billiga oljan blir allt mer kostsam att frambringa. Även vi har många prylar som drivs av el, inte minst i köket, men börjar vid inköp på allvar fundera kring om det finns alternativ som varken har batteri eller sladd. Min (Peters) klocka har visserligen batteri men det laddas upp av ljus och är nu inne på sitt fjärde oklanderliga år. När vår plastiga digitaltermometer lämnades bland elavfallet kändes det fint att sätta upp en pålitlig analog variant som pryder sin plats utanför fönstret. Väljer du att ge bort fantasifulla kvalitetsleksaker av trä kan de mycket väl bli en större fullträff än överskattade blipp-bloppande energislukande plastprylar som sällan håller till nästa generation.

Många av oss har gjort den årliga Earth Hour till en mysig tradition med en timme av levande ljus och vilande elapparater. Vi brukar låta det bli en helkväll med goda samtal och kanske lite Kalaha. Man behöver ha tänkt ut något att äta som inte behöver värmas och tända några ljus (100% stearin) i badrummet innan det mörknar, men särskilt svårt är det inte. Under ett år prövade vi i fastetid att utveckla detta till en kväll per vecka och det kändes ofta som tillfällen att se fram emot snarare än som en uppoffring. Vi har nu planerat att unna oss åtminstone en sådan kväll per månad. Självklart drar till exempel kyl och frys el även dessa timmar, men det är ändå verkligen att använda mindre energi och inte minst en påminnelse om att mycket el används på rutin snarare än för att det är nödvändigt.

Stor betydelse för miljön har även vilken sorts el vi väljer. Alltså vilket elbolag vi ger förtroendet att producera vår el. Många vet exempelvis att vårt statliga bolag Vattenfall haft, och har, gigantiska satsningar på kolkraft i Tyskland. Bortsett från att detta bolag går bort kan dock valet vara ganska knepigt. Lyckligtvis har Greenpeace gjort en behändig lista där de anger hur stor andel förnyelsebar energi de olika elbolagen har. Gå gärna in och byt till ett bättre val redan idag!

Miljövänliga kläder och skor

 

VandrarkangorNu blåser snart de härliga höstvindarna och det blir dags att klä sig lite varmare. Kanske blir man sugen på murrigare färger och kanske får man lust att förnya garderoben. Då kan det vara läge att tänka till lite för att välja så miljövänliga kläder och skor som möjligt.

Inventera garderoben innan du går till butiken. Vad är det du verkligen behöver köpa? Minst miljöpåverkan har det att använda kläder du redan har. Den händige kan laga och sy om. Jag (Sofia) syr inte ofta, men nyligen gjorde jag om ett par jeans jag tröttnat på till en kjol och fick inspiration att sy mer.

Ett bra alternativ för det du ändå känner att du behöver köpa är second hand. Där är Peter bättre än jag på att hitta rätt. Större förutsättningar har man onekligen om man bor i en större stad där utbudet är så mycket mer omfattande. Men även vi som bor i småstäder kan förstås passa på när man besöker t ex Stockholm eller Göteborg. Då kan man hitta den trendiga typen av second handbutiker som säljer märkeskläder och sk vintage. I Göteborg har Peter fastnat för t ex Ragtime och i Stockholm har besök på Herr Judit resulterat i flera köp (båda butikerna har dessutom syskonbutiker med utbud för kvinnor). Även en del av de butiker som säljer skänkta kläder har ett bra utbud. Då går ju dessutom pengarna till välgörande ändamål. Exempel på detta är Emmaus, som har en vintagebutik på Slussen i Stockholm och välsorterat utbud i butiken på Linnégatan i Göteborg. Vill du leta upp samt själv recensera second hand-butiker i din närhet eller inför en resa rekommenderas hemsidan Vintagekartan. Bekvämt för att hitta närmaste butik, när du går på stan, kan även vara den mobil-app som kallas AllaKartor.se

Tycker man detta är svårt och aldrig hittar något begagnat som passar kan man välja ekologiskt producerade kläder. Det gör jag allt oftare. Även när det gäller detta är förstås butikerna fler i de större städerna, men det finns också ett mycket stort utbud på nätet. Jag har t ex flera gånger skickat efter från Ekogarderoben och Jane Wikström och blivit väldigt nöjd med deras miljövänliga kläder.

Bomull är ett material som påverkar miljön mycket negativt när det odlas på konventionellt sätt. Det är en av de mest vattenkrävande växter som finns och odlingarna konstbevattnas i stor omfattning i områden där vattnet skulle behövas till annat. Stora mängder bekämpningsmedel används också vid de konventionella odlingarna och det orsakar skador på både människor och miljö. Läs gärna mer om hur WWF beskriver problemet. Här gör det stor skillnad att välja ekologisk produktion. Min erfarenhet är dessutom att den ekologiska bomullen är mycket mjukare. Men det finns förstås också många andra material som är lättare att producera ekologiskt som lin och hampa. Ibland används också återvunnet material i miljövänliga kläder och skor.

Ett tredje sätt att minska sin klimatpåverkan i samband med klädköp är att välja kvalitet. Då ska det gälla både designen, materialet och tillverkningen. Välj kläder och skor du tror att du kommer att kunna använda i flera, eller till och med många, år. Ofta kasserar vi inte kläder för att de blivit slitna utan för att vi tröttnat, eller de blivit omoderna. Den typen av design som är väldigt trendig en säsong och sedan helt ute ska man alltså gärna undvika, liksom plagg som inte passar ihop med något av det du redan har. Tänk på garderoben långsiktigt, så att det räcker att komplettera ibland. Det händer att man betalar för själva märket och det dyraste är inte alltid bäst, men min erfarenhet är att de billigaste kläderna sällan håller särskilt länge (om de inte är billiga för att de är begagnade). Ibland bleknar färgerna efter första tvätten och ibland tappar kläderna formen efter kort tids användning. I längden blir det billigare att köpa lite dyrare kläder och skor. Bättre för miljön är det också, detta förstås under förutsättning att man därmed köper mindre ofta och inte bara låter garderoben växa.

Jag har två klänningar som mamma sydde till sig själv på 60-talet. Både design och material håller än, även om de hade en period då de inte användes. För ett par år sedan köpte jag en nytillverkad Fjällrävenjacka i en modell som designades 1968. Min bror har en i stort sett likadan från 70-talet, som mycket väl skulle gå att använda fortfarande om den inte blivit för liten. Mina Lundhags vandrarkängor kändes också som ett bra köp. Designen har funnits länge och de görs för att hålla ett helt vuxenliv. Förutom på vandring använder jag dem ibland som vinterkängor eller när det är lerigt på kolonilotten på hösten. De är inte fodrade eftersom foder slits för snabbt. Istället anpassar man med tjockleken på strumporna. Även på sommarvandringar har jag dubbla strumpor eftersom det är det bästa skyddet mot skavsår, men med ett tjockare yttre par står man sig väl även en riktigt kall vinterdag. Att tillverkaren har tänkt på en sådan sak som att foder slits snabbt och därför valt bort det är ett mycket bra tecken. Skor köper jag över huvudtaget väldigt sällan och då alltid kvalitet.

Poängen med kvalitet är att nästa gång man inventerar sin garderob kanske man upptäcker att man redan har vad man behöver.

Låna saker oftare

Låna saker oftare

Bibliotek är en klimatsmart idé. Det säger jag (Sofia) inte bara för att jag är bibliotekarie. Allt som produceras orsakar utsläpp. Det räcker inte att övergå till att bara köpa miljömärkta prylar utan vi måste helt enkelt konsumera mindre. Ett sätt är att oftare låna saker istället för att köpa. Vissa böcker vill även vi gärna ha i hyllan, men om vi skulle köpa alla vi läser skulle det bli både dyrt, skrymmande och miljöbelastande. Det mesta vi läser lånar vi. Nu sprids idén till fler områden. Ett exempel är Umeå klädbibliotek. Liknande varianter finns på flera orter.

Självklart kan man också låna saker utan att det behöver vara så organiserat. Vi har ingen egen bil, men hyr ibland, lånar av vänner ibland. I ett villaområde kanske inte varje hushåll behöver ha egen gräsklippare. Om du ska på ett bröllop, men aldrig annars använder slips, finns det säkert många i din närhet som har en passande. Om du aldrig brukar klä dig i svart, men ska på begravning kanske du känner någon i din storlek som har fler svarta kläder. Något man däremot gärna kan vara återhållsam med att låna är – pengar.

Ett känt talesätt från Amerikas ursprungsbefolkning är; Vi ärver inte jorden från våra fäder, vi lånar den av våra barn. Även inom kristendomen finns tanken att själva livet är ett lån och att vi under vår korta tid på jorden är förvaltare – inte ägare. Jorden tillhör egentligen Gud. Om man verkligen ser på naturen så, behandlar man den med respekt. Jag vet hur mycket de flesta skäms om de måste lämna tillbaka en bok som råkat bli förstörd till ett bibliotek. Ännu känsligare är det nog om man har lånat något av grannen. Borde vi då inte vilja lämna jorden till våra barn, eller till Gud, i ungefär samma skick som vi fick den till låns? Tror vi att det går att köpa en ny?