Miljösmart picknick

Miljösmart picknick

Att gå eller ta cykeln till någon vacker plats och ha med sig mat eller fika är bland det trivsammaste man kan ta sig för med tycker jag (Sofia). Detta nöje behöver inte alls begränsas till sommaren. Att dricka varm choklad i en snödriva är t ex inte det sämsta, även om man just nu snarare är inställd på kanelbullar i gröngräset. När man beger sig iväg på sina små utflykter är det dock några saker man bör tänka på om man vill vara vänlig mot den natur man vistas i och miljön i stort. En viktig sådan sak är att hoppa över så många engångsprodukter som möjligt. Ofta går det att klara sig helt utan. På en miljösmart picknick finns det ingen anledning att använda engångstallrikar och plastbestick. Vi brukar ha emaljmuggar, lätta metallskålar och vanliga bestick. Detta har vi haft med även på fjällvandring och det väger inte mycket.

På midsommarafton hade vi en lite festligare picknick och slog in porslinsassietter i en finare bakduk som vi sedan hade som duk. Det fungerar bra om man inte ska bära packningen så långt. Jag är mycket skeptisk till plast och som vi har skrivit om tidigare är det ett material man gärna kan undvika. I picknicksammanhang kan det ändå vara ok med plasttallrikar och plastmuggar, så länge det inte är engångs, även om vi inte brukar använda det. Från barndomen minns jag beige tallrikar med en grop lagom för de bruna, lite trekantiga muggarna. En 70-tals-klassiker (eller är det 60-tal?) som föräldrarna nog fortfarande har kvar.

Vi försöker i hög grad undvika gladpack och folie även hemma. När man vill ha med bredda smörgåsar kan man ändå frestas att använda det, men ta det gärna som en kreativ utmaning att hitta alternativ. Ett riktigt gott bröd behöver egentligen ofta inget pålägg, särskilt inte om man äter det som tillbehör till mat. Då kan man ta med det invirat i t ex en bakduk. Vill man ändå ha pålägg kan det funka att ha med det separat, t ex en tub. Om man vill bre smörgåsarna hemma är en återanvändningsbar burk, gärna i metall, ett bättre alternativ. Vi har spånat på något disk/tvättbart man skulle kunna slå in en fylld baguette i, men ännu inte kommit på något klockrent. En bra utgångspunkt är att helt enkelt välja mat som är enkel att ta med utan plastinslagning. Kokta ägg är t ex praktiskt.

När vi har lunchpicknick väljer vi ofta en matig sallad och tar med den i en glasburk med tätt lock. På midsommaraftonens festliga picknick hade vi flera små glasburkar, vilket fungerar utmärkt om det gäller en liten promenad eller om man cyklar. Det blir dock ganska tungt och passar inte på längre vandringar. På fikapicknick, t ex till kolonin, tar vi bullar eller kakor i metall- eller glasburkar, eller invirat i tyg.

För att driva det ännu längre kan man ta med sig tygnäsdukar att torka sig på om man blir kladdig istället för hushållspapper. Om det ändå kommer med något av engångskaraktär – kasta det absolut inte i naturen och lägg det inte bredvid en full papperskorg!

På en klimatsmart picknick är förstås det bästa om även själva maten är av miljövänliga och klimatsmarta råvaror. En matig sallad med t ex matvete eller pasta som bas och säsongens ekologiska grönsaker, en god olja och lite kryddor är ofta en bra utgångspunkt. Välj bort mat som ska grillas om det inte finns grillplats dit du ska. Engångsgrillar är knepiga att återvinna eftersom de består av flera olika material som är svåra att separera och är på det sättet ännu sämre än många andra engångsprodukter. Välj gärna vegetariskt och ekologiskt.

Göra eget te

Göra eget te

Vi har tidigare skrivit om kaffets påverkan på miljön och det var inte svårt att hitta information om. Teets miljöpåverkan verkar däremot inte ha uppmärksammats så mycket. Om det betyder att det är en relativt bra produkt, eller om det snarare är en blind fläck, vet vi inte. Som när det gäller allt som odlas besprutas te i konventionell produktion och det är bra att välja KRAV. Det är vi än så länge inte så konsekventa med. Spännande dofter och smaker fördärvar det moraliska omdömet ibland. Däremot är vi ganska bra på att använda de möjligheter vi har till att göra eget te. Då kan man vara helt säker på att inga kemikalier använts och man slipper alla transporter. Te är, liksom t ex kryddor, den sortens produkt som egentligen är ok att transportera. Det väger inte mycket och har lång hållbarhet, vilket gör att man kan använda långsamma transportmedel med mindre utsläpp. Men ingen transport alls är ju ännu bättre! Jag (Sofia) tror också att det överlag är bra att öva sig i att tänka mer på att ta vara på det man har omkring sig.

På en ”tårtbit” av vår kolonilott odlar vi kryddväxter. En stor andel av dessa är sådana som är goda att göra te på, t ex flera sorters mynta. Det man behöver tänka på när det gäller odling av örter är ofta att begränsa utbredningen, snarare än att få dem att växa. De flesta kommer troget tillbaka år efter år och kräver väldigt lite skötsel. Flera går också alldeles utmärkt att odla i kruka inomhus. Man kan så från frö eller köpa plantor. Även de som finns i vanliga livsmedelsaffärer kan klara sig om man planterar om dem, men det är bättre kvalitet om man köper i blomsterhandel eller handelsträdgård. Känner du någon som odlar örter är de enkla att ta skott från.

På sommaren gör vi ofta te på färska kryddväxter. De vi har som vi använder på det sättet är lavendel, citronmeliss, pepparmynta, brokbladig äpplelmynta, temynta, rosenmynta, vadstenamynta (mycket aggressivt växtsätt), ananassalvia (ettårig, förra året hade vi melonsalvia) och åbrodd (används i liten mängd blandat med t ex citronmeliss eller någon mynta). Till en mugg räcker det med ett par blad. Brygger man i tekanna kan man ta en hel kvist. Koka upp vatten och häll på. Låt dra under lock 10-20 minuter. Själv tycker jag det är det godaste te man kan få. Vill man göra iste rör man i ett par teskedar socker, råsocker, honung eller annan sötning när teet är varmt och låter det sedan svalna. Ställ det därefter i kylskåpet och/eller ha i isbitar så att det blir riktigt kallt.

För att spara sommarens smaker brukar vi plocka knippen av örtkryddor, binda samman dem i buketter och hänga upp och ned på gardinstången. När de har torkat helt smular man ned bladen i burkar. De ska förvaras mörkt, så om man vill ha burkarna framme ska de vara i t ex metall (inte genomskinligt glas). Det händer att kryddor tappar smaken vid torkning och mest smakar gräs, men myntor är enkla att torka och det kan hända att det är förvaringen som fallerat när vi misslyckats med en del andra. Vi skulle mycket väl kunna vara självförsörjande på te om vi inte blev så sugna på att pröva andra smaker.

När man brygger te på torkade örter gör man som med vanligt te. Det behöver inte dra så länge som färska blad. Torkade nässlor går också bra att använda. De ger inte så mycket smak, men lär vara nyttigt och är gott att blanda med någon kryddväxt. Vi odlar inte svarta vinbär, men bladen från sådana buskar är annars goda att ha till te. I år har jag så smått börjat botanisera i det vilda efter sådant man kan äta eller brygga te på och det jag har använt ett par gånger är groblad. Man gör te på bladen på samma sätt som med färska örter. Milt smakande och lär vara bra för halsen.

Säsongsmat – sommarmeny

Säsongsmat - sommarsallad

På sommaren passar det extra bra med lätt och sval mat; som sallad. Ännu är det inte så många sorters grönsaker som är färdiga för skörd på vår koloni, men det finns gott om spenat och örtkryddor. Melon är i säsong kring medelhavet och är, som vi förstått det, ett relativt bra val nu. Ta receptet som inspiration på säsongsmat och använd det du har i din trädgård eller på din odlingslott. Eller ta receptet som inspiration att börja odla om du inte redan gör det. Örter kan man odla även i lägenhet. Recepten är till två personer.

 

Säsongsmat; spenat- och melonsallad med myntaolja

1 näve färsk spenat
Bladen från några kvistar pimpinell
1/2 galiamelon
1 1/2 dl kidneybönor (tetrapack)
1/2 dl hel dinkel
1 liten rödlök
pinjenötter

Myntaolja

1/2 dl rapsolja
ca 30 g pepparmynta och brokbladig äppelmynta (bladen)
ca 1/3 tsk salt
1 tsk äppelcidervinäger

Dinkel behöver förberedas kvällen innan och då läggas i blöt över natten. Den ska sedan kokas ca 1 timme. Ett snabbare alternativ är t ex matvete. Strimla spenaten grovt. Skala, kärna ur och dela melonen i ganska stora bitar. Häll av bönorna i en sil och skölj dem. Finhacka löken och blanda samman allt till salladen utom pinjenötterna.

Vi har prövat flera sätt att göra myntaolja och en upptäckt är att den får betydligt mer smak om den får stå ett tag, även när man gör varianter där man silar bort själva bladen. Det är viktigt att inte värma för mycket och inte mixa för länge, för annars kan smaken försvinna. Den ovanstående varianten gjorde vi så att vi lade myntan i en stor sil, kokade upp ca 1 liter vatten och sköljde bladen i det, därefter direkt med kallt vatten. Sedan mixade vi myntabladen hastigt med övriga ingredienser. Man kan också värma ca 1 dl rapsolja till 75°, hälla det i en burk med ca 15 g myntablad och låta det dra en halvtimme med lock. Därefter plockar man bort bladen, eller silar och låter oljan stå, helst över natten.

Blanda dressingen med salladen. Ställ fram pinjenötter att strö över så mycket man vill.

Säsongsmat - rawfoodpaj med jordgubbar

Jordgubbspaj

Efterrätten är inspirerad av recept på raw food (inte upphettat över 42°), men i egen version och med rabarbersylt som inte alls är raw. Jordgubbar är i säsong och på det sättet ett bra val. De är dock besprutade i konventionell produktion, så om man hittar KRAV-jordgubbar är det bra, eller om man odlar själv förstås. Pajerna på bilden är gjorda enligt receptet nedan. Vi märkte att de blev ganska mäktiga med den mängden nötbotten, så om man vill ha en lättare paj kan man minska till kanske 100 g hasselnötter och då förstås minska även på honungen. Det enklaste sättet att göra egen rabarbersylt är att ta några stjälkar rabarber, skala och skiva dem i centimeterlånga bitar. Lägg i en kastrull och häll på rikligt med socker. Vatten behövs inte. Värm och rör om till dess det avgetts så mycket vätska att det börjar koka. Fortsätt koka och blanda om då och då till dess rabarbern är sönderkokt. Provsmaka och tillsätt mer socker om det behövs. Koka längre om du vill ha den tjockare. Vaniljstång eller kanel är gott att koka med om man vill. Även ingefära passar bra ihop med rabarber och om man vill kan man byta ut en del socker mot honung.

150 g hasselnötter
ca 2 1/2 msk honung
3 msk rabarbersylt
några jordgubbar
några citronmelissblad

Mixa eller mal nötterna fint. Blanda i en msk honung i taget till dess det blir en smet som går att forma. Tryck ut i två små portionspajformar (eller gör en lite större sats i en vanlig pajform). Fördela rabarbersylten på bottnarna. Skiva jordgubbar och varva med citronmeliss ovanpå sylten.

Ett år med Bättre Värld

Ett år med Bättre Värld

Nu firar Bättre Värld ettårsjubileum, inte med pompa och ståt, men med glädje. Vi tänkte därför att det kunde vara läge att summera och reflektera en del över den tid som gått. Vilken betydelse har vårt projekt fått nu efter ett år med Bättre Värld?

Vi vet att det finns personer bland vänner och familj som fått inspiration till nya tag i sitt miljöengagemang genom att följa Bättre Värld. Eller som ibland kommer att tänka på något vi skrivit när de står inför vardagliga beslut som påverkar miljön. Hur många utöver de vi känner som hittat till oss vet vi inte. En valde att ge oss veckans ros på sin Facebook-sida och en annan blev nyfiken på om vi kände till något nätverk för miljöengagemang i Östergötland. Att hamna högt upp på träfflistorna är svårt och våra följare är kanske inte många, men om vi sår några frön är det mödan värt. Vi har inte fått några negativa reaktioner alls.

Störst betydelse har Bättre Värld kanske haft för oss själva. Vi läser böcker och ser filmer i ämnet av intresse förstås, men också för att få idéer till nya teman. När man ska skriva om ett tema behöver man söka information och läsa in sig på det. Vi har lärt oss massor. Eftersom vi har utgångspunkten att skriva om sådant vi gör, eller har prövat själva, får vi en extra puff att göra och pröva mer än vi annars skulle ha gjort. Troligen hade vi inte tagit så många steg så snabbt utan den motivationen. Vi har t ex infört en elfri kväll i månaden, nästan helt övergått till havremjölk och kraftigt ökat andelen vegetarisk kost, plastbantat ytterligare, blivit mer konsekventa i mataffären och köper numera i princip enbart ekologiskt producerade kläder eller second hand. Just detta att vi blivit mer konsekventa kan säkert vara en effekt av Bättre Värld. Dels blir det svårare att ursäkta sig ju mer medveten man är om konsekvenserna och dels innebär det ofta en positiv påtryckning att fler vet om att vi har de här värderingarna. Det är lite som att det är svårare att hoppa av om man berättat för många att man tänker springa Göteborgsvarvet, eller sluta äta socker.

Många uppfattar det som väldigt krångligt att leva miljövänligt. Det blir så mycket att ta hänsyn till vid varje val tycker de. För oss har det snarare blivit en kreativ utmaning och vi tänker nästan aldrig att vi offrar någonting. Det ena leder till det andra, vi upptäcker nya saker på vägen och det vi avstår från lämnar sällan ett tomrum utan ger snarare utrymme till något annat. En bild jag (Sofia) ser framför mig ibland är att om man ändrar riktning bara lite grand så kommer man, utan att märka så mycket under tiden, snart att hamna långt från där man skulle ha varit om man gått rakt fram. Vår utveckling har hela tiden varit mer så än något gigantiskt kliv och därför blir jag stundtals förvånad över hur stor förändringen blivit på bara några år t ex när det gäller vad jag äter. Bättre Värld blev ett vägskäl där vi gjorde en något brantare sväng.

En svårighet är att förklara för andra människor hur vi har tänkt och gjort utan att det verkar just krångligt, eller pretentiöst. Ibland blir jag frustrerad över att de flesta verkar fortsätta rakt fram och att distansen till det jordklotet skulle behöva blir allt större. Ibland känns det som att vi marscherar mot undergången glatt shoppande på rea. Bättre Värld har blivit ett sätt att känna att vi i alla fall gör något konstruktivt, att vi försöker. Det har också tydliggjort för vår omgivning var vi står. Om vi inte gjorde något alls skulle jag uppleva hopplöshet.

Det vore inte särskilt meningsfullt om alla startade hemsidor med miljötips, men att hitta något som motiverar till att stadigt fortsätta gå mot en alltmer hållbar livsstil skulle kunna vara veckans tips. Kanske handlar det om att lägga upp en tydlig plan. Att hålla koll på de böcker och filmer som kommer ut i ämnet och läsa och se dem. Att följa en blogg. Att starta, eller gå med i ett nätverk där man kan inspirera och stötta varandra. Att uppsöka ställen där det miljövänliga också är vackert, smakrikt och väldoftande. När det gäller motion talas det ibland om att hitta sin trigger; något man kan ta till när man inte har lust att träna, men skulle må bra av att göra det ändå. Något sådant kan man behöva också när det gäller strävan mot en Bättre Värld. Om fler hittade sätt att sprida sina goda idéer vore det också väldigt bra. Även det kan göras på många andra sätt än genom en hemsida. Någon är bra på att prata på rätt nivå med sina bekanta, en annan på att skapa bilder som visar vad man kan göra eller vad vi är på väg att förlora. Någon tänker ut bra produkter som behövs trots att vi bör konsumera mindre. Någon bjuder sina grannar på bra mat och berättar på vilket sätt den är bra.Varför vara del av problemet när du kan vara del av lösningen?

Vi passar i samband med sidans ettårsjubileum på att utveckla den en del. Nytt är att man nu kan söka tidigare miljötips via ett antal kategorier. Vi har också uppdaterat texten Om oss.

Välj fast tvål

Fast tvalNär det gäller vanlig handtvätt har jag (Sofia) alltid använt fast tvål istället för flytande. Från början hade det mest med mysighetsfaktorn att göra tror jag och att jag hade en estetisk motvilja mot plast. Att det är bra även för miljön att undvika plast, när så är möjligt, har vi skrivit om tidigare. Flytande tvål säljs i princip alltid i någon form av plastbehållare. Refill är ovanligt och när det finns säljs även den förpackad i plast. Fast tvål är inte svårt att få tag på förpackad i enbart papper eller kartong. Man undviker också att transportera vatten i onödan, som ju är tillsatt i den flytande tvålen för att göra den just flytande. En bra fast tvål är dessutom betydligt mer dryg. Nu måste vi ha en flytande tvål hemma eftersom hygienföreskrifterna kräver det när Peter bakar till försäljning, men den används bara just vid dessa tillfällen. Det finns åtminstone en studie som påvisat att det egentligen är lika hygieniskt att tvätta sig med fast tvål. Även om det finns bakterier på den överförs dessa inte till händerna. För övrigt tror jag att vi snarast är överrenliga i vår tid och man behöver i de allra flesta fall inte bli renare än man blir av fast tvål oavsett vad andra studier skulle visa. Vi är väldigt sällan sjuka så det verkar i vilket fall inte vara så farligt!

Även om fast tvål är bättre än flytande finns det många sorters fast tvål att välja mellan som är olika bra för miljön. Få ingredienser är en bra utgångspunkt, gärna sådana du faktiskt förstår vad det är utan att vara kemist. Palmolja är det i förskräckligt många tvålar, men bör undvikas och det finns alternativ. Det råder delade meningar om huruvida certifierad palmolja är ok. Vi undviker i möjligaste mån all palmolja till dess det blir tydligt att certifieringen är tillräckligt bra. Den storskaliga odlingen är orsak till regnskogsskövling och är ett ämne vi kan tänkas återkomma till. Komplicerande är att palmoljan kan benämnas, eller ha använts i produktionen, på många olika sätt. Det är ännu en anledning till att det är bra om man förstår innehållsförteckningen på den tvål man väljer. Detta har vi inte varit medvetna om så länge, men väljer nu t ex sådan här Aleppotvål som endast innehåller olivolja, lagerbärsolja och salt. Ett ställe man kan beställa bra tvålar från är Jordklok. Har man vägarna förbi Hjo kan man få tag på tvålar gjorda på svensk rapsolja. Vi har ännu inte varit där, men ett besök lockar.

Inspirerad av Kottkrigaren började jag för ett tag sedan pröva att tvätta ansiktet och håret med fast tvål. Jag får lätt finnar så jag tog det försiktigt, men oron visade sig vara helt obefogad. När jag tvättar ansiktet med grekisk olivtvål, som endast innehåller olivolja och mineralsalt mår huden mycket bättre än med den rengöringsmjölk jag tidigare använde. Mindre hudkräm går också åt eftersom den inte är lika uttorkande (tvärtemot myten). Håret blev däremot för fett av att bli tvättat med olivtvål. Har man torrt hår kan det tänkas funka riktigt bra, men det har inte jag. Själv hittade jag istället till Nea of Sweden där det finns schampokakor tillverkade med stort mått av miljötänk. Jag har använt den naturella, den med nässlor och den med morot och är mycket nöjd. De ersätter även duschkräm. För att inte behöva ha duschen på när jag tvålar in mig, vilket vore slöseri med varmvatten, brukar jag fylla en liten skål med vatten och doppa tvålen i den. Rengöringsmjölken till ansiktet såldes förstås i en plastflaska liksom det schampo jag tidigare brukade använda. Att sluta med dessa produkter sparar alltså in en hel del plast i det långa loppet. Med den här sortens fasta tvålar och schampokakor undviker man dessutom att fylla på den cocktail av onödiga kemikalier kroppen och miljön utsätts för och bidrar inte till att regnskog huggs ned för att odla palmolja.