Bygg ett risstaket

Bygg ett risstaket, bild på risstaket från en skogsträdgård.

Ni som följt den här hemsidan en tid vet att vi uppskattar problem som blir tillgångar. Exempelvis Bokashi där köksavfall blir till näringsrik jord eller löv som blir jordförbättrande täckmaterial. Vid arbetet med Naturskyddsföreningens skogsträdgård här i Vadstena har det blivit en hel del restmaterial i form av grenar och kvistar som samlats på hög. En del av detta har jag tagit hand om genom att flisa det till täckmaterial och en del har hunnit köras till en återvinningscentral. Men vid vår senaste arbetsdag tog vi vara på det mesta av områdets grenar och kvistar genom att bygga ett risstaket. 

Metoden hörde jag om först i en trädgårdspodd och läste sedan vidare på Naturskyddsföreningens hemsida. Det hela är befriande enkelt. Bestäm placering för ditt risstaket. Kanske som en snygg avgränsare i din trädgård, ett vindskydd eller bara förvaringsplats på ett någorlunda avskilt ställe. Välj ut ett antal raka och stabila trästolpar som sätts ner i jorden i dubbel rad. Ett järnspett och rejäl hammare kan underlätta arbetet. Sätt stolparna med omkring en meters avstånd och låt staketet få omkring 30-50 centimeters bredd. Själv tycker jag det kan vara snyggt med något böjda former på staketet men raka linjer fungerar lika bra.

När väl stolparna är på plats är det bara att börja fylla det tomma utrymmet med grenar och kvistar. Tryck gärna ner grenarna lite så de packar ihop sig och ligger stadigt. Att på detta sätt bygga ett risstaket har många fördelar. Du får en estetisk avgränsare i trädgården istället för att köra iväg riset till en återvinningsstation eller kanske elda upp det i en majbrasa. Kolet i risstaketet fortsätter vara bundet under en längre tid och blir till hem för mångahanda insekter. Det kan dessutom fungera som skydd för mindre fåglar och kanske även igelkottar. Successivt bryts materialet ner och du kan kratta ut fin jordförbättring. Samtidigt har du en plats där du kontinuerligt kan fylla på med nytt sly ovanifrån.  

Att bygga risstaket är alltså ett ovanligt enkelt och effektivt sätt att sluta ett av kretsloppen i trädgården. Samtidigt bidrar projektet även till att öka den biologiska mångfalden och platsens skönhet. 

Miljösmart picknick

Miljösmart picknick

Att gå eller ta cykeln till någon vacker plats och ha med sig mat eller fika är bland det trivsammaste man kan ta sig för med tycker jag (Sofia). Detta nöje behöver inte alls begränsas till sommaren. Att dricka varm choklad i en snödriva är t ex inte det sämsta, även om man just nu snarare är inställd på kanelbullar i gröngräset. När man beger sig iväg på sina små utflykter är det dock några saker man bör tänka på om man vill vara vänlig mot den natur man vistas i och miljön i stort. En viktig sådan sak är att hoppa över så många engångsprodukter som möjligt. Ofta går det att klara sig helt utan. På en miljösmart picknick finns det ingen anledning att använda engångstallrikar och plastbestick. Vi brukar ha emaljmuggar, lätta metallskålar och vanliga bestick. Detta har vi haft med även på fjällvandring och det väger inte mycket.

På midsommarafton hade vi en lite festligare picknick och slog in porslinsassietter i en finare bakduk som vi sedan hade som duk. Det fungerar bra om man inte ska bära packningen så långt. Jag är mycket skeptisk till plast och som vi har skrivit om tidigare är det ett material man gärna kan undvika. I picknicksammanhang kan det ändå vara ok med plasttallrikar och plastmuggar, så länge det inte är engångs, även om vi inte brukar använda det. Från barndomen minns jag beige tallrikar med en grop lagom för de bruna, lite trekantiga muggarna. En 70-tals-klassiker (eller är det 60-tal?) som föräldrarna nog fortfarande har kvar.

Vi försöker i hög grad undvika gladpack och folie även hemma. När man vill ha med bredda smörgåsar kan man ändå frestas att använda det, men ta det gärna som en kreativ utmaning att hitta alternativ. Ett riktigt gott bröd behöver egentligen ofta inget pålägg, särskilt inte om man äter det som tillbehör till mat. Då kan man ta med det invirat i t ex en bakduk. Vill man ändå ha pålägg kan det funka att ha med det separat, t ex en tub. Om man vill bre smörgåsarna hemma är en återanvändningsbar burk, gärna i metall, ett bättre alternativ. Vi har spånat på något disk/tvättbart man skulle kunna slå in en fylld baguette i, men ännu inte kommit på något klockrent. En bra utgångspunkt är att helt enkelt välja mat som är enkel att ta med utan plastinslagning. Kokta ägg är t ex praktiskt.

När vi har lunchpicknick väljer vi ofta en matig sallad och tar med den i en glasburk med tätt lock. På midsommaraftonens festliga picknick hade vi flera små glasburkar, vilket fungerar utmärkt om det gäller en liten promenad eller om man cyklar. Det blir dock ganska tungt och passar inte på längre vandringar. På fikapicknick, t ex till kolonin, tar vi bullar eller kakor i metall- eller glasburkar, eller invirat i tyg.

För att driva det ännu längre kan man ta med sig tygnäsdukar att torka sig på om man blir kladdig istället för hushållspapper. Om det ändå kommer med något av engångskaraktär – kasta det absolut inte i naturen och lägg det inte bredvid en full papperskorg!

På en klimatsmart picknick är förstås det bästa om även själva maten är av miljövänliga och klimatsmarta råvaror. En matig sallad med t ex matvete eller pasta som bas och säsongens ekologiska grönsaker, en god olja och lite kryddor är ofta en bra utgångspunkt. Välj bort mat som ska grillas om det inte finns grillplats dit du ska. Engångsgrillar är knepiga att återvinna eftersom de består av flera olika material som är svåra att separera och är på det sättet ännu sämre än många andra engångsprodukter. Välj gärna vegetariskt och ekologiskt.