Åfallet skogsträdgård

Åfallet skogsträdgård. Bild från permakulturodlingen.

I slutet av augusti gjorde vi en utflykt till Åfallet skogsträdgård. Vårt motto på denna hemsida är ju ”var den förändring du vill se”. Då är det uppmuntrande att besöka platser och ta del av berättelser där detta praktiseras. Och Åfallet skogsträdgård är definitivt en plats som gör skillnad. 

Det är Elin och Viktor Säfve som driver skogsträdgården. Elin är främst pedagog och Viktor naturvårdare – även om rollerna säkert går in i varandra. I Hjortkvarn, fem mil söder om Örebro, har de på fåtal år byggt upp en mångfald av ätliga växter och stor biologisk rikedom. Vid vårt besök gick vi en välbesökt guidning av trädgården med Viktor. När de började anlägga skogsträdgården för 4-5 år sedan var det en monokultur av granplantage på platsen. Nu genomsyras området istället av en mångfald och maximering av fler nyttor än tidigare strikt ekonomiska.

Av deras fem hektar används omkring tre till skogsträdgården. Uppbyggnaden består av ett större antal lundar med skilda karaktärer. I vissa dominerar uppväxta björkar. Dessa ger relativt mycket skugga och passar till de skuggtåliga ätbara perenner som planterats in där. I något de kallar natur-kulturmetod ger inhemska uppväxta träd en stöttande och skyddande funktion. Något som möjliggör att etablera mer ovanliga och, för växtzonen, mer krävande arter. Det är bland annat äkta kastanj, valnöt och minikivi. 

Först på vår guidning kom vi till en lund som kallas villaträdgården. På en yta mindre än många villaträdgårdar vill de visa på att det snabbt går att etablera ett perent och högproduktivt system av växter. De olika arterna kompletterar varandra och samverkar yteffektivt i olika skikt. Från marktäckare till buskar, klättrande växter och träd. Genom att imitera hur växterna lever i skogens ekosystem har de skapat en trädgård som kräver väldigt lite skötsel. Samtidigt ger den mycket mat, lagrar in kol och bidrar till biologisk mångfald. 

Inspirerande vid besöket på Åfallet skogsträdgård var inte minst det helhetstänk som finns. Energin kommer från solceller och de använder inga animalier. I flera delar av den uppbyggda skogsträdgården ska ingen näring behöva tillföras. Men i vissa odlingar, som till de ettåriga växter som ändå finns, används täckodling, kvävefixerande växter samt näring från deras egna toaletter. Mer detaljer om detta, Viktors syn på svensk skogspolitik och mycket annat, finns att lyssna på i podden Odlarna som i våras intervjuade Viktor.  

Fokus i verksamheten vid Åfallet skogsträdgård ligger i att ge inspiration och visa på odlingsmöjligheter. De anordnar kurser, festivaler, har guidade visningar, säljer ett överskott genom sin lilla plantskola, har självplock vissa tider samt ett mindre café. Själva fick vi med oss både flerårig kål och ett par buskar blåbärstry. Samtidigt kändes det sympatiskt och genuint med responsen då en fråga kring självplock kom upp under guidningen. Viktor såg inte denna del som något det var rimligt att utöka. Detta eftersom deras verksamhet ligger långt ut i skogen och de flesta färdas till Åfallet skogsträdgård med bil. 

Trots att det behövdes en bilresa vill vi ändå tipsa den odlingsintresserade att göra ett besök till Åfallet skogsträdgård. I samband med besöket finns även ett vackert naturreservat på promenadavstånd. Hjärtsjöns skärgård som har både kort och längre vandringsled. På skogsträdgårdens hemsida finns information om öppettider, kurser med mera. Följ också gärna Viktor Säfves Youtubekanal om skogsträdgårdar.        

Miljösmart picknick

Miljösmart picknick

Att gå eller ta cykeln till någon vacker plats och ha med sig mat eller fika är bland det trivsammaste man kan ta sig för med tycker jag (Sofia). Detta nöje behöver inte alls begränsas till sommaren. Att dricka varm choklad i en snödriva är t ex inte det sämsta, även om man just nu snarare är inställd på kanelbullar i gröngräset. När man beger sig iväg på sina små utflykter är det dock några saker man bör tänka på om man vill vara vänlig mot den natur man vistas i och miljön i stort. En viktig sådan sak är att hoppa över så många engångsprodukter som möjligt. Ofta går det att klara sig helt utan. På en miljösmart picknick finns det ingen anledning att använda engångstallrikar och plastbestick. Vi brukar ha emaljmuggar, lätta metallskålar och vanliga bestick. Detta har vi haft med även på fjällvandring och det väger inte mycket.

På midsommarafton hade vi en lite festligare picknick och slog in porslinsassietter i en finare bakduk som vi sedan hade som duk. Det fungerar bra om man inte ska bära packningen så långt. Jag är mycket skeptisk till plast och som vi har skrivit om tidigare är det ett material man gärna kan undvika. I picknicksammanhang kan det ändå vara ok med plasttallrikar och plastmuggar, så länge det inte är engångs, även om vi inte brukar använda det. Från barndomen minns jag beige tallrikar med en grop lagom för de bruna, lite trekantiga muggarna. En 70-tals-klassiker (eller är det 60-tal?) som föräldrarna nog fortfarande har kvar.

Vi försöker i hög grad undvika gladpack och folie även hemma. När man vill ha med bredda smörgåsar kan man ändå frestas att använda det, men ta det gärna som en kreativ utmaning att hitta alternativ. Ett riktigt gott bröd behöver egentligen ofta inget pålägg, särskilt inte om man äter det som tillbehör till mat. Då kan man ta med det invirat i t ex en bakduk. Vill man ändå ha pålägg kan det funka att ha med det separat, t ex en tub. Om man vill bre smörgåsarna hemma är en återanvändningsbar burk, gärna i metall, ett bättre alternativ. Vi har spånat på något disk/tvättbart man skulle kunna slå in en fylld baguette i, men ännu inte kommit på något klockrent. En bra utgångspunkt är att helt enkelt välja mat som är enkel att ta med utan plastinslagning. Kokta ägg är t ex praktiskt.

När vi har lunchpicknick väljer vi ofta en matig sallad och tar med den i en glasburk med tätt lock. På midsommaraftonens festliga picknick hade vi flera små glasburkar, vilket fungerar utmärkt om det gäller en liten promenad eller om man cyklar. Det blir dock ganska tungt och passar inte på längre vandringar. På fikapicknick, t ex till kolonin, tar vi bullar eller kakor i metall- eller glasburkar, eller invirat i tyg.

För att driva det ännu längre kan man ta med sig tygnäsdukar att torka sig på om man blir kladdig istället för hushållspapper. Om det ändå kommer med något av engångskaraktär – kasta det absolut inte i naturen och lägg det inte bredvid en full papperskorg!

På en klimatsmart picknick är förstås det bästa om även själva maten är av miljövänliga och klimatsmarta råvaror. En matig sallad med t ex matvete eller pasta som bas och säsongens ekologiska grönsaker, en god olja och lite kryddor är ofta en bra utgångspunkt. Välj bort mat som ska grillas om det inte finns grillplats dit du ska. Engångsgrillar är knepiga att återvinna eftersom de består av flera olika material som är svåra att separera och är på det sättet ännu sämre än många andra engångsprodukter. Välj gärna vegetariskt och ekologiskt.