Author Archives: Peter Asthamn

Odla för husbehov

Odla för husbehov

Globalt används idag ungefär 40% av jordens landyta till jordbruk. I mänsklighetens tidigare historia har vi med relativ enkelhet kunnat utöka vårt odlingsutrymme i takt med ökad befolkning; genom att exempelvis dika ut våtmarker eller hugga ner skog. För att inte störa jordens ekologiska balans ytterligare kommer detta utrymme inte att finnas fortsättningsvis. Istället är vår utmaning att inom nuvarande odlingsutrymme bedriva ett hållbart lantbruk och föda nuvarande 7 miljarder människor – som fram till 2050 troligen är ytterligare 2 miljarder. Det är bakgrunden till att vi denna vecka vill uppmuntra till att odla för husbehov.

Lösningarna på problemen behöver naturligtvis vara av många slag. Globala och lokala. Mycket ansvar ligger på dem som i skilda roller har stor makt. Samtidigt bär vi alla också ett eget ansvar. Vi har alla möjlighet att påverka. Ett synnerligen konkret sätt är att själv börja odla för husbehov i någon skala. Vi har tidigare skrivit om hur proteiner kan odlas hemma på köksbänken och sedan några år odlar vi själva på en 10 gånger 10 meter stor kolonilott. Denna odling gör oss förvisso inte självförsörjande men den har gjort oss mera självförsörjande än tidigare. Under sommarmånaderna är det endast ett fåtal grönsaker vi köper och mängden lagrad mat från odlingarna ökar för varje år i takt med att kunskapen och förtroendet växer.

Några av de vinster vi kan se med att odla för husbehov (förutom de rent ekonomiska) är:

* Klimatneutrala transporter, förutsatt att du odlar på din egen hustomt eller inom cykelavstånd.

* Du slipper andra gifter i maten än dem du själv utsatt odlingarna för (och vem är egentligen så oförsiktig att hen använder bekämpningsmedel på den yta där den egna maten odlas?).

* En inte obetydlig vinst med odlingen är att det är roligt och ger utrymme för mycket kreativitet, både i planeringen och genomförandet.

* Många av oss ägnar många timmar per dag till arbete framför en datorskärm och en hel del möten med andra människor. Att som motvikt då kunna arbeta med händerna och ta hand om de grönsaker som växer fram utgör ett fantastiskt välgörande växelbruk för kropp och tanke.

* Genom att högst konkret visa omsorg mot egenodlade morötter och vinbär växer ofta även en annan samhörighet till övriga växande system vi människor är en del av – såsom Jorden till exempel.

* När du odlar får du själv bestämma vilka spännande grönsaker och frukter du ska äta. Krusbär har jag exempelvis aldrig hittat till försäljning men nu har vi ännu i februari ett par infrysta påsar av dessa glädjande gröna bär. Det är även relativt enkelt att leta upp en viss favoritsort bland rabarber eller kanske satsa på äldre klassiker som rotpersilja eller haverot?

* Du får en tydligare känsla för säsongernas växlingar och för vad som fungerar väl att odla där du bor. Det kan vara till hjälp när du väljer frukt och grönsaker i butiken när dina egna har tagit slut.

* Odling bidrar till en mer levande närmiljö genom att blommorna lockar till sig fjärilar och har du buskar eller träd kommer du även att kunna ta del av fågelsång.

Nu i februari är en bra tid att börja planera för våren och sommarens odlingar. En del fröer vill gärna börja sitt växande inomhus och kan då behöva sås inom kort. Ett stort utbud av spännande sorter finns på exempelvis Runåbergs fröer och Impecta.

Groddar och skott

Groddar och skott

Under nuvarande mörka och kalla årstid är som bekant utbudet av frukt och grönsaker begränsat här i Sverige. Rotfrukter som morötter och vinterlagrade äpplen i all ära men ibland blir längtan stor efter gröna, spröda och fräscht nyskördade grönsaker. Det som erbjuds i våra butiker är ofta odlat långt borta och skördat innan de mognat färdigt, vilket ger ett smakfattigt resultat. Funderar vi dessutom på hur sommargrönsaker som tomat, gurka och plocksallad kan erbjudas när snön täcker jorden, inser vi snart att de är dopade genom energiintensiv odling i växthus och/eller långa transporter där olja och annan fossil energi används i mycket hög utsträckning. Som tur är kan vi med relativt enkla medel förse oss själva med egenodlade nyttigheter även mitt i vintern. Vi talar förstås om groddar och skott.

Vi gjorde några inledande försök under förra vintern med groddning av alfalfa-frön samt några omgångar odling av skott från solrosfrön och ärtor. Eftersom det var enkelt och gav ett tacksamt resultat ville vi utöka det hela. Lyckligtvis sammanföll detta med att tomten tyckte att vi varit så snälla att vi fick en smidig groddningsanläggning av terrakotta till jul. Där har vi nu med framgång groddat mungbönor, råg, alfalfa, kikärtor, vanliga ärtor med mera. De flesta bönor och frön som groddas blir färdiga att äta redan efter 3-4 dagar och är då en skatt av fräscha vitaminer. Dessa vitaminbomber har även visat sig innehålla mängder av protein vilket gör dem till ett billigt och bra köttalternativ. Näringsvärdet stiger helt enkelt när bönor och frön läggs i vatten; de vaknar då så att säga till liv. Ett koncentrat av mineraler och proteiner som är tänkta att försörja hela växten blir nu lättillgängliga för oss människor.

När vi prövade groddning förra vintern lät vi alfalfa-frön ligga i blöt över natten och sedan fick de ligga i ett kaffefilter av urdiskningsbar modell. Där kunde fröna lätt sköljas morgon och kväll. Däremellan låg de täckta av en handduk och med en skål under för avrinningen. Efter ett par/tre dagar var de färdiga för att stå framme och samla klorofyll under några timmar i köksfönstret utan täckande handduk. Det krävs alltså ingen speciell utrustning för att börja odla egna vitaminer och proteiner. Vill man efter en tid utveckla det hela går det naturligtvis att införskaffa någon groddningsanläggning men pröva med det du har hemma först. Groddarna går bra att äta på en gång men klarar sig i kylskåp cirka fem dagar. Både groddar och skott passar bra som sallad till de flesta maträtter eller som grund till en hel salladsmåltid. Tillsammans med något annat klimatsmart pålägg fungerar de även utmärkt på bröd. Sköljvattnet från groddningen kan med fördel användas som blomsternäring.

En pedagogisk guide till groddningens ädla konst med bland annat en sammanställning över olika lämpliga bönor och groddar finner ni här. En rolig och intressant beskrivning av groddningen och skottningens alla fördelar finns även genom den sköna 70-talsboken Allt om groddar utav Per & Gita Sellmann (finns på ett bibliotek nära dig eller genom fjärrlån).

De flesta bönor och frön finns i närmaste butik men för lite mer spännande alternativ och ekologisk garanti kan Runåbergs fröer rekommenderas.

Lappa och laga

Lappa och laga

I vårt samhälle uppmuntras vi från många håll att köpa nytt när något börjat bli slitet eller trasigt istället för att lappa och laga. Det kan gälla kläder, skor, tekniska prylar, möbler etcetera. Inte minst handlar det nog om kommersiella krafter som låter oss känna behov som tidigare inte fanns. I hög grad tror jag (Peter) också att vi ger våra ägodelar så kort livslängd helt enkelt för att vi har de ekonomiska möjligheterna. Att köpa nya skor istället för att laga de gamla ses inte som någon uppoffring utan tvärtom upplevs det lättare än att laga de vi redan har.

Genom att lyfta blicken från vår egen plånbok och butikernas förmånliga erbjudanden kan bilden bli en annan. Jag lyssnade nyligen på en intervju med den inflytelserika professorn i naturhushållning, Johan Rockström. Han beskrev där hur vi påverkas av tre stora subventioner på det vi köper idag. Dels genom vårt nuvarande ekonomiska system där vi i stor omfattning lever över våra tillgångar; på lånade pengar. För det andra i form av billig arbetskraft från andra länder. Slutligen genom planetära subventioner där vi genom överutnyttjande ”lever på kredit” och utan att betala för den skada vi orsakar. I takt med att dessa subventioner allt mer börjar vackla i grunden kan vi lika gärna redan nu börja anpassa oss till att våra varor i själva verket har ett annat pris än dess röda prislapp.

I början av vintern tog jag mig själv för med att lämna in ett par vinterskor som burit mig i många säsonger. Skomakaren gav skorna nya sulor och sydde samman en del sömmar som lossat. Den ekonomiska kostnaden för arbetet blev omkring hälften av vad ett par nya skor hade kostat. De största vinsterna ser jag dock i att kunna fortsätta använda något jag trivs i. Vetskapen om att några ytterligare djur inte behöver ge sitt skinn eller miljön utsättas för betungande utsläpp vid garvning av nya skor värmer dessutom mer än fötterna vid vinterns promenader. Vissa kläder, likt en skinnjacka jag köpte för omkring 15 år sedan, blir till och med bättre med åren. Då innertyget för några år sedan var slitet kunde jag bara lämna jackan till en skräddare som gav den nytt liv. Sofia har allt oftare börjat lappa och laga och sy om kläder som fått hål eller tappat formen.

Vi har tidigare skrivit om köpfrihet och citerade där Sven Lindqvist om hur relationer till våra föremål fördjupas först efter en längre tids användning. Genom att nöta våra föremål och med Lindqvist ord, investera liv i dem, händer det även att de behöver repareras. Saknar du själv handlag i detta undersök istället vilken hjälp du kan få hos din närmaste skomakare, skräddare, vitvarubutik, lampbutik, möbelsnickare med mera. I det korta, rent ekonomiska perspektivet kanske du inte alltid vinner så stora summor på att få din micro eller soffa lagad. Fundera då en extra gång över vilka slags subventioner som egentligen ligger bakom att det kan ”löna sig” att köpa nytt. Njut även av det själfulla hem du får genom att ta vara på äldre föremål.

För dem som vill inspireras till egen reparation eller återbruk med nyskapande användningsområden till gamla prylar finns mycket att hämta via nätet. En spännande sida som jag börjat utforska är Zickermans värld. Via tidningen Camino gavs nyligen även tipset om sidan iFixit som har omfattande guider för egen reparation av tekniska prylar.

Tankar inför det nya året

ArskalenderSedan några år tillbaka har vi på nyårsafton försökt sätta samman olika årsbästalistor med bok-, musik-, matupplevelser etcetera. Det brukar vara ganska svårt, men också ett givande sätt att påminna sig om vad som varit betydelsefullt under året som gått. Nyårsafton brukar också bli ett tillfälle att dela tankar inför det nya året; förhoppningar och ambitioner. Att då och då stanna upp för att reflektera över det som varit och fundera kring framtiden tror vi är nyttigt även vid andra tillfällen. I det gränsland som kallas nyårsafton kan vi på ett särskilt sätt bjudas in att ta ut vårt livs kompassriktning på nytt.

Genom att ta ut en riktning för vart vi vill gå kan vi påbörja vår vandring och röra oss närmare vårt mål även om stegen ibland är korta. Ambitioner, förhoppningar och tankar inför det nya året behöver inte vara i form av nyårslöften. Sådana uttalas ofta i stundens ingivelse och utan att man på ett djupare plan har bestämt sig. Man kan istället gärna välja ett område man vill fokusera lite extra på, lära sig mer om och ta några fler steg i rätt riktning. Fundera gärna över dina livsvanor och hur de påverkar den större livsväv vi alla ingår i. Finns det någon specifik aspekt där du idag påverkar miljön på ett ganska besvärande sätt, där du under 2013 kan välja en annan inriktning? Detta kan gälla boendets energiförbrukning, resvanor under vardag och fritid, matvanor, konsumtion eller något helt annat. Goda förändringar får lätt sällskap av andra goda förändringar, men det kan vara klokt att välja vilken ände man vill börja i.

För egen del har jag (Peter) funderat på en kompassjustering som kommit upp på de flesta utvecklingssamtal jag varit på; från skola, militärtjänst och arbeten – nämligen att ta mer plats. Att i fler sammanhang föra fram mina åsikter och försöka påverka på ett positivt sätt. Då jag i grunden är en tämligen introvert person har detta ofta varit svårt, även om jag i olika roller allt mer övats in i att kunna stå i centrum. Ytterligare en bit på väg i dessa övningar har jag kommit till exempel genom att under ett kommunfullmäktigemöte presentera de medborgarförslag jag lämnat om solenergi och trädplantering. En fortsatt inriktning mot att ta mer plats på liknande sätt kan förhoppningsvis även leda till förbättringar i ett större perspektiv.

Tillsammans har vi funderat på om 2013 skulle kunna bli året då vi tar reda på mer om vad våra pengar gör när vi inte har dem i plånboken. Det skulle kunna handla om hur sparande sker mest etiskt eller vilken som är den bästa placeringen av pensionspengarna om planeten är viktigare än vår personliga ekonomi. Förstås kan det också handla om att fortsätta fundera kring vår konsumtion. Ett alternativt fokusområde vi funderat på är att öka graden av självförsörjning. Kan vi odla mer, konservera mer, grodda mer? Vi får se vad vi bestämmer oss för på nyårsafton.

Vad har du för tankar inför det nya året? Vilken inriktning för 2013 kan du välja för att vår gemensamma livsväv ska bli mera hållbar?

Hållbara julklappstips

Hållbara julklappstips

Nu närmar sig julen och oavsett hög- eller lågkonjuktur har den svenska handeln rapporterat nya köprekord under många år. Sannolikt blir även 2012 ett rekordår på detta vis. Tyvärr bygger mycket av denna rekordförsäljning på ett ohållbart utnyttjande av jordens resurser. Framställning och transport ger klimatpåverkande utsläpp. Julklapparnas material kan komma från sinande råvaror och ibland från miljöskadlig produktion eller utvinning. Den här veckan vill vi ge några hållbara julklappstips.

Genom att hejda oss något och aktivt välja bort delar av den masspsykos julkommersen lätt blir, behåller vi inte bara pengar och sinnesro utan framför allt större mått av en hållbar miljö. Besinnar vi oss och inriktar oss på gåvor som inte skadar vår miljö kanske vi med Karl-Bertil Jonsson får möjlighet att uppleva hur: julafton förflyter ”i det tillstånd av inre glädje som goda gärningar skänker gärningsmannen.”

För den som vill ge bort bättre liv och miljö för någon i stort behov av detta har organisationer som Läkarmissionen, Vi-Skogen med flera gjort detta enkelt. Vill man på ett konkret vis göra tillvaron lite bättre för mottagaren av paketet kan presentkort på tjänster vara en god tanke. Inte bara barn kan ge bort presentkort likt diskning, städning eller rastning av hunden. Sådana tjänster är vanligen uppskattade även om givaren uppnått myndig ålder. Andra förslag kan vara att dela med dig av något du är duktig på; bjud faster på en fågelskådarutflykt, din svåger på surdegskurs, optimering av hans hemsida till morfar, ta mamma på kajaktur i skärgården eller din syster på guidning av något museum du känner till väl.

Exempel på produkter som brukar vara ganska lätta att välja ekologiska och som inte frestar på naturen speciellt mycket är sådant som är ätbart. Om du väljer att ge bort något som går att äta kan det vara klokt att tänka på att i juletid kanske många har svårt att hinna använda ytterligare färska matvaror. Satsa därför gärna på snygga inläggningar, fantastiskt egengjort godis, gott knäckebröd där du använt pepparkaksformar, torkade bär i fina burkar eller annat som håller en tid.

När du ändå väljer att köpa kläder eller saker; tänk på att stödja fair trade, ekologisk produktion och liknande. Ofta har dessa lång hållbarhet och framför allt har deras produktion varit hållbar.

När vi inhandlat våra klokt utvalda gåvor till nära och kära vore det tråkigt att ”falla på målsnöret” genom att slå in presenterna med mängder av tejp och plastiga snören. Använd istället gärna snygga snören av naturliga material som hampa eller liknande. Skulle rester av detta komma bland paketpappren i återvinningsstationens behållare för pappersförpackningar är det inte heller samma missöde som om plastsnören hamnar där. För den pysslige kan inslagningen även förgyllas med naturliga dekorationer likt torkade nypon eller kanske en pepparkaka med mottagarens namn på. Fler tips på pappersdekorationer till paketen finns här.