Goda nyheter

Goda nyheter. Nyheter skrivet med russin.

Det ser mörkt ut för klimatet nu, med Trump vid rodret i USA och en svensk regering som går åt helt fel håll. Men mitt i mörkret har det tänts några ljus som jag tänkte att det kunde vara värt att uppmärksamma. Ibland gör längtan efter hopp att man griper efter halmstrån. När det blir för tydligt gör det mig mer uppgiven än uppmuntrad. Men det här tänker jag är goda nyheter på riktigt.

Den första är att Danmark satsar stora pengar på klimatåtgärder inom jordbruket. En speciell skatt på boskap införs och så mycket som 10% av landets yta ska lämnas tillbaka till naturen. Detta genom att återbeskoga och återställa våtmarker. En stor del av åkerarealen används idag till odling av foder. Att importera foder är dyrare och en viktig del av syftet med åtgärderna är att djurhållningen ska minska. Jag har inte satt mig in i detaljerna och det kan förstås finnas luckor i resonemanget som gör att effekterna inte blir som man tänkt. Men det är i jämförelse med andra länder oerhört ambitiöst. Och med siktet inställt på två saker jag tror är helt centrala. Det ena att kraftigt minska djurhållningen och det andra att lämna tillbaka mark till naturen. Tack för dessa goda nyheter Danmark!

En annan är att Lunds universitet har beslutat att normen när det serveras mat på konferenser och event ska vara vegetariskt. Kött ska kunna beställas, men det innebär ändå att perspektivet blir det omvända mot hur det är på de flesta ställen. Så att köttätande blir det som betraktas som specialkost. Även restauranger och caféer på campus ska sträva åt samma håll. Det som krävs av dem i detta skede är att det ska finnas minst ett vegetariskt alternativ på menyn. Men har universitetet börjat gå i den här riktningen kan det förhoppningsvis stärka den växtbaserade matens position alltmer.

SVT har i samma anda beslutat att alltid servera vegetarisk mat till lunch vid möten med fler än tio personer. Det gäller både extern och intern representation. Även vid inspelningar i produktioner som SVT finansierar ska lunchen som serveras vara vegetarisk. Verkligen goda nyheter!

Det här är en typ av åtgärder alla större organisationer och företag skulle kunna genomföra i någon form. Kritik får man säkert, men också hejarop och beröm från oss som bryr oss om klimatet. Om vi hjälps åt att lyfta det som goda nyheter så kanske fler kan se det som ett sätt att få goodwill och minska oron för protester. Snart kan fler våga gå längre och göra all mat växtbaserad. Som musikfestivalen Way out west som är helt vegetarisk med en mycket stor andel veganskt.

Jag upplever att vikten av att drastiskt minska kött- och mejerikonsumtionen för klimatet har ifrågasatts mer på senare år. Även från oväntat håll inom miljörörelsen. Men kunskapsläget har inte förändrats. Det är fortfarande så att något av det mest effektiva man kan göra för att minska klimatpåverkan är att gå över till växtbaserad kost. När en person gör det är det på topp fyra över de livsstilsförändringar som gör störst skillnad. När ett universitet, organisation, kyrka, hotellkedja, mediehus, företag… gör det får det förstås ännu större betydelse. Och när ett lands politik på allvar sänder signaler om att det är åt det hållet vi måste gå, då är det verkligen goda nyheter.

Odla för husbehov

Odla för husbehov

Globalt används idag ungefär 40% av jordens landyta till jordbruk. I mänsklighetens tidigare historia har vi med relativ enkelhet kunnat utöka vårt odlingsutrymme i takt med ökad befolkning; genom att exempelvis dika ut våtmarker eller hugga ner skog. För att inte störa jordens ekologiska balans ytterligare kommer detta utrymme inte att finnas fortsättningsvis. Istället är vår utmaning att inom nuvarande odlingsutrymme bedriva ett hållbart lantbruk och föda nuvarande 7 miljarder människor – som fram till 2050 troligen är ytterligare 2 miljarder. Det är bakgrunden till att vi denna vecka vill uppmuntra till att odla för husbehov.

Lösningarna på problemen behöver naturligtvis vara av många slag. Globala och lokala. Mycket ansvar ligger på dem som i skilda roller har stor makt. Samtidigt bär vi alla också ett eget ansvar. Vi har alla möjlighet att påverka. Ett synnerligen konkret sätt är att själv börja odla för husbehov i någon skala. Vi har tidigare skrivit om hur proteiner kan odlas hemma på köksbänken och sedan några år odlar vi själva på en 10 gånger 10 meter stor kolonilott. Denna odling gör oss förvisso inte självförsörjande men den har gjort oss mera självförsörjande än tidigare. Under sommarmånaderna är det endast ett fåtal grönsaker vi köper och mängden lagrad mat från odlingarna ökar för varje år i takt med att kunskapen och förtroendet växer.

Några av de vinster vi kan se med att odla för husbehov (förutom de rent ekonomiska) är:

* Klimatneutrala transporter, förutsatt att du odlar på din egen hustomt eller inom cykelavstånd.

* Du slipper andra gifter i maten än dem du själv utsatt odlingarna för (och vem är egentligen så oförsiktig att hen använder bekämpningsmedel på den yta där den egna maten odlas?).

* En inte obetydlig vinst med odlingen är att det är roligt och ger utrymme för mycket kreativitet, både i planeringen och genomförandet.

* Många av oss ägnar många timmar per dag till arbete framför en datorskärm och en hel del möten med andra människor. Att som motvikt då kunna arbeta med händerna och ta hand om de grönsaker som växer fram utgör ett fantastiskt välgörande växelbruk för kropp och tanke.

* Genom att högst konkret visa omsorg mot egenodlade morötter och vinbär växer ofta även en annan samhörighet till övriga växande system vi människor är en del av – såsom Jorden till exempel.

* När du odlar får du själv bestämma vilka spännande grönsaker och frukter du ska äta. Krusbär har jag exempelvis aldrig hittat till försäljning men nu har vi ännu i februari ett par infrysta påsar av dessa glädjande gröna bär. Det är även relativt enkelt att leta upp en viss favoritsort bland rabarber eller kanske satsa på äldre klassiker som rotpersilja eller haverot?

* Du får en tydligare känsla för säsongernas växlingar och för vad som fungerar väl att odla där du bor. Det kan vara till hjälp när du väljer frukt och grönsaker i butiken när dina egna har tagit slut.

* Odling bidrar till en mer levande närmiljö genom att blommorna lockar till sig fjärilar och har du buskar eller träd kommer du även att kunna ta del av fågelsång.

Nu i februari är en bra tid att börja planera för våren och sommarens odlingar. En del fröer vill gärna börja sitt växande inomhus och kan då behöva sås inom kort. Ett stort utbud av spännande sorter finns på exempelvis Runåbergs fröer och Impecta.