Author Archives: Peter Asthamn
Torrmoppning av golv – miljövänlig städning
När jag (Peter) i vintras utforskade Naturskyddsföreningens uppdaterade app, Grön guide, kom jag in på dess städtips. Besvärande nog rekommenderades ett förändrat beteende hos mig. Här hemma har vi fördelat städuppgifterna så att jag oftast sköter om golvet; det vill säga jag dammsuger och våttorkar vid behov. Men nu införde Naturskyddsföreningen i sin guide en tredje metod i form av torrmoppning av golv som miljövänligt alternativ.
Eftersom jag likt de flesta människor finner det bekvämt att fortsätta med gamla vanor störde mig tanken på att förändra något så vardagligt som städrutinerna. Tankefröet från appen slog ändå rot och efter ett par månader bar det frukt i form av en införskaffad torrmopp med mikrofiberduk. Och nu när vanan att allt oftare använda torrmoppen har blivit just en vana känns det riktigt bekvämt. Den ersätter dammsugaren som är betydligt klumpigare och mikrofiberduken drar, genom statisk elektricitet, smidigt till sig de lätta smutspartiklarna på golvet.
Hur kommer det sig då att det i miljövänliga städtips talas om just torrmoppning? En orsak är att den annars ofta använda dammsugaren drar en hel del energi. Vardaglig användning av el är något vi skrivit om tidigare och det känns faktiskt stimulerande att genom ändrade städvanor ytterligare minska på vår energianvändning.
På senare tid har det uppmärksammats allt mer att våra dammråttor samlar på sig en hel del ämnen vi inte vill utsätta oss själva eller våra nära för. Det handlar om skadliga miljögifter från plastgolv, hemelektronik, flamskyddsbehandlade möbler etcetera som gömmer sig bland hemmets dammpartiklar. Inte bara för syns skull utan även utifrån detta bör vi alltså städa regelbundet. Men om vi våttorkar våra golv häller vi ut diverse uppstädade miljögifter i avloppet. Gifter som reningsverken ofta inte kan fånga upp vilket leder till spridning ut i naturen istället.
Ett sätt att förhindra detta är alltså tipset att starta golvstädningen med en torrmoppning. Dammet slängs sedan i soporna och gifterna bränns upp tillsammans med hushållsavfallet. För att slippa skölja ur eller tvätta torrmoppen för ofta brukar jag, efter att det mesta dammet dragits av och lagts i soporna, dammsuga mikrofiberduken hastigt. Sedan är den redo att användas på nytt och inga gifter behöver spridas ut med avloppsvattnet i onödan. Då själva mikrofiberduken är tillverkad av olja som råvara är den inte oproblematisk men i detta fallet bedöms materialets fördelar överväga.
Efter en torrmoppning kan det ibland vara behövligt att våtmoppa. Då är varmt vatten och såpa bästa alternativet. I golvstädningens topp tre placerar Naturskyddsföreningen dammsugningen först på tredje plats; efter torr- och våtmoppning. Hemma hos oss har ”snabeldraken” fått allt mindre att göra och om jag oftare tar mig för med att skaka våra mattor istället för att dammsuga av dem kan dammsugaren halka ner från medaljplacering.
Ätliga blommor – Blomsterbollar
Den här tiden på året är det lätt och roligt att använda sådant som växer i naturen till matlagning och bakning. Nu har inte alla förmånen att ha en bit jord att odla på; men de två ätliga blommor som jag (Peter) tänkte uppmuntra till användning av denna vecka har nog alla tillgång till. De mångfaldiga blommorna är nämligen maskrosor och tusenskönor. Av många betraktade som ogräs, men i så fall är de riktigt användbara sådana.
Många har säkert hört talas om att späda maskrosblad passar i sallad, men också maskrosens och tusenskönans blommor är ätbara. När jag använt hela maskrosblommor har jag stekt upp dem hastigt i olja och lite salt. De blir då goda att ha i en sallad eller som tillbehör till nästan vilken mat som helst.
Enkelt är det också att använda blommornas kronblad som strössel på mat som kan behöva lite dekorativ sommarflärd. En återkommande favorit på våra veganska veckodagar (eller egentligen vilken dag som helst) har blivit olika varianter av chokladbollar baserade på jordnötssmör eller tahini. De blir extra fina om den traditionella kokosen eller pärlsockret byts ut mot blomsterströssel. Ett recept (som lätt kan modifieras efter tycke och smak) är så här:
Godis med ätliga blommor
3 dl havregryn
1 dl råsocker
1 msk kakao
100 g jordnötssmör (gjort på bara jordnötter och eventuellt lite havssalt)
2 msk honung (då vi inte är ortodoxa veganer tillåter vi oss använda honung även en vegansk dag)
½ dl havremjölk
Strössel av kronblad från ätliga blommor
Blanda först de torra ingredienserna och tillsätt sedan resten tills det blir en jämn smet. Låt den stå kallt en liten stund om smeten är för kladdig. Fukta sedan händerna i kallt vatten för att lättare kunna rulla 12-14 bollar av blandningen. Bollarna rullas i kronbladen från ätliga blommor såsom maskrosor och/eller tusenskönor. Förvaras i kylen. Man kan även göra bollar på bara jordnötssmör (eller annat nötsmör), honung och kakao om man vill slippa sockret.
Blomsterströsslet har knappt någon smak men förhöjer onekligen den estetiska upplevelsen. Så länge blommorna inte är plockade i närheten av mycket avgaser eller utsatta för bekämpningsmedel är de troligen en smula nyttiga. Glad blir man av dem i alla fall.
Miljövänlig skovård
När vi vandrat i fjällen har vi ibland sett en tunn regnbågsfärgad hinna i vattenpölar längs med leden. Utan att veta exakt varifrån den oljeartade hinnan kommer har upptäckten lett till en liknande svindel som läsning om hur isbjörnar och djuphavsdjur har främmande miljöfarliga ämnen i sig, ämnen som kommer från våra konsumtionsval. I vintras hittade vi på en marknad en skovårdsprodukt som verkade mycket lovande då den baserades på bivax och inte skulle innehålla några miljöskadliga ämnen. Detta ledde till att jag (Peter) blev nyfiken och började fundera mer på kloka val när det gällde miljövänlig skovård. Många skovax luktar som bekant starkt av kemikalier och lösningsmedel. Tänker man efter går det lätt att förstå varför dessa knappast är bra vare sig för en själv eller för naturen – där rester av skovaxet hamnar när vi är ute och går med våra nyputsade skor.
Efter en del kontakt med återförsäljare av vår inköpta burk med Skinnfix visade det sig tyvärr att inte heller detta var något smart miljöval. De så kallade högvärdiga dab-8 oljorna som krämen till största delen bestod av baserades nämligen på mineralolja. Mineralolja som är samma sak som fossil olja med vilken vi tankar våra bilar och flygplan. Att denna processade tjockolja också används till många så kallade skönhetsprodukter gör det knappast mera lockande att sprida oljan under mina promenader. Att använda petroleum i en produkt där alternativ finns verkar ju dessutom nästan lika dumt som att köra bil till affären när du kan gå eller cykla istället.
Den inte helt enkla jakten på ett skovax som var miljövänligt på riktigt fortsatte alltså. Efter ett tag hittade jag på Naturkompaniet Fibertec Shoe Wax som faktiskt verkar vara ofarligt nog att ha på smörgåsen om andra pålägg skulle ha tagit slut. Innehållande endast en blandning av bi- och karnaubavax samt lite ullfett känner jag mig lugn med att smörja in mina kängor med detta vax även inför vandringar i särskilt skyddsvärd natur.
Vid användande rekommenderas att massera in Fibertec Shoe Wax med fingertopparna på skorna. Medan jag gjorde detta kom jag att tänka på passande soundtrack för aktiviteten. Men också på hur ett sådant distanslöst skovårdande kan stärka banden till ett par skor. Får detta till resultat att jag än bättre tar hand om mina skor och mera sällan köper nya är detta en god bieffekt till skomassagen.
De flesta skinn som används till våra skor belastar nämligen miljön starkt genom dess kromgarvning där skinnet konserveras och färgas med diverse kemikalier. Detta orsakar framför allt problem för miljön och människorna där skorna tillverkas. Bra alternativ finns visserligen men mest resurseffektivt är att ta hand om de skor du redan har. Här finns mer handfasta tips på hur du ger dina skor ett långt och värdigt liv.
En vegansk dag i veckan
För ett par månader sedan började jag (Peter) och Sofia med vanan att låta en dag per vecka bli en vegansk dag. Ungefär som det välspridda konceptet med köttfri måndag, men vi utesluter animaliska produkter helt och hållet i den mat vi äter den dagen.
Eftersom vi vet att mer än en fjärdedel av medelsvenskens klimatpåverkan kommer från maten har vi funderat en hel del kring hur vårt eget klimatavtryck kan minska genom mera medvetna val. Detta är också något vi ofta skrivit om bland våra veckotips. En sak som triggade igång dessa specifikt veganska tankar hos oss var förra höstens uppdaterade kostråd från Livsmedelsverket. De tog där upp miljöaspekterna i fråga om matval på ett mer tydligt sätt än tidigare. Bland annat konstaterar de att vi genom en förändring av våra matvanor skulle kunna halvera våra klimatutsläpp från maten samtidigt som vårt näringsintag ökar. Detta ökade fokus på klimatpåverkan tycker vi är bra och även om rapportens innehåll inte innehöll så stora nyheter för oss så blev vi välbehövligt påminda om exempelvis ostens klimatbelastande effekt.
När förändringen till en vegansk dag per vecka planerades såg vi aldrig de veganska luncherna som någon större utmaning eftersom vår lunch ofta är utan animalier i alla fall. Den uttalat veganska lunchen har däremot lett till att vi tagit oss för att pröva en del nya recept. Där vi fick tänka till var istället främst i detaljerna. Här har det blivit positivt kreativa utmaningar som att utforska fler smörgåspålägg med vegetabilisk bas och att prova goda fikatillbehör baserade på exempelvis malda nötter eller jordnötssmör.
Ett dilemma som vi såg var frukosten. Vi använder båda gärna fil och müsli som start på dagen. Filen har under ett par år varit en egengjord havrefil med liten del syrningsstart från vanlig fil. Skulle vegandagen vara helhjärtad behövde vi hitta någon ersättning till denna mjölksyrekultur från traditionell fil. Jag som gärna använder surdeg började nu experimentera med en havrefil där surdegsstarten kunde stå för syrningen. Efter ett tag blev det riktigt bra.
Vegansk havrefil
Lika delar havreflingor och vatten hälls i en skål. Föredrar du tjockare eller tunnare fil ändras bara proportionerna. Lägg i en matsked surdesstart (helst vetesurdeg) och låt stå i ett par timmar. Mixa sedan med stavmixer och häll över i tillbringare med lock – se till att det är några centimeters marginal upp till locket då filen kan svälla. Låt stå i rumstemperatur 8-24 timmar (beroende på hur syrad du vill ha den) och sedan är den klar att användas. Förvaras kylskåpskallt. Gott, mättande och troligen riktigt nyttigt blir det.
Införandet av en vegandag per vecka blev också en form av välvillig självsuggestion, eller kanske försiktigt knuffande – nudging – i en positiv riktning. Liksom gäster på en buffé slänger mindre mat om tallrikarna är mindre leder begränsningen till vegansk mat en dag av sju lätt till mindre animaliska produkter även övriga sex dagar. Tröskeln sänks så att säga när vi hittar veganska alternativ som är goda och som vi gärna använder oftare.
Varken jag eller Sofia är beredda att endast äta vegansk mat men genom att allt oftare välja bort animalisk kost gör vi både vår hälsa och klimatet en stor tjänst. För er som vill pröva detsamma finns en värld av nya smakupplevelser. Inspiration och recept finns bland annat här. Starta med en passande utmaning för dig själv oavsett om det innebär att helt övergå till vegansk kost eller om du startar med en lunch i veckan.